Tema: Sågklingor
Det är inte lika vanligt att DMH testar förbrukningsmaterial som att vi testar själva maskinen. Men det spelar ingen roll hur bra maskin du än har om klingan, tigersågsbladet eller borren är skräp, eller inte anpassad för det material du ska köra i. Skit in, skit ut helt enkelt.
Tanken denna gång var att DMH skulle göra ett test på 160 mm sågklingor anpassade för hårda och tjocka trämaterial som till exempel ek.
När vi samlade in alla sågklingor insåg vi dock ganska snabbt att de var uppbyggda på väldigt olika sätt, och att många av klingorna inte var optimerade för att prestera på sin maximala förmåga i till exempel en 40 millimeters tjock ekskiva.
Det kan vara en mycket bra klinga för det, men kanske inte för just det material som vi planerade att testa i. För att undvika att jämföra äpplen med päron gjorde vi därför inget jämförande test, utan presenterar istället en sammanställning av hur de olika klingorna presterade i 28 respektive 40 millimeter ek.
En hel vetenskap
Vi har låtit finsnickare testa våra klingor och sedan analyserat skillnaderna mellan de olika slipningarna och vinklarna på skären. Som finsnickare är det inte ovanligt att använda upp till 10 olika klingor under en arbetsdag beroende på material och tjocklekar.
Så för dem är det av största vikt att ha järnkoll på hur skären är utformade och vilken sorts slipning de har.
Det är en djungel och en hel vetenskap att välja exakt rätt klinga till rätt material. De flesta vill ha en bra allroundklinga som funkar till det mesta, och det är förståeligt. Men då kan den självklart inte vara bäst på allt.
Många lägger stor vikt på snittet, vilket ofta är en viktig parameter i tunnare material samt i laminat och fanér. Men i 40 millimeter tjock ek skilde det för lite mellan klingorna för att säga att det fanns en vinnare eller förlorare.
De små flisningarna, eller en liten ojämn yta som kunde uppstå, åtgärdades enkelt med lite slippapper.
Kan ge skjuvningar
Däremot är det viktigare att klingan jobbar sig igenom materialet på ett effektivt sätt så att den inte blir för varm och mjuknar, vilket både kan ge skjuvningar i snitten samt värmeutslag på virket.
På kommande sidor presenterar vi lite fakta kring bland annat vilka slipningar och vinklar tänderna bör ha för att prestera som bäst i olika material och tjocklekar.
Så här presterade klingorna i 28 respektive 40 mm ek
Vi har har låtit varvet på sänksågen styra hur hårt vi kunde forcera sågningen. Vi ökade trycket på sågen så länge klingan åt sig igenom materialet och behöll varvet. Sjönk varvet släppte vi på trycket.
Även om tillverkarna skickade in klingor till oss som skulle vara anpassade för tjockt och hårt trä vet vi att de har andra klingor som kan fungera bättre för hårda och tjocka material.
Testats fem gånger
Varje klinga har testats fem gånger á 4 meter i varje tjocklek. Tiderna som redovisas är ett snitt av dessa fem gånger.
Vi har även mätt vibrationerna på varje klinga. Alla klingorna hade ett vibrationsvärde som låg på mellan 1,0 och 1,21 m/s2. Precis som med snitten var skillnaden för liten för att redovisa dessa värden.