Visste du att det från och med januari 2025 är krav på att tätsittande andningsskydd ska vara individuellt utprovade, och ha genomgått en så kallad individuell tillpassningsprovning? Enligt Arbetsmiljöverkets uppskattning omfattas över 50 000 företag av de nya bestämmelserna. För den som behöver göra testerna finns flera vägar att gå. Vi reder ut vad som gäller.

Luftburna partiklar i form av damm, rök, dimma och avgaser är alltjämt en av de vanligaste orsakerna till arbetssjukdomar i byggbranschen. Att använda andningsskydd är därför A och O för de yrkesproffs som jobbar i utsatta miljöer, och/eller med dammande verktyg. 

Men att använda ett andningsskydd är en sak, att använda det på korrekt sätt är en helt annan. Ett skydd som har fel storlek, används på ett inkorrekt sätt eller av andra anledningar inte sluter tätt, är per definition verkningslöst. 

Men finns inte dessa regler redan, kanske någon undrar? Ja och nej, är svaret på den frågan. Sedan 2006 är det mycket riktigt krav på att andningsskydd ska tillpassningsprovas, men kravet har tidigare endast gällt de som exponerats för kvarts, stendamm, asbest och vissa kemikalier på jobbet. Från och med januari gäller att samtliga andningsskydd ska tillpassningsprovas, oavsett bransch och användningsområde.

Som en jämförelse utfördes, fram till det nya lagkravet, cirka 1 000–2 000 tillpassningsprovningar av andningsskydd årligen i Sverige. Med de nya reglerna på plats räknar Arbetsmiljöverket att det finns 52 000 arbetsgivare som utför arbete med tätsittande andningsskydd, och att upp till 400 000 personer kommer att behöva genomgå testerna. 

Som i de flesta fall när det kommer till arbetsmiljö på jobbet, är det arbetsgivarens ansvar att se till att tillpassningsprovningen utförs. De företag som inte utför tillpassningsprovningen, riskerar i första hand ett föreläggande/förbud från Arbetsmiljöverket, och i andra hand vitesbelopp/sanktionsavgifter om företaget även fortsättningsvis inte följer reglerna.   

Vilka andningsskydd omfattas då, mer specifikt, av de nya reglerna? Hur går tillpassningsprovningen till? Och vilka vägar finns att gå för de företag som behöver utföra testerna?

Låt oss börja med skydden. Enkelt uttryckt omfattar kravet på tillpassningsprovning alla typer av tätsittande andningsskydd. Detta inkluderar halvmasker, filtrerande halvmasker och helmasker (andningsskydd som även täcker användarens ögon).

Kravet på tillpassningsprovning omfattar inte löst sittande andningsskydd. Det är emellertid viktigt, påpekar Arbetsmiljöverket, att även dessa skydd har en bra passform. 

Enligt den internationella standarden (ISO 16975-3) som reglerar tillpassningsprovningen finns tre stycken godkända tester: en kvalitativ metod för halvmasker och filtrerande halvmasker, och två stycken kvantitativa metoder (CNC och CNP) för hel- och halvmasker. 

Vid ett kvalitativt test, som till vardags också brukar kallas ”huvtest”, får testpersonen lukta/smaka på ett testämne. Testpersonen får sedan ta på sig masken och en tätslutande speciell sorts huva placeras över testpersonens huvud. Testämnet sprutas därefter in under huvan. Om testpersonen inte känner av testämnet har andningsskyddet korrekt passform och fungerar som det ska. 

Kvantitativa tester utförs, till skillnad från kvalitativa tester, med elektronisk utrustning, maskiner som antingen mäter skyddets täthet genom att räkna partiklar innanför/utanför masken (CNC), eller med hjälp av ett kontrollerat undertryck (CNP). Vi ska återkomma till dessa testmetoder, och dess för- och nackdelar, längre fram i den här texten.

För företag som använder tätsittande andningsskydd, och ännu inte genomfört tillpassningsprovningen, finns två huvudsakliga vägar att gå. Testerna kan antingen göras ”inhouse”, genom att företaget i fråga köper, eller hyr, den utrustning som behövs (och avsätter tid och resurser för att utbilda/certifiera personal som kan utföra testerna). Alternativet är att anlita en extern aktör, som antingen gör testerna i sina egna lokaler, eller ute på företaget.

Ett av de företag som genomför tillpassningsprovningar åt företag, och även säljer godkänd testutrustning för de som själva vill ombesörja testerna, är Stockholmsbaserade ABT Sweden, som sedan 2014 tillhandahållit utrustning och produkter för företag verksamma inom sanering, rivning och håltagning.

Under dessa år har ABT Sweden inte bara byggt upp en bred kompetens inom området personlig skyddsutrustning, de har också erfarenhet av tillpassningsprovningar från de slutkunder som jobbar med asbestsanering.

ABT Sweden använder CNP för sina tillpassningstest. Själva testerna utförs med en Quantifit 2-maskin från OHD. 

– Alla tre metoder [för tillpassningsprovning] har sina för- och nackdelar, säger Andreas Söderlund på ABT Sweden. En nackdel med det kvalitativa testet är att resultatet är subjektivt, och därmed beroende av testpersonenens förmåga att känna av testämnet. Kvantitativa tillpassningstest, som CNC och CNP, ger objektiva resultat, men kan däremot inte användas på filtrerande halvmasker.

En fördel med CNP, som ABT Sweden använder, är att testet är oberoende av omgivningen. 

– CNC kräver att man har hyfsad kontroll på partikelhalten i rummet där testet utförs, säger Andreas. Det ställer också högre krav på testledaren.

Hur lång tid tar ett tillpassningstest att utföra?

– Det är väldigt individuellt, och beror till stor del på vilken förståelse användaren har för sitt skydd. Normalt är tidsåtgången för själva mätningen cirka 5–10 min per användare, oavsett vilken metod som används. Jag brukar säga att man ska räkna med 15–30 min per person för hela tillpassningstestet. 

Hur mycket kostar utrustningen att köpa in, för de företag som själv vill kunna göra tillpassningstester?

– Beroende på metod är det en kostnad på allt från 5 000 till 150 000 kronor. Oftast är det inte kostnaden för utrustningen som avskräcker de flesta, utan kostnaden i tid, och den logistik som ska till, för att kunna göra testerna ”inhouse”. Men det sagt är det redan idag flera kunder som investerat både i testutrustning och resurser för kompetensutveckling. Som exempel siktar Räddningstjänsten, som vi sålt en hel del utrustning till, på att ha fem stycken licenserade testledare per anläggning.

När bör man överväga att investera i egen utrustning? 

– Är man fler än 100 anställda, så kan det kanske vara lämpligt med att själv investera i testutrustning. 

Vilka är de vanligaste misstagen vid användning av andningsskydd? 

– Rengöring och förvaring. Har du en skitig mask och smutsiga utandningsventiler, då är skyddet ofta verkningslöst. Vanligt är också att man tar på sig masken på fel sätt, eller använder fel storlek. Det finns folk som jobbat med andningsskydd i 25–30 år, som fortfarande inte kan ta på sig masken på rätt sätt.

Några avslutande tips? 

– Att man ganska snart hämtar hem kostnaden för själva testet. Och att det också blir billigare på sikt. Skyddet räcker längre, och förbrukningen av skydd och filter minskar. Och framför allt så minskar sjukskrivningarna. I England och USA, där dessa krav funnits i 25–30 år, har man kunnat konstatera att kostnaderna till följd av lungsjukdomsrelaterade åkommor har minskat betydligt i arbetslivet.