Vintern, särskilt när den varit så kall och snörik som i år, kräver att snöröjningen fungerar fullt ut för att vardagen ska kunna rulla på som planerat. Detta inkluderar såklart även byggarbetsplatserna. Men vem bär egentligen ansvaret för skottning, plogning och sandning/saltning på bygget? Och vem ska stå för kostnaden?

När det pratas om snöröjning i den offentliga rummet, handlar det allt som oftast om det svenska vägnätet och allmänna platser som torg, parkeringar och uppfarter. Och där är reglerna tämligen klara. 

För de statliga vägarna ansvarar Trafikverket. För det kommunala vägnätet ansvarar kommunerna. Och för enskilda vägar ansvarar markägaren, alternativt organisationer som vägföreningar, vägsamfälligheter eller ideella föreningar.

Hur är det då på byggarbetsplatsen? Det enkla svaret är att ansvaret för snöröjning bestäms i standardavtalet för entreprenaden i fråga. Som regel är det huvudentreprenören som ansvarar för att arbetsplatsen ska vara säker, vilket även inkluderar skottning/snöröjning, plogning, avisning, sandning, saltning och annat som arbetsplatsen kräver för att uppfylla säkerhetskraven. 

FACKMÄSSIG BEDÖMNING

I standardavtal som AB 04 och ABT 06 förutsätts, om inget annat anges, också att entreprenören före anbudsgivandet ska ha besökt arbetsområdet samt gjort en fackmässig bedömning av vad som krävs för att för att kunna utföra arbetet i fråga, samt ha gjort en kalkyl för kostnader i samband med detta.

Med andra ord: Handlar det om en utomhus belägen arbetsplats i Sverige under vintertid, så är det svårt för en entreprenör att i efterhand hävda ersättning eller tidsfördröjning för snöfall – annat än under extraordinära omständigheter. 

Entreprenören är också ansvarig för skador som uppstår till följd av att snöröjningen inte sköts. Om exempelvis ett tak rasar in på grund av för stora snölaster, så är det entreprenören som får ta kostnaden. 

”FALL TILL FALL”

Men hur fungerar det då i praktiken? För att besvara den frågan på bästa sätt har vi pratat med Erik Thor, produktionschef på Skanska, som har stor erfarenhet av avtalsfrågor gällande säkerheten på Skanskas byggarbetsplatser. 

– Ansvaret för snöröjningen på Skanskas arbetsplatser kan se olika ut från fall till fall, beroende på vad som står i avtalet, förklarar Erik.

– På de flesta arbetsplatser är det Skanska som har huvudansvaret, antingen som huvudentreprenör eller totalentreprenör [Skanska har även kontrakt med delad entreprenad], fortsätter Erik. Som regel har då Skanska Sverige rollen som BAS-U [arbetsplatssamordnare], och då ingår det att se till att snöröjningen på arbetsplatsen fungerar. Att man snöröjer, sandar, saltar och gör vad som behövs för att ingen ska riskera att halka, eller att göra sig illa på material och föremål som dolts under snö. 

Gäller det hela arbetsplatsen? 

– Som huvudentreprenör ansvarar Skanska för hela arbetsområdet. Dock så avtalar vi ofta med underentreprenörer att dessa ska ansvara för att snöröja ”för eget arbete” på den plats inom arbetsområdet där de utför sitt arbete. Att skotta så att det fungerar att jobba i schakt till exempel, eller under grunder.

Vad gäller för till exempel ställningar, eller för tak? 

– Är det arbetsställningar som flera entreprenörer nyttjar, så är det per definition ett gemensamt arbetsområde, och då ansvarar Skanska för att ställningarna är säkra. Samma sak gäller för tak, till exempel när det är ventilations- eller elarbetenska ska utförs. Är det däremot en underentreprenör som håller på med takläggning vintertid, då snöröjer de normalt själva ”för eget arbete”.

Är det ni själva som ombesörjer snöröjningen, eller lägger ni ut det på någon? 

– Vi har egen personal som sköter snöröjningen, antingen för hand, eller med maskiner där det behövs. Men det förekommer också att Skanska anlitar externa aktörer för att sköta snöröjningen, särskilt i det fall som snöröjningen kräver maskiner.

Några goda råd till entreprenörerna? Hur får man snöröjningen att flyta på så smidigt som möjligt på arbetsplatsen?

– Grunden till all säkerhet är bra planering. Att man har saker placerade på rätt ställe. Att man har tänkt igenom gångvägar och tillträdesleder så att dessa även fungerar på vintern. Och att man har en beredskap, och en viss framförhållning. Har det snöat under natten bör snöröjningen göras exempelvis mellan 05.00–06.00, så att arbetsplatsen är klar att användas morgonen för att inte riskera produktionsbortfall. Det handlar ju också om att det finns en säkerhetsaspekt, att man inte har snöröjningsmaskiner som kör omkring på arbetsplatsen under arbetstid. 

Avslutningsvis: Har det bitvis kraftiga snöfallet under vintern orsakat er på Skanska några problem på byggarbetsplatserna?

– Vad jag hört så har det inte varit några större problem. Det är ju lite av ett lotteri hur det ser ut vintertid. I norra Sverige har man ju en säkrare snösäsong. Där kan man i princip utgå ifrån att det kommer att vara snö någonstans från november till mars/april. I Stockholm och söderut är det svårare. För några år sedan hade vi en i stort sett helt grön vinter, där vi i princip inte använde ett saltkorn. Och sedan kan du ha vintrar som den här, med kraftfulla snöfall och mycket snö.