Juristen: Förkortad arbetstid – del 2

I förra numret av DMH:s ”Juristen” skrev vi om förkortad arbetstid, en fråga som på senare tid drivits hårt av den fackliga sidan, och som Byggnads menar är fullt genomförbart i byggbranschen. Men vad tycker egentligen de svenska byggföretagarna om förslaget? Det tar vi reda på i det här uppföljande reportaget.
En kort recap för dig som inte läste vårt tidigare reportage. Idén med förkortad arbetstid, så som förslaget presenterats av dess förespråkare, är att ett företags anställda ska kunna jobba upp till 20 procent mindre – med bibehållen produktivitet och lönsamhet. Detta på grund av att personalen orkar mer, kan fokusera bättre och har lägre sjukfrånvaro med en lägre arbetsbelastning.
Ett vanligt argument bland förespråkarna är också att förkortad arbetstid redan införts, med tillfredställande resultat, i länder som Norge, Danmark, Storbritannien och Island (även om det då främst gällt företag utanför byggbranschen).
“NO-BRAINER”
När det gäller förkortad arbetstids vara eller icke vara i den svenska byggbranschen har ”striden” hittills främst stått mellan, på den ena sidan, fackliga organisationer med Byggnads i spetsen, och på den andra arbetsgivarsidan, representerade av bland andra Byggföretagen och Svenskt Näringsliv.
– Norge, Danmark och Island har redan sänkt arbetstiden med positiva resultat. Varför skulle vi inte göra detsamma? säger Lars Hildingsson, vice förbundsordförande för Byggnads, i ett uttalande på Byggnads hemsida (juni, 2024). Eftersom vi dessutom förväntas arbeta längre i och med att pensionsåldern höjs, ja, då är det en ”no-brainer”. Sveriges arbetstagare är inga slit- och slängvaror.

I en undersökning genomförd av analysföretaget Novus i april 2024, där över 10 000 av Byggnads medlemmar tillfrågades, sade sig nära 90 procent vara positivt anställda till att korta arbetstiden.
Från arbetsgivarsidan varnar man bland annat för sämre konkurrenskraft för byggföretagen, samt ökade kostnader – både för de svenska byggföretagarna och för samhället i stort.
– Att förkortad arbetstid skulle leda till högre produktivitet, det ser inte jag, säger Mats Åkerlind, vice vd för Svenskt Näringsliv, till DMH. Det skulle leda till högre kostnader både för företagen och kunderna. Byggbranschen är oerhört personalintensiv, med en låg grad av automatisering där effektiviteten är beroende av att vi har människor som arbetar, och att de arbetar fulltid. Jag vill också poängtera att vår arbetstid enligt OECD faktiskt är 27 timmar, med hänsyn till studie och föräldraledighetlagen, semesterlagen och arbetstidsförkortning i kollektivavtal.

– Det är för många som verkar tro att vi kan korta arbetstiden utan att det skulle få några konsekvenser, säger Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, i ett uttalande på Svenskt Näringslivs hemsida (juni, 2024). Enligt våra beräkningar skulle det kosta samhället över 500 miljarder kronor om vi kortar arbetstiden från 40 timmars arbetsvecka till 35. Då måste dessutom inkomstskatten höjas med fyra procent, vilket skulle innebära 2 400 kronor för en genomsnittlig svensk.

Men vad tycker då egentligen de svenska byggföretagarna? Är det verkligen möjligt att korta arbetstiderna i en så pass konkurrensutsatt bransch, och med dagens konjunkturläge? Att ta reda på den saken visade sig vara lättare sagt än gjort.
Tydligt är att frågan om förkortad arbetstid är något av en het potatis, och känslig för många byggföretagare att uttala sig om. Av det 20-talet byggföretag som DMH tillfrågade, både större och mindre, var det påtagligt många som valde att inte uttala sig, eller alternativt hänvisade till Byggföretagens representanter. ”Det här kan bara bli fel, hur man än svarar”, svarade bland annat en byggföretagare.

Bland de som väl svarade var i princip samtliga negativt inställda till att korta ned arbetstiden för företagets anställda.
– För oss är det en omöjlighet, som det ser ut idag, säger Robin Dahlgren, delägare på H&B Larsson Bygg, ett Stockholmsbaserat företag med ett 15-tal anställda. Vi jobbar inte på stora byggarbetsplatser, där det kanske är möjligt att bolla med tiderna på ett annat sätt, utan företrädesvis hemma hos privatpersoner.

– Vi har ju heller ingen månadslön, fortsätter Robin. Alla grabbar har timlön, och de anställdas löner bygger på att jag kan fakturera kunden. Att vi skulle jobba sextimmarsdagar, det är en kalkyl som inte går ihop. Det skulle i slutänden påverka priset för kunden, på ett sätt som gör att vi inte längre kan vara konkurrenskraftiga. Företaget skulle gå omkull, helt enkelt.
– Mindre tid betyder mindre intäkter, så är det för alla byggföretag, säger en byggföretagare från södra Sverige, som driver ett företag med ett 20-tal anställda, och som valt att vara anonym. Hur skulle kortare arbetstid finansieras? Jag kan inte se varifrån de pengarna skulle komma. Någon behöver betala, och då ligger det närmast till hands att det blir kunderna.
– Över lag har jag svårt att köpa det här med att man skulle bli effektivare genom att arbeta mindre, även när det kommer till andra branscher. Har du till exempel en fabrik, där det visat sig att det gått att korta ned arbetstiden, med bibehållen effektivitet. Borde inte de där borttagna timmarna kunna användas till att producera ännu mer?
FLER REPORTAGE
VISA FLER






