Juristen: Arbetstidsförkortning – så fungerar det

Frågan om kortare arbetstid har på kort tid blivit en het politisk fråga
Juristen: Arbetstidsförkortning – så fungerar det

Från att knappt ha diskuterats på flera decennier, har frågan om kortare arbetstid på kort tid blivit en het politisk fråga, även för byggbranschen. Nu ska en ny studie, den första av sitt slag i Sverige, försöka besvara frågan om de påstådda fördelarna med att jobba mindre faktiskt går att räkna hem. 

40 timmars arbetsvecka har varit norm i Sverige i över 50 år. Sedan 1973 för att vara mer exakt, då ytterligare 2,5 timmar kapades från den arbetstid som facket och arbetsgivarsidan kommit överens om sju år tidigare (1966). 

Att ingenting har hänt sedan dess, och att intresset för att diskutera frågan i Sverige varit svalt, betyder dock inte att det saknats ambitioner på andra håll. 

Redan 1987 sänkte Norge sin arbetstid, även för byggföretag, från 40 till 37,5 timmar, och tre år senare (1990) sänkte Danmark sin från 40 till 37 timmar. 

Men nu verkar även Sverige ha vaknat. Under det gångna året har frågan varit en het potatis för fackförbund som Byggnads, Kommunal och LO.

4 DAY WEEK GLOBAL

En av de största drivande krafterna bakom de senaste årens närmast explosionsartade ökning av intresset kring frågan förkortad arbetstid, är den internationella, icke vinstdrivande organisationen 4 Day Week Global. Sedan starten i Nya Zeeland 2019 har organisationen etablerat sig i 26 länder (inklusive Sverige), och genomfört ett stort antal framgångsrika studier där privata företag och statliga institutioner i länder som Storbritannien, USA, Tyskland, Australien och Nya Zeeland kunnat behålla, eller till och med öka, sin produktivitet med en kortare arbetstid.


Principen som 4 Day Week Global jobbar utifrån kallas 100-80-100. På ren svenska betyder det att anställda behåller 100 procent av sina respektive löner, jobbar 80 procent av arbetstiden – samtidigt som företaget når 100 procent av sina produktionsmål. 

Låter det osannolikt? Naivt, rent av? Kanske inte. Enligt 4 Day Week Global har de företag som tillämpat principen kunnat öka omsättningen med i snitt 35 procent. Och 93 procent valde att fortsätta med den kortare arbetstiden efter studien. 

Efter två månaders förberedelser är det nu dags för Sverige att testa 100-80-100-modellen. Från och med början av november kommer ett tiotal svenska företag, inom både privat och offentlig sektor, att införa arbetstidsförkortning under sex månader. 


Jobba 80 procent, med 100 procent av lönen? Från och med november kommer ett 10-tal svenska företag under 6 månader att tillämpa den så kallade 100-80-100-modellen. Foto: Ramirent. 

Fram tills ”en bit in på 2025” kommer det dock att vara möjligt för fler företag, inklusive byggföretag, att hoppa på tåget. 

– Vi behöver lära oss att jobba smartare, säger Anna-Carin Alderin, nationell representant för 4 Day Week Global i Sverige. Det man måste komma ihåg är att arbetstidsförkortningen är resultatet av ett nytt, mer optimalt arbetssätt där medarbetarna mår bättre, är mer motiverade och kan fokusera på värdeskapande saker. Det är inte så att man bara går in och kapar arbetstiden.


Anna-Carin Alderin, 4 Day Week Global Sverige. 

Att de anställda faktiskt mår bättre av att jobba mindre har också kunnat beläggas menar Anna-Carin. 

– När de anställda på företaget mår bättre, och samarbetar bättre, upplever de mindre stress. Det har man kunnat mäta. Det leder också till färre sjukskrivningar, och till att färre slutar i förtid. Det blir inte bara lättare att behålla personal, det blir även lättare att attrahera nya medarbetare. 

Vilka företag är det då som kommer att införa arbetstidsförkortning i november? Eftersom ett pressmeddelande vid tiden för intervjun är på väg ut, så är detta ännu inte offentligt. Men enligt Anna-Carin handlar det bland annat om arbetsgivare som Göteborgs Stad, Bergs kommun, Friluftsfrämjandet Region Mälardalen, ett regionalt sjukhus samt ”en del privata företag”. 

– Vi säger inte att arbetstidsförkortning kommer att fungera fläckfritt i alla branscher, fortsätter Anna-Carin. Vi startar ju en forskningsstudie i Sverige just för att undersöka om svenska verksamheter kan uppnå lika fina resultat som verksamheter internationellt.

– Metoden har dock testats väldigt brett internationellt, även inom yrken med timdebitering, och till och med inom byggbranschen i något enstaka fall. Och att 93 procent av företagen väljer att fortsätta med arbetstidsförkortning tyder ju ändå på att någonting positivt händer i organisationerna. Med det sagt skulle det vara jätteintressant att få med företag från byggbranschen.

“UTGÅ FRÅN EGNA VERKSAMHETEN”

Att införa kortare arbetstid är ett stort steg för de flesta företagare. Men även för den som inte är redo att ta steget fullt ut finns russin att plocka ur kakan. 

– Enklast är att gräva där man står, och utgå från den egna verksamheten, säger Anna-Carin. Se över kostnader och sätta mål. Hur kan vi förbättra inköp, administration, logistik eller hur vi kommunicerar med kunder? Hur mycket resurser och kostnader läggs på sjukskrivningar, rekryteringsprocesser, och så vidare. Det går också bra att använda resultaten från våra studier som en slags modell för hur man själv skulle kunna arbeta. Vi hjälper ju även företag som inte vill, eller kan, vara med i studien.

Låt oss även titta lite på de vanligaste argumenten mot arbetstidsförkortning. Här i Sverige har dessa på senare tid framför allt framförts av arbetsgivarsidans branschorganisationer och dess företrädare. 

Till skillnad från Anna-Carin och hennes kollegor på 4 Day Week Sverige (och fackförbund som LO, Byggnads och Kommunal) håller arbetsgivarsidan inte med om att arbetstidsförkortningen kan räknas hem, trots motpartens ”bevis” i form av tidigare utförda studier.

SVENSKT NÄRINGSLIV: KONSTIG TAJMNING

Så här skriver Mattias Dahl, vice vd på Svenskt Näringsliv i en debattartikel på Svenskt Näringslivs hemsida från slutet av april, 2024

– Det är väldigt enkelt att peka på enskilda arbetsgivare, eller ett specifikt land, och säga att ”De gjorde så här, så nu kan vi också göra så”. Så enkelt är det inte. De här testerna går inte att översätta till andra länder eller samhällen, eftersom skatteupplägg och andra system ser olika ut. Europas tillväxt är generellt mycket sämre än Asiens och Nordamerikas, och Sverige tillväxt är bland Europas lägsta.


Enligt Skandia kostade sjukskrivningar samhället cirka 75 miljarder kronor 2023. Skulle kortare arbetstid kunna minska de utgifterna? Foto: Ramirent. 

Enligt en rapport som branschorganisationen Svenskt Näringsliv tagit fram skulle en övergång till 35 timmar arbetsvecka kosta samhället drygt 500 miljarder kronor per år, och en övergång till 30 timmars arbetsvecka drygt 1 000 miljarder. 


En bra investering, eller alldeles för dyrt? Enligt Svenskt Näringsliv skulle en övergång till 35 timmar arbetsvecka kosta det svenska samhället drygt 500 miljarder kronor per år. Foto: Pexels. 

Detta är pengar som inte finns, menar ekonomen Jacob Lundberg i en debattartikel i Tidningen Näringslivet från mitten av maj, 2024. 

– Det är konstig tajmning att lyfta debatten när vi har haft flera år av hög inflation, fallande reallöner och en svag ekonomisk tillväxt. Det finns många hushåll som upplever att pengarna inte räcker till. Om någonting är det tydligt att det behövs mer resurser, fler arbetade timmar och en större kaka att fördela, snarare än tvärtom. Att förkorta arbetstiden skulle göra Sverige fattigare som samhälle. 

I samma text bemöter Jacob argumentet att kortare arbetstid skulle öka sysselsättningen. 

– Det fungerar inte så. Om varje person jobbar mindre, så kommer man också tjäna mindre, och därmed konsumera mindre. Då kommer efterfrågan på arbetskraft också att minska. 

INGA BELÄGG

För att summera: Att så pass hög andel av företagen valt att fortsätta med förkortad arbetstid efter att ha testat det, tyder tveklöst på att det kan fungera. Däremot finns ännu inga belägg för att det även skulle fungera för svenska byggföretag. 

Vad alla företagare dock kan göra, som Anna-Carin påpekar, är att se över verksamheten, sträva efter att jobba smartare och värna om medarbetarnas hälsa för att undvika stora utgifter i samband med sjukskrivningar, skador eller att personal slutar i förtid. Om det sedan innebär att korta ned arbetstiden, måste vara upp till var och en att bestämma. 

SKRIVEN AV
David Liljefors

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *