Från och med maj 2025 kommer ROT-avdraget att höjas från 30 till 50 procent, en åtgärd som beräknas kosta staten cirka 4,35 miljarder – utöver de cirka 10 miljarder som avdraget redan kostar per år. För dyrt, sett till vad faktiskt kommer att ge tillbaka, menar många. Vilken effekt, om någon, kommer det höjda bidraget att få? Och vad tycker byggföretagarna själva?

Att den lågkonjunktur som Sverige befunnit sig i drabbat byggbranschen särskilt hårt har inte undgått någon. Inte ens regeringen, som på senare år sjösatt flera omdiskuterade, mer eller mindre effektiva, stimulansåtgärder för att få fart på byggandet, stimulera sysselsättningen i branschen, minska de skenande konkurserna och ge hushållen incitament att genomföra planerade renoveringar. 

Den enskilt största, och mest kostsamma, av dessa åtgärder under 2025 är den tillfälliga höjningen av ROT-avdraget, från 30 till 50 procent. 

ROT-avdraget har funnits i Sverige sedan 2008, och infördes initialt för att stimulera efterfrågan på hantverkstjänster och minska problem med svartarbete. Under årens lopp har avdraget genomgått flera förändringar, både sett till hur stor del av arbetskostnaden som är avdragsgill, och sett till ”taket” – hur stort maxbeloppet för avdraget får vara per år.

Några av de viktigaste förändringarna: 

➔ Vid införandet (2008) var ROT-avdraget 50 procent av arbetskostnaden för kvalificerade tjänster, och taket 50 000 kr. Ett maximalt avdrag på 25 000 kronor per person och år, med andra ord. 

➔ 2016 sänktes ROT-avdraget från 50 till 30 procent.

➔ Från och med juli 2024 och fram till årsskiftet 2024/2025 höjdes taket tillfälligt från 50 000 till 75 000 kronor.

➔ Från och med maj 2025 och fram till årsskiftet 2025/2026 kommer ROT-avdraget att höjas från 30 till 50 procent. 

Under årens lopp har ROT-avdraget varit föremål för debatt, och kritiserats både från politiskt håll och från forskare och debattörer. Främst för att det är för dyrt och ineffektivt, sett till förtjänsterna. Men också för att avdraget främst gynnar höginkomsttagare och välbärgade hushåll. 

Under årens lopp har statens kostnader för ROT-avdraget varierat, från cirka 6 till 10 miljarder de flesta år. 2024 utgick utbetalningarna till 12,4 miljarder. Dyrast för staten vart det 2015, året innan avdraget sänktes från 50–30 procent, då kostnaderna för ROT-avdraget uppgick till 19,8 miljarder kr.

Så vad tycker då hantverkarna själva om ROT-bidraget? Och hur ser de på den kommande höjningen? 

I en undersökning utförd av Beijer Byggmaterial (2023) ansåg 92 procent av de tillfrågade hantverkarna att ROT-avdraget hade ”stor” eller ”mycket stor” betydelse för branschen (en ökning med 18 procentenheter jämfört med föregående mätning). Hantverkarna menade även att det försämrade ekonomiska klimatet hade gjort dem mer beroende av ROT-avdraget för att klara sin vardag.

En hantverkare som till stor del håller med om den bilden är Niklas Lindquist, som sedan 2016 driver företaget Hantverkaren Niklas Lindquist AB. Utgångspunkten är Täby, men Niklas gör jobb i hela Stockholmsområdet, med fokus på norra Stockholm, och då till övervägande del, ”runt 95 procent”, åt privatkunder.  

Niklas är i grund och botten enmansföretagare, men jobbar även i ett mindre nätverk tillsammans med andra snickare. Jobben inkluderar både en del platsbyggt, finsnickeri, badrum/kök, altaner och utbyggnader.

Till saken hör också att Niklas är särskilt lämpad att prata med om de (eventuella) företagsekonomiska effekterna av det nya ROT-avdraget, eftersom han tidigare jobbat som ekonom/marknadschef i över två decennier. 

– ROT-avdraget är alltid i spel för privatkunder, säger Niklas. Det är någonting som alltid kommer upp, oavsett kund. Många mindre företag, inklusive mitt eget, lever till stor del på renoveringar. Skulle man ta bort ROT-avdraget skulle man samtidigt dra bort mattan för många av de företagen.

Upplevde du att den tillfälliga höjningen av taket (2024) fick någon effekt för din verksamhet? 

– Det tycker jag ändå. Under förra året hade jag ett lite större jobb där kunden hade möjlighet att utnyttja det högre taket. Det var positivt, eftersom det var en ganska stor investering för kunden. De mindre renoveringarna [som inte nådde upp till taket] tjänade ju egentligen ingenting på att taket höjdes. De fick ju ändå samma ROT-avdrag som de skulle ha haft, så att säga. 

Hur ser du på den kommande höjningen till 50 procent i maj? 

– Framför allt är det väl för de mindre renoveringarna, där jag kan se att höjningen skulle göra skillnad. Jobb som många kunder kanske skjuter på idag. Många kunder förbrukar ju sitt ROT-bidrag ändå, även nu när det är på 30 procent. Över lag tror jag dock inte på någon större effekt med tanke på omvärldsläget. De flesta kunder som vill ha någonting renoverat har sitt kapital bundet på börsen eller i olika slags fonder. Så det är väldigt många som tappar köpkraft. Plus att det finns en väldigt stor osäkerhet på marknaderna i stort.

Vad skulle behövas för typ av åtgärder, tycker du?  

– Byggbranschen har många olika delar, från större bostadsprojekt till mindre renoveringar, som alla kräver olika slags åtgärder. När det gäller ROT-avdraget så tror jag att man skulle fått bättre effekt om man även höjt taket, som man gjorde 2024. Men det är ju såklart också en större kostnad för samhället.