Effektiv dammbekämpning börjar vid källan. Och fortsätter med det fina, luftburna dammet på arbetsplatsen. Med rätt utrustning, smarta arbetsmetoder och ett riskmedvetet tankesätt i stort, är det numera möjligt att skapa nästintill dammfria miljöer på jobbet – och drastiskt minska riskerna för att drabbas av sjukdomar som stendammslunga/silikos, KOL, astma och cancer.

Hanteringen av damm på arbetsplatsen är alltjämt en av de största utmaningarna för byggbranschen, både sett till tekniska aspekter och de potentiellt förödande arbetsmiljömässiga följderna. 

I dagsläget uppskattar Arbetsmiljöverket att 100 000–120 000 personer, eller 18 procent av Sveriges arbetskraft, exponeras för olika typer av damm under minst en fjärdedel av arbetsdagen. Och av dessa står byggbranschen specifikt för mer än hälften. 

Men har inte kunskapen, riskmedvetenheten och det tekniska kunnandet ökat de senaste åren? Har inte lagstiftningen stramats åt? 

Ja och nej, är det enkla svaret. Visst, det pratas mer om riskerna idag. Utrustningen är definitivt bättre. Och kraven på arbetsmiljövänliga arbetssätt och förebyggande åtgärder är definitivt striktare, både i lagtexter och upphandlingar. 

Samtidigt visar aktuell statistik på att branschen ännu har lång väg kvar. Vid inspektioner utförda av Arbetsmiljöverket under 2023 identifierades brister i hanteringen av arbetsmiljörisker kopplade till damm och andra luftburna partiklar i fler än hälften av inspektionerna. 

I en uppmärksammad studie från Lunds universitet publicerad juni 2024 identifierades flera brister i förebyggande åtgärder för dammhantering inom byggbranschen. 

Och enligt Byggföretagen har arbetssjukdomar orsakade av damm faktiskt ökat något sedan 2022.

Inom bygg- och hantverksbranschen bildas flera typer av damm, som alla kan orsaka hälsoproblem vid inandning. Kvartsdammvid borrning, slipning och kapning av material som betong, sten och asfalt. Trädamm vid sågning och hyvling. Mineralull/glasull vid installation av isoleringsmaterial. Asbestdamm vid rivning av äldre byggnader. 

Farligast, och mest förrädiskt, är det fina kvartsdammet, vars partiklar är mindre än 10 mikrometer och inte syns med blotta ögat. Som kan finnas kvar i luften två veckor i lokalen. Som tränger djupare in i lungorna, och vars följder ofta inte syns förrän decennier senare. 

En dammfri arbetsmiljö kräver inte bara rätt hårdvara, från uppsamlande dammutsug till luftrenare och personlig skyddsutrustning. Det förutsätter också smarta arbetsmetoder och planering. 

För att kunna presentera det senaste på marknaden i utrustningsväg, och ringa in det viktigaste att tänka på under arbetet för att undvika exponering, har vi pratat med experter från tre av Sveriges vassaste leverantörer när det kommer till dammbekämpning: Hilti, KGC Verktyg och Dustcontrol. 

Ett företag som länge legat i framkant på området dammbekämpning är Hilti, som till och med kan skryta med ett eget dammforskningscenter beläget i Kaufering, Tyskland. 

I dagsläget erbjuder Hilti ett omfattande sortiment för dammbekämpning för proffsbruk, från integrerade dammuppsamlingssystem för verktyg som borrhammare, spårfräs och betongslip, till stationära och portabla dammsugare och luftrenare.

För att minimera exponeringen av damm arbetar Hilti enligt den så kallade S.T.O.P.-metodiken, som står för Substitution, Tekniska åtgärder, Organisatoriska åtgärder och Personliga skyddsåtgärder.

– För att minimera dammexponeringen finns det generellt två sätt att jobba på, säger Fredrik Peterson, kategorichef på Hilti. Steg ett är att undvika arbetsmetoder som genererar damm [Substitution], genom att välja alternativa arbetssätt, lösningar och material.

– Om detta inte är möjligt vill du samla in dammet direkt vid källan till exempel genom att välja verktyg med integrerad dammuppsamling, eller sugborr [Tekniska åtgärder]. Små partiklar som är ute i luften är mycket svårare att samla in. Viktigt är också att utbilda medarbetare [Organisatoriska åtgärder] och att avända personligt skydd, så som ögon- och andningsskydd [Personliga skyddsåtgärder].

Vilka alternativa arbetssätt och lösningar pratar vi då om, mer konkret. Fredrik nämner några exempel. 

Det kan till exempel vara att använda kapmaskiner med vattenförsörjning istället för att torrkapa. Att skjuta fast materialet istället för att borra och plugga ger ett nästan dammfritt montage. Eller varför inte låta Hiltis borrrobot Jaibot borra hålen?

När det kommer till specifika tekniska lösningar, har Fredrik flera konkreta exempel. 

– Påkopplingsbara dammsugarenheter som TE DRS 4/6 kan fånga upp till 97 procent av dammet direkt vid källan. Spårning med en maskin som DCH 150-SL [nätdriven 2 400 W spårfräs] kan generera upp till 17 kg damm/timme utan dammuppsamling. Med integrerad dammuppsamling kan detta reduceras till 0,12 kg/timme. Andra exempel på verktyg/maskiner med tillräcklig dammuppsamling är bilmaskiner som TE 500 och TE 1000. Och sugborren TE-YD (SDS Max) och TE-CD (SDS Plus) som ansluts till en dammsugare och ger nästintill dammfri borrning, och ett rent hål. 

Några allmänna tips som avslutning. 

– Underhåll och reparation är viktigt, säger Fredrik. Se till att rengöra filter med jämna mellanrum. Välj dammsugare baserat på dammklass. Och följ arbetsmiljöverkets riktlinjer och skicka in din dammsugare för kontroll var sjätte månad.

Med 75 år i branschen har svenska KGC Verktyg skaffat sig en position som marknadsledande när det kommer till verktyg, maskiner och tillbehör för yrkesproffs som murare, plattsättare och putsare. 

KGC erbjuder också ett brett sortiment av hjälpmedel och tillbehör för att minimera damm vid bearbetning av byggmaterial som kakel, betong, tegel och sten – från ringformade dammuppsamlare för borrning till dammsugarfästen för vinkelslipar. 

– Jag skulle säga att det finns en hel del rum för förbättring när det kommer till dammhantering, säger Mattias Lago, inköpschef på KGC Verktyg. Det här med damm behöver vara ”top of mind” när man planerar jobbet, väljer vilka verktyg man ska använda och så vidare.

En del av det tänket, menar Mattias, är att så långt det är möjligt undvika, eller byta ut dammande arbetsuppgifter. 

– Det bästa är ju om arbetsmetoden producerar minimalt med damm redan från början, som till exempel vid våtbearbetning. I de fall det inte är möjligt så vill du hantera dammet direkt vid källan. Våra system bygger på att snabbt kunna koppla på tillbehör som tillåter punktutsug direkt på den befintliga maskinen, vilket fångar upp stora delar av det farliga dammet.

För att ge en bild över KGC:s sortiment, och hur produkterna fungerar i praktiken, ber vi Mattias adressera några typiska kundcase från hantverkarens vardag.  

• En VVS-montör ska borra mindre hål i kakel för montering.

– Här skulle jag rekommendera Mechanic HomeDUSTER, en kompakt dammuppsamlare för små hål som kopplas till vanlig dammsugare, säger Mattias. Du slipper dammrester på ytan, och minimerar risken för sprickor i kaklet. 

• En murare ska kapa tegelstenar med vinkelslip för att passa in i en fasad.

– Montera dammsugarmunstycket Mechanic AirDUSTER 230 på vinkelslipen, och anslut det till en kraftfull dammsugare. Det ger en effektiv dammuppsamling även vid grov kapning.

• En plattsättare ska kapa kakel i 45 graders vinkel med vinkelslip för att skapa snygga hörn.

– Ett bra alternativ är vinkelslipfästet Mechanic SLIDER 45×115–125 2.0, säger Mattias. Koppla till dammsugare via dammsugarfästet Mechanic PIPE 45. Resultatet är nästintill dammfri slipning med hög precision och god sikt.

• En elektriker ska fräsa spår i en betongvägg för att lägga in exempelvis rör eller kabelkanaler.

– Fräsning i betong genererar stora mängder respirabelt kvartsdamm, som sprids snabbt i luften, säger Mattias. Använd Mechanic AirChaser, en dammavskiljare med öppen konstruktion och styrhjul, som kopplas till en dammsugare med HEPA-filter, för nästintill dammfri spårning.

Att bekämpa dammet vid källan är en sak, men på arbetsplatser med stora mängder damm behöver även det luftburna partiklarna i rummet adresseras. 

Precis som KGC Verktyg har Dustcontrol en lång och stolt tradition av produktutveckling och försäljning av lösningar för dammbekämpning, från kraftfulla byggdammsugare till mobila och stationära luftrenare och stoftavskiljare för olika kunder och behov. Med andra ord: Allt du behöver som yrkesproffs för att hantera dammet från verktyget till det omgivande rummet.

Vi kollar in sortimentet lite snabbt. Dustcontrol erbjuder i dagsläget stoftavskiljare i flera olika storlekar, från kompakta ”minstingen” DC 1800 (luftflöde: 190 m3/h) till mellanklassmodeller som DC Tromb 400/600 (luftflöde) till bjässar som DC Storm 500/600/700 miljöer med stora mängder damm.

Inom segmentet luftrenare erbjuds tre storlekar, DC AirCube 500/1200/2000, där kapaciteten är 500, 1060 respektive 1850 m3/h.

Vi avverkar de ”dumma” frågorna med en gång. Skillnaden mellan luftrenare och stoftavskiljare, till att börja med. Dustcontrols key account manager Cristian Tello, som du kanske känner igen från Dustcontrols stiliga pressbilder, hjälper oss att reda ut begreppen. 

 – Stoftavskiljare fungerar som ett punktutsug, som kopplas till ett verktyg, en maskin eller en sugkåpa, till exempel vid bilning eller slipning, säger Cristian. Idén är att komma så nära dammkällan som möjligt. Med en stoftavskiljare kan du eliminera ganska mycket av dammet, upp mot 90 procent eller mer, men aldrig allt. En luftrenares uppgift är att samla in det resterande dammet, vilket är särskilt viktigt eftersom byggena inte alltid har ventilationen igång.

Luftrenare kan användas på flera sätt, fortsätter Cristian. 

– Vanligast är att luftrenare används som en undertryckskälla, till exempel när du ska bila ett badrum och inte vill att dammet ska spridas till angränsande rum. Då kan du använda en dammskyddsdörr med evakueringsslang, och sedan ställa luftrenaren på ”rensidan” av badrummet. Ett annat sätt är för att skapa luftcirkulation på arbetsplatsen. Eftersom luftrenaren har HEPA13-filter så är luften som kommer ut från luftrenaren till och med renare än luften utomhus.

När vi ändå är på ämnet, får Cristian berätta lite mer om föravskiljare. Hur fungerar de egentligen? Och när behöver man dem? 

– Vid stora mängder damm belastar du filtret väldigt hårt. Då är en föravskiljare, som skiljer 80–90 procent av dammet innan det når stoftavskiljaren, en väldigt bra investering, eftersom det snabbt blir dyrare att behöva byta filter. Vid uppgifter som till exempel golvslipning, som producerar extrema mängder damm, bör du i princip alltid har föravskiljare. Det kan också vara bra med föravskiljare för lite större semimobila system, där man ofta kan ha en maskin med utsug på flera våningsplan.

Alla Dustcontrols produkter, både luftrenare och stoftavskiljare, har två stycken filter, ett förfilter och ett HEPA13-filter.

“Genom att kunna detektera vart farorna finns, så kan man också lättare eliminera dammet. Det är väldigt användbart till exempel när du ska göra riskbedömningar på arbetsplatsen.”

– Cristian Tello, Key Account Manager på Dustcontrol, om nya partikelmätaren Dustlight.

Att veta när det är dags att byta är enkelt. Samtliga produkter, förutom de största stoftavskiljarna (som kommer med en undertrycksmätare) har nämligen en varningslampa som lyser rött då filtret behöver bytas. 

– Tekniskt sett så indikerar lampan att lufthastigheten understiger 20 meter/sek, förklarar Cristian. På luftrenarna så börjar du alltid med att byta förfiltret. Har du bytt förfiltret och lampan fortfarande lyser, då är det dags att byta HEPA-filtret. Men som regel kan du byta förfiltret ganska många gånger innan det inträffar. På stoftavskiljare fungerar det lite annorlunda. Där har du faktiskt möjlighet att rensa filtret med ett enkelt handgrepp genom att skapa ett vakuum i maskinen och låta en lufttrycksvåg rengöra filtret.

En ny produkt hos Dustcontrol, som lanserades så sent som under sensommaren, är Dustlight – en liten, personburen partikelmätare som väger 150 gram med ett intuitivt trafikljussystem (grönt, gult och rött) som kontinuerligt indikerar dammkoncentrationen i luften under arbetsdagen. Som användare kan du också ställa in gränsvärdena i den tillhörande appen. 

– Genom att kunna detektera vart farorna finns, så kan man också lättare eliminera dammet, säger Cristian. Det är väldigt användbart till exempel när du ska göra riskbedömningar på arbetsplatsen, särskilt eftersom Dustlight är konstruerad för att kunna mäta kvartsdamm.

Några handfasta tips som avslutning, och vanliga misstag du bör undvika inom dammhantering. 

– Det vanligaste ”misstaget”, skulle jag säga, är att man underskattar faran med damm generellt, säger Cristian. Inom byggbranschen vill man gärna ta med sig så lite som möjligt ut på bygget. Av ren bekvämlighet väljer den minsta stoftavskiljaren eller luftrenaren, trots att du ska göra ett jobb som avverkar ganska mycket damm. Vanligt är också att luftrenare är fel dimensionerade sett till lokalen. Enligt Arbetsmiljöverkets riktlinjer behöver du rena luften 10 gånger i timme vid cancerogena partiklar Är det en lagerlokal med högt i tak, så kommer en ensam luftrenare inte att räcka.