Tunga, felaktigt utförda, lyft hör alltjämt till de vanligaste orsakerna till sjukfrånvaro inom byggbranschen. Med rätt kunskap, rätt förberedelser och rätt utrustning, kan du inte bara minimera riskerna för att drabbas av lång- och kortsiktiga belastningsskador, utan även jobba snabbare och mer effektivt. 

Hur tungt lyfter du under en vanlig arbetsdag? Enligt Arbetsmiljöverket lyfter mer en tredjedel av alla bygg- och hantverksarbetare vikter tyngre än 35 kg på daglig basis. Gäller det material som fönster, byggskivor eller större fasadstenar är det dessutom rimligt att anta att det handlar om flera lyft. 

Tunga vikter belastar inte bara heller kroppen när du med hjälp av muskelkraft lyfter och sätter ned ett objekt, utan även när du bär på det, drar det eller skjuter det framför dig. Ett samlingsnamn för dessa rörelser, som Arbetsmiljöverket gärna använder, är ”manuell hantering”.

Givet att Arbetsmiljöverkets samtidigt avråder från manuella lyft över 25 kg, och upprepade lyft över 15 kg, behöver man inte vara någon Einstein för att förstå det höga antalet belastningsskador i branschen.

Belastningsskador är i högsta grad också en ekonomisk fråga, både för företagen och samhället i stort. Enligt en aktuell rapport från Skandia kostade sjukskrivningarna det svenska samhället svindlande 92 miljarder kr under 2024, en ökning med drygt 15 procent sedan föregående år – och en av de största ökningarna sedan Skandia började sina mätningar 2017.

En av de mest omfattande undersökningarna kring arbetsmiljö, och hur belastningsskador hanteras på de svenska byggarbetsplatserna, utfördes av Byggnads 2021, och summerades senare i en rapport med den föga subtila titeln ”Det smärtsamma priset”.

I undersökningen tillfrågades drygt 3 800 av Byggnads medlemmar om sitt rådande hälsotillstånd, och i vilken utsträckning de informerats om förebyggande åtgärder och hjälpmedel. 

Detta är några av de viktigaste punkterna i rapporten: 

➔ 89 procent av de tillfrågade upplevde att de hade, eller hade haft, smärtor kopplade till sitt arbete. Vanligast var smärtor i rygg och axlar.

➔ 50 procent uppgav att de inte fått tillräcklig kunskap om lämpliga arbetsställningar och hjälpmedel, och hur dessa ska användas. 

➔ 73 procent uppgav att de inte fått någon information om hur man känner igen tidiga tecken på belastningsskador. 

➔ 36 procent hade inte erbjudits hälsoundersökning, och endast 28 procent hade fått genomgå en kontroll av ergonom eller sjukgymnast, trots att detta ska vara obligatoriskt. 

➔ Endast 18 procent hade anmält sina skador till Försäkringskassan. 

Undersökningar i alla ära. Men för att få en rättvisande bild av hur de svenska hantverkarna sköter, eller inte sköter, ergonomin behöver vi ge oss ut på de faktiska byggarbetsplatserna. 

Arbetsmiljöverket gör varje år cirka 8 000 inspektioner på byggarbetsplatser runt om i landet, både planerade sådana och oanmälda. Inspektioner görs också med anledning av olyckor och inrapporterade missförhållanden, för att följa upp att åtgärder vidtagits för att olyckor inte ska hända igen. 

En man med stor erfarenhet av ovan nämnda inspektioner, och god insikt i mekanismerna bakom belastningsskador på byggarbetsplatserna, är Tommy Fahlander, arbetsmiljöinspektör på Arbetsmiljöverket, region Väst.

Vilken typ av byggen inspekterar ni? 

– Alla typer av byggarbetsplatser, egentligen. Det kan vara jättestora byggarbetsplatser med flera hundra arbetstagare och långa underentreprenadskedjor, där det initialt kan vara svårt att veta vem som gör vad på arbetsplatsen. Det kan också vara mindre projekt med två, tre byggnadssnickare. Gemensamt är dock att det alltid finns en samordningsansvarig för utförandet av arbetet [BAS-U]. Det är våran ingång på arbetsplatsen.

Hur går en inspektion till? 

– Under inspektionen går vi igenom formella krav med byggets orgnisation och med den samordningsansvarige, som exempelvis arbetsmiljöplan, rutiner, och vilka riskbedömningar som gjorts. Det innebär också att i vissa fall vara i kontakt med byggherre och projektörer vilka också har ett ansvar för arbetsmiljön.

– Men vi går givetvis även runt och tittar, och försöker alltid prata med skyddsombud på plats. Renoveras ett badrum på tredje våningen? Hur transporteras då material upp dit? Finns det hjälpmedel, hiss eller lyftanordning på plats, eller tas material upp via trapporna? Ser vi risker ställer vi krav på åtgärder. Normalt sett tar en inspektion kanske två timmar. Men sedan kan det ju vara så att man besöker en viss byggarbetsplats flera gånger byggtiden.

Vilka är de vanligaste anmärkningarna vid era inspektioner, sett till risken för belastningsskador? 

– Manuell hantering av material tunga skivor, gipsskivor till exempel, är ett problem. Trots att man på sina håll minskat på storlekarna, så används fortfarande en hel del stora skivor. Ett vanlig misstag är också att lyft sker kontinuerligt, och att man jobbar på ett väldigt ensidigt, till exempel med handhållna vibrerande maskiner. Det är väldigt vanligt till exempel bland yrkesgrupper som målare och elektriker med belastning på nacke och axlar. Vanligt är också att handverktyg utgör en belastning, eftersom de inte alltid är anpassade till användarna.

Är det något hjälpmedel som skulle kunna användas mera frekvent? 

– Trappklättrare är ett bra hjälpmedel för att förflytta material i trappor. Det finns också robotar för fönstermontering och hjälpmedel som mindre liftar.

Några andra tips kring lyft på arbetsplatsen? 

– Att lägga mer tid på planering, och på val av material och metoder samt hjälpmedel. Ofta hamnar material på fel ställe, och behöver flyttas om. Och ju mer någonting måste flyttas, desto större bli också belastningen

Naprapatens bästa tips

Christofer Gyllenswärd är legitimerad naprapat på Smood i Malmö, och har stor erfarenhet av behandling av belastningsskador – problem som många gånger orsakats just av tunga, repetitiva och felaktigt utförda lyft. Christofer har även varit med och utvecklat Nordsjös aktivitetsapp Nordsjö Pro Activity, som tillhandahåller stärkande och förebyggande övningar anpassade för yrkesaktiva målare. 

– Klassiska belastningsskador på leder, muskler och senor hör till de vanligaste problemen bland våra kunder, säger Christofer. Bland de hantverkare som jobbar mycket med händerna över huvudet, elektriker, målare och VVS:are till exempel, är det vanligt med axelproblem. När det kommer till lyftrelaterade saker, så är det vanligaste problem med ländryggen. Ett vanligt resultat är det som man brukar kalla för ryggskott, alternativt diskbråck. 

Oftast beror ländryggsskador inte på att man lyft jättetungt, menar Christofer, utan snarare att man lyft lite större, otympliga saker.

– Material som exempelvis byggskivor kan, ofta oväntat, bli väldigt tunga på grund av hävarmseffekten. Vid riktigt tunga lyft är man som regel bättre förberedd, och ”går in” för lyftet på ett annat sätt.

Hur ser behandlingen ut, exempelvis för någon som fått ryggskott?

– På vår klinik är vi väldigt ”hands on”, och jobbar med flera olika tekniker. Det kan gå att jobba manuellt, att man går in och trycker rejält med pressur- och triggerpunktsbehandling. Det kan vara att jobba med nålar och akupunktur. Det kan vara ledjusteringar/manipulation. Ett standardförfarande vid ett ”vanligt” ryggskott är mellan 3–6 behandlingar, skulle jag säga, där de första behandlingarna är ganska intensiva. Mellan behandlingstillfällena får kunden också med sig saker att göra hemma. 

Vilken typ av träning rekommenderar du? 

– Mycket träning och rehab är väldigt rigid och linjär, med väldigt specifika rörelser. Saken är att dock, att skador inte sker när du står med bra balans och gör en kontrollerad rörelse i gymmet, de sker i oförberedda situationer. För mig är funktionell träning att göra saker som kroppen inte är van att göra, och att det ingår lite ”dålig” hållning i träningen. Jag har en liten rutin med enkla övningar som tar cirka 10 minuter, som jag rekommenderar mina kunder att göra varje dag, lite som att borsta tänderna. Det kanske inte låter mycket, men det gör en enorm skillnad mot att inte göra någon träning alls.  

Några övriga tips för att slippa besvär? 

– Att vara mer noggrann. Och att utnyttja de hjälpmedel som finns. Många av skadorna som uppstår är just för att ”Jag skulle bara”. 

Det bästa sättet att klara tunga lyft och undvika belastningsskador på arbetsplatsen är såklart att vara förberedd, både kunskapsmässigt och fysiskt. På Dragonskolan i Umeå, en av Sveriges mest framstående yrkeshögskolor, är fysisk aktivitet och funktionell träning en naturlig del av undervisningen. 

En av de drivande krafterna bakom initiativet är yrkesläraren, och tidigare målaren, Mikael Söderström, som kört funktionell träning ändå sedan han började som yrkeslärare på skolan för över 10 år sedan. 

– Jag jobbade tidigare som målare, både som anställd och som egenföretagare, säger Mikael. Mer av en slump fick jag möjlighet att hoppa in som målarlärare på Dragonskolan, och trivdes så pass bra att jag stannade kvar.

Fysisk aktivitet har alltid varit viktigt för Mikael, både under hans tid som målare, och som yrkeslärare på dragonskolan. 

– Som lärare försöker jag vara tydlig med att det faktiskt handlar om ett fysiskt jobb, och att du behöver ha en kropp som orkar med. Många som väljer ett praktiskt yrke har väldigt liten, eller nästan ingen, erfarenhet av träning. Då är det jobbigt att bara lyfta en burk upp till tapetmaskinen. Det kommer inte att gå. Jag brukar säga du behöver äta, träna och sova som en elitmotionär. Blundar man för verkligheten så kommer yrkesskadorna som ett brev på posten.

 För att få med den fysiska aktiviteten i undervisningen börjar Mikael ofta skoldagen med morgonfys. Programmet som Mikael och hans elever kör är vanligtvis 10–15 minuter, och innehåller utvalda övningar för hela kroppen. 

– När man jobbar så pass ensidigt som vi gör, så får man ofta obalanser, det blir en snedvridning i hela kroppen. Vi kan ta spackling som exempel. Om jag står och trycker och trycker, så är det lätt att axlarna, och hela överkroppen, blir framåtroterad. Det vill man motverka. Jag jobbar till exempel mycket mycket med axlarna och övre delen av ryggen, där man drar tillbaka skulderbladen, och på så sätt får en bättre hållning. Men jag har även med övningar för benen. 

Vilka är de vanligaste ergonomiska misstagen yrkesarbetare gör?

– Det jag ofta ser är att folk jobbar med för få muskelgrupper. Ska du till exempel skrapa en vägg, så gäller det att plantera fötterna och koppla in sätet, låren och hela ryggen. Att man inte bara står och skrapar med armar och axlar. Då kommer du att få problem ganska snabbt.

Några avslutande praktiska tips att ta med sig på arbetsplatsen?

– När man ska lyfta tungt, oavsett det är inom måleribranschen eller i något annat sammanhang, så vill du generellt koppla in så många muskelgrupper som möjligt. Under lyftet, böj inte på ryggen, jobba med benen, som är mycket starkare. Ska jag packa upp en pall med färg, så är det bättre att beställa den på eftermiddagen, istället för på morgonen. Att man gör jobbet då kroppen är varm. Planera arbetet. Har du en rullställning, ställ fram den i god tid, så att den sedan kan användas.