Cementkrisen har, på gott och ont, tvingat byggföretag och fastighetsutvecklare att bokstavligen tänka utanför boxen för att kunna slutföra sina projekt. En av de ”boxar” som dock visat sig svårast att tänka utanför, sett till material och metoder, är betonghusgrunden. Men det finns alternativ. Ett av de mest spännande just nu är glas.

Hösten 2019 skrev vi om ”Hoppet”, ett innovativt byggprojekt på Backa kyrkogata i Göteborg där Derome tillsammans med Göteborgs stad och lokala entreprenörer använde sig av klimatsmarta material, återbruk och arbetsmetoder med minimalt fotavtryck för att bygga ”Sveriges första fossilfria förskola”. Ett av de mest utmärkande attributen för projektet var husgrunden, en platta av återvunnet glas som minskade co2-utsläppen med omkring 50 procent jämfört med traditionell miljöbetong. 

Leverantören till Hoppets husgrund är Varbergs-baserade Koljern Nordic, som använder självbärande, isolerande och cirkulära byggelement med Foamglas för att ersätta isolerad betong. Utöver husgrunder producerar Koljern Nordic i dagsläget även indragna terrasser för flerbostadshus samt bärande, ETA-godkända källarväggar och takelement. Som byggmaterial har Foamglas flera uppenbara fördelar, varav somliga dessutom är unika för materialet i sig, men även vissa begränsningar.

En grundförutsättning för allt bärande byggmaterial är att det är väldigt hårt, och att det klarar belastning. Check på den. Som exempel klarar Koljern Nordics lättaste Foamglas-element en belastning av 50 ton (motsvarande en Boeing 747) per kvadratmeter, och det tyngsta 250 ton per kvadratmeter. 

KOLJERN-TEKNIK 90 PROCENT LÄTTARE

Hårdheten till trots är Foamglas också lätt att bearbeta. Till skillnad från betong, där du bokstavligen kan få stå och hacka i dagar på bygget om ett rör hamnat fel, kan du förhållandevis enkelt göra hål i ett Foamglas-element med en fogsvans eller en mindre kniv. En av de viktigaste egenskaperna när det kommer till klimatavtryck och utsläpp är att en husgrund i Koljern-teknik är omkring 90 procent lättare än en traditionell betonggrund, vilket naturligtvis är en ”game changer” när det kommer till transporterna. 

Foamglas är ett tätt material som varken släpper igenom vatten och ånga. Dessa egenskaper gör att det kan användas i svåra miljöer som på oljeriggar, låglutande tak samt under parkeringshus. Eftersom Foamglas är obrännbart innehåller det, till skillnad från traditionell isolering, heller inga brandskyddsmedel eller andra gifter/tillsatser.

Den största enskilda begränsande faktorn för Foamglas är att materialet fortfarande har ett förhållandevis högt pris, både jämfört med traditionell betong och andra betongfria byggmaterial som exempelvis cellplast. Med dagens teknik kan du heller inte bygga högre än fem våningar.

— Vi använder Foamglas av flera anledningar. De mest uppenbara är att vi har ett lägre klimatavtryck än jämförbara konstruktioner, och att konstruktionen är helt cirkulär, säger Niklas Holmquist, säljansvarig på Koljern Nordic och en av företagets grundare. Vi kan i många fall ersätta isolerad betong med ett material som har lägre klimatutsläpp, håller bättre, väger mindre, presterar bättre och dessutom är cirkulärt. Vårt svar på cementkrisen är: Du behöver inte betong i trähus under fem våningar längre. Där har vi ett alternativ. 

Hur pass vanligt är det att bygga med Foamglas idag?

— Generellt sett ganska ovanligt. Har du inte använt det professionellt så har du antagligen inte ”sprungit på det”. Just byggelementen är det till exempel bara vi som gör, och dem producerar vi än så länge också i en ganska begränsad skala. Generellt fokuserar vi på småhus och sammhällsbyggnader upp till tre våningar som skolor och förskolor. Det byggs ändå ganska mycket inom den kategorin.

Vad är det som gör tekniken lämpad för att ersätta just isolerade betongkonstruktioner?

— När du använder isolerad betong så är det isoleringen som är den svaga länken. Isoleringen tar upp fukt och slutar att fungera, särskilt när du gjutit in den under mark. Vår isolering påverkas inte av tid eller miljön på platsen, och har samma eller längre livslängd som betongen. Allt är dessutom också demonterbart och återvinningsbart. Materialet är väldigt cirkulärt redan från början. 

Vad är det som gör Foamglas ”dyrt” i förhållande till material som betong och cellplast?

— Det kostar mer i inköp, det är sant. Det är inte heller så konstigt eftersom alternativet är så pass billigt att producera. Betong, och även cellplast, är volymprodukter som produceras i enorm skala. Branschen fungerar ju så, att det mesta handlas upp på pris. Många kommuner har som krav att lägsta anbud ska vinna och så vidare. En produkt som inte har de volymerna kommer alltid ha svårt att matcha det. Vi använder dessutom bara de bästa materialen på marknaden, produkter som är relativt högt prissatta redan när vi köper in dem. Jämför man däremot själva lösningen med traditionell betong, och har långsiktighet med i målbilden, finns däremot flera fördelar som gör att prisskillnaden har en tendens att jämna ut sig. 

För att ”kalkylen” ska gå ihop, menar Niklas att man behöver titta på lösningen i ett större perspektiv, då tekniken har flera uppenbara fördelar. 

— Vår grund går betydligt snabbare att installera, och efter installation kan du börja bygga huset direkt. Jämför det med en traditionell betongplatta som kan ta åtskilliga månader att torka innan det är säkert att börja lägga golv. Bara att du kan färdigställa huset så pass mycket snabbare är såklart värt mycket. Du sparar också såklart på transporter, och slipper riskerna med fukt och sjuka hus, som potentiellt kan bli väldigt kostsamt att åtgärda. Ser man på hela kalkylen med drift, livscykelanalys och så vidare, då har man nästan alltid igen den där prisskillnaden. Faktum är att det till och med kan bli billigare.

Som tidigare nämnt i texten så tillverkar Koljern Nordic även bärande, ETA-godkända källarväggar och takelement. 

— Vi har byggt hela hus med materialet, det vill säga hela klimatskal med grund, väggar och tak, säger Niklas. Det går alldeles utmärkt, och vi har ett Europa-godkännande för den typen av konstruktioner. Vi tycker dock inte att man ska sälja hela hus med den lösningen. Tekniken görs sig allra bäst sett till prestanda, hållbarhet och livscykelanalys när du byter ut isolerad betong, betydligt bättre än när du byter ut till exempel trä och andra organiska material. Vi har därför valt att slimma vårt erbjudande, och fokusera på ett litet antal byggdelar där vi kan vara riktigt duktiga.

En produkt som kommit att bli allt mer intressant med tanke på dagens solcellsboom är självbärande tak i Foamglas. 

— Solpaneler ska sitta på ett tak kanske 30, 40 eller 50 år, säger Niklas. Har du inte ett tak som håller lika länge så måste du riva ned allting och börja om. Vårt tak är extremt vattentåligt i flera lager. Det är i stort sett omöjligt att punktera, och håller längre än solpanelerna. Det ger också väldigt slimmade konstruktioner, eftersom elementet bär och isolerar i samma skikt. Ett av Oslos stora landmärken, kontsmuseumet vid Aker Brygge, har ett tak som är byggt med den tekniken för att skydda ovärderlig konst. 

Hur ser du på framtiden för Foamglas?

— Vi använder Foamglas för att kunna hålla det vi lovar i 100 år. Ett exempel: Kalmar sjukhus lade sitt Foamglas-tak på 70-talet. Nyligen togs det bort och skickades till ett labb som testade det. Det visade sig då att taket var lika bra som när det installerades, så man lade helt enkelt tillbaka det och lade på ett nytt tätskikt. Man kan ju tycka att alla byggmaterial ska ha de här egenskaperna, men så är det inte. Man har inte sett cellplast som ett problem. Det har funnits gott om betong, och fram tills ganska nyligen så har betongen inte målats upp som den klimatbov den är idag. Man lägger generellt ribban för lågt när man bygger, och tänker inte långsiktigt. 

En ökad efterfrågan på cirkulära produkter gör också att Koljern Nordic kommer att satsa på att utveckla sin produktion och leveranskapacitet. 

— Redan idag så använder vi produkter som är ickefossila. Problemet är att det fortfarande åtgår ganska mycket energi att framställa dem. Och den energin är inte helt fossilfri runt om i Europa, eller ens Sverige. Men snart är vi där. Och när industrin ställer om till fossilfri energi kommer tekniken att nå nivåer som ingen konkurrerande produkt kommer i närheten av. Vi har bara sett början av utvecklingen. Det är positivt, eftersom det driver på branschen. 

* Detta reportage publicerades ursprungligen i DMH nummer 11, 2021