Trotjänaren: Falu Rödfärg – kulturhistoria på burk

Trotjänaren: Falu Rödfärg – kulturhistoria på burk

Falu rödfärg. Denna klassiska röda kulör har satt färg på otaliga byggnader i Sveriges avlånga land i hundratals år. Att denna anrika slamfärg beskrivs som kulturhistoria på burk säger ganska mycket.

Historien om Falu Rödfärg går faktiskt tillbaka till 1500-talet. Ja, vi talar om en tidsepok då Gustav Vasa var starke man, Stockholms blodbad var på tapeten och gröt tillika välling var synonymt med en klassmiddag.

Faktum är att denna ikoniska rödfärg nämns i många skildringar av kopparhanteringen vid Stora Kopparberget i Falun. Självaste Johan III, kung av Sverige 1569–1592, lär ha blivit så förtjust av rödfärgen att han skrev ett brev till byggledaren på Stockholms slott år 1573 att han minsann ville beställa ”rostbly” alternativt ”gruvkli” för att färga slottets alla tak röda.

Rödfärgade timmerhus blev sedan en het trend under 1600-talet. Det blev en symbol för rikedom och status där inspiration togs från kontinentens byggnader av rödtegel. Sådan status att myndigheter faktiskt rödfärgade gatufasader inför kungabesök.


Kultur på burk. Falu Rödfärg Original har hundratals år på nacken. Den klassiska, unika slamfärgen har i princip samma recept nu som 1764. Foto: Falu Rödfärg.

Det är inte konstigt att Falu Rödfärg Original fick något av en särställning i Sverige. Det går nämligen inte att kopiera detta unika färgpigment med över 20 olika mineraler från Falu Gruvas mineralisering. Av kopparfattig malm, som vittrat under flera århundranden, bildas så kallad rödmull, som är en sällsynt sammansättning av bland annat kiselsyra, järnockra, koppar och zink.


Unikt färgpigment. Falu Rödfärg går inte att kopiera. Den klassiska rödfärgen har fått sina fina, sällsynta egenskaper från Falu Gruvas mineralisering.

Det intressanta i sammanhanget är att människan har använt röd järnoxid som pigment i tusentals år. Något många känner till är alla grottmålningar i södra Frankrike och norra Spanien. Kunskapen om att metallsalter bildas i gruvor med svavelhaltiga malmer går alltså långt tillbaka i tiden. Slam ger efter torkning ett gult färgämne, järnockra, som sedan blir rött efter upphettning.

När det kommer till just Falu Rödfärg började den industriella tillverkningen av rödfärgen ta fart 1764. Efterfrågan blev oerhört stor när tekniken spreds om att kunna rödfärga husen.

NÅDDE ALLA SAMHÄLLSKLASSER

Och nu tittade man aldrig bakåt. Tillverkningen av rödfärg runt Falu Gruva avstannade aldrig. Under 1800-talet började bönder färga sina boningshus och uthus. I slutet av århundrandet hade den faluröda färgen nått alla samhällsklasser där konstnärer som Carl Larsson och Anders Zorn, under Nationalromantiska perioden, bidrog till den ökade populariteten.

Drömmen om ett rött hus med vita knutar hade slagit rot, och blivit en historiskt stark symbol för Sverige.


Spegelbild av Sverige. Vi har nog alla vår relation till den röda stugan eller torpet. Mycket har vi att tacka Falu Gruva för, där Falu Rödfärg fått sina egenskaper ifrån och som sedan dess prytt Sverige i århundranden. Foto: Falu Rödfärg.

På 1930-talet hade fler svenskar än någonsin möjlighet att ta ett lån för att köpa en bostad. Och, just det, merparten av husen som byggdes målades också i falurött.

Idag har Falu Rödfärg sedan länge en given plats i många sammanhang. De senaste åren har denna klassiska rödfärg även nyttjats i modern arkitektur förutom att användas inom byggnadsvård. 

Vi gissar på att det lär fortsätta på det sättet.

SKRIVEN AV
Mattias Bladh

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *