Att byta fönster är nuförtiden ett begrepp som innefattar betydligt mer än att byta tvåglasfönster mot treglasfönster. Behöver fastigheten kanske självreglerande solskyddsglas, en ljudisolerande lösning, eller fönster med självrengörande eller antennförstärkande egenskaper? Kanske rent av en yta som kan växla från genomskinlig till tonad eller frostad med ett knapptryck? 

”Smarta fönster” är trots allt en relativt ny företeelse, både som begrepp och som kommersiellt gångbara produkter. Främst för de fönster som installerades (och ibland kanske till och med de som installerade dem?) länge var allt annat än just smarta.

Fram tills att Elitfönster rullade ut ett treglasfönster med U-värde 1,3 som standard (1998), så gick det inte att hitta ett fönster med U-värde under 1,8. Och sett till övrig ”smart” teknik så fanns på sin höjd produkter som hade en bättre ljudisolering.

Men överlag var funktionalitet alltid underställd priset – fram tills att klimatet blev en ”grej”, tekniken pressade ned installationskostnaderna och skenande energipriser snarare fick husägarna att börja vedelda för att få ned driftkostnaderna. 

Ambitionen med den här texten är inte att ta med allt, men att på ett så lättförståeligt sätt som möjligt kunna presentera ett informerat och spännande urval av vad som finns på marknaden idag, och kanske även i framtiden, för den som vill spänna bågen lite vid nästa installation.

EXPERTER VÄGLEDER

För att kunna göra detta på bästa sätt har vi tagit hjälp av experter från Elitfönster, ChromoGenics och Smart Glas Nordic – tre av de svenska tillverkare som idag jobbar hårdast för att driva utvecklingen framåt.

Sveriges största fönstertillverkare Elitfönster, som vi redan varit inne på i den här texten, har faktiskt anor så långt tillbaka som 1924, då lokala bönder från Smålandsbaserade Lenhovda Snickerifabrik beslöt sig för att specialisera sig på det som vid tiden var allra svårast, fönstertillverkningen. I dagsläget sker tillverkningen i Lenhovda och Vetlanda, och distributionsnätet omfattar 900 återförsäljare. 

– Tittar man på vårt sortiment, så har vi fönster för allt från fritidshus till nybyggnation med höga krav på ljudisolering och energiprestanda, säger Anders Rydén, produktspecialist på Elitfönster. Som exempel så går vårt mest populära fönster Original Alu att beställa med ett U-värde från 1,3 till 0,8, och ljudreduktion från 33–46 dB.

När det kommer till att göra ett fönster energieffektivt, och uppnå ett så lågt U-värde som möjligt, så handlar mycket om själva glaset, menar Anders. På Elitfönster tillverkar man dels eget isolerglas på fabriken i Lenhovda, men köper också in glas från externa leverantörer. Glaset skärs ned till rätt storlek och byggs in i Elitfönsters fönsterkasetter, beroende på vilken produkt som ska tillverkas. 

– Glaset är trots allt den största ytan, förklarar Anders. Det är där man kan påverka energieffektiviteten mest. Ett treglasfönster kan ha ett eller två energiglas, vilka också sinsemellan kan kombineras på olika sätt, med olika distansprofiler och avstånd mellan glasen. 

Ett annat populärt sätt för att göra fönster mer energieffektiva, som även Elitfönster använder för alla produkter, är att använda gasen argon i mellanrummet mellan rutorna. Eftersom argon nästan är dubbelt så tungt som luft transporteras (förloras) mindre värme mellan glasen i fönstret, samtidigt som risken för kallras elimineras. 

Utöver energieffektivitet är ljudreducerande teknik ett av de vanligaste, och mest efterfrågade, sätten att tillföra fönster funktionalitet. Vanliga ljudreducerande åtgärder är att använda laminerat glas, särskilda ljudlameller eller helt enkelt öka tjockleken på fönsterglaset. Ljudreducerande fönster kan minska bullret med upp till med 8–9 dB. Det kanske inte låter särskilt mycket, men faktum är att detta motsvarar mer än en halvering av den upplevda ljudnivån. 

– Överlag gäller att man bör sträva efter att använda produkter på ett sätt så att man får bäst nytta av dem, och mest effekt för pengarna, säger Anders. Att installera ljudreducerande glas i ett vardagsrum ut mot vägen, eller i ett sovrum, kan göra väldigt stor skillnad. 

En typ av lösning som blivit allt mer populär på senare tid, särskilt sedan kostnaden för dem sjunkit rejält, är fönster med dynamiska solskyddsglas – produkter som på olika sätt absorberar ljusets värmestrålning, och ibland även bländande ljus. Ett högteknologiskt alternativ till mekaniska lösningar som persienner och markiser. 

ELEKTROKROMA FÖNSTER

På marknaden finns både fotokroma fönster, där glaset ändrar färg efter ljusstyrka, samt termokroma glas som styrs av den omgivande temperaturen. En tredje variant är elektrokroma fönster, där användaren på elektronisk väg fritt kan styra hur glaset beter sig. 

Inom solskydd erbjuder Elitfönster ett passivt och helt självreglerande fönster, där själva solskyddet integreras i glaset vid tillverkningen. Eftersom regleringen sker helt utan elektronik, behövs ingen annan installation än fönstermontaget. En fördel med självregleringen är också att glaset per automatik släpper in mer strålningsvärme och solljus vid kallare perioder, och mindre under varmare perioder.

– Solskyddsglas fungerar lite som ett energiglas, fast omvänt, säger Anders. Principen är att man släpper in ljus, men inte värme. Har du till exempel ett vardagsrumsfönster med kvällssol i ett äldre hus, kan du ofta få ett betydligt bättre inomhusklimat med solskyddsglas. För sjukhus och skolor, som behöver lägga pengar på att kyla ned lokalerna, kan det vara en jättevinst. 

“HINDRAR RADIOVÅGOR”

En betydligt smalare produkt än energieffektiva, ljudabsorberande och värmeabsorberande fönster är Elitfönsters produkt Access, ett antennförstärkande fönster baserat på finskutvecklad och patenterad StealthCase-teknologi framtaget för storstadsmiljöer och andra tätbebyggda områden. Access underlättar mobiltäckning och dataöverföring i fastigheter som hamnat i radioskugga. 

– En nackdel med den energibeläggning som gör att fönster får låga U-värden är att den samtidigt hindrar radiovågor att gå igenom, säger Anders. I våra Access-fönster har energibeläggningen en särskild slipning som inte bara gör att radiovågorna går igenom lättare, utan också att de sprids inne i rummet. I Finland, där större del av telefontrafiken fortfarande sker via radiomaster, har antennfönstren sålt väldigt bra. I Sverige är det mycket mer fiber, och man använder i högre grad sitt eget Wi-Fi-nät.

Två smarta fönster-lösningar som snarare har praktiska och estetiska, snarare än energieffektiva och teknik-relaterade förtjänster, är självrengörande- respektive kondensfria fönster. 

Självrengörande fönster, till att börja med, har ett glas med dubbelverkande ytbeläggning som aktiveras av solens ultravioletta strålar, och bildar ett aktivt skikt som på organisk väg bryter ned smutsen vid regn.  

Kondensfria fönster adresserar problemet med den imma som kan bildas på energieffektiva fönster under perioder med hög luftfuktighet och svalare temperaturer, då fönsterkassettens yttre glas kyls ned utan att någon värmestrålning sker från insidan. Hos kondensfria fönster har fönstret försetts med en värmereflekterande beläggning som håller lite högre temperatur än det yttre fönsterglaset, vilket gör att man minimerar antalet dagar där vattenånga får fäste på fönstret. 

Några avslutande frågor till Anders innan vi lämnar Elitfönster. 

Vilka smarta fönster-lösningar är mest populära bland era kunder?

– För de allra flesta är energibesparing helt klart nummer ett, följt av ljudreducering och sedan solskyddsglas. Övriga lösningar är mer nischprodukter, skulle jag säga. 

Går det att kombinera flera funktioner i ett och samma fönster?

– Många egenskaper går absolut att kombinera. Du kan till exempel ha ett energieffektivt fönster med lågt UV-värde och hög ljudreduktion, och samtidigt kombinera det med solskydd. Ofta behöver du ju heller inte ha vissa funktioner i alla fönster, utan snarare där de gör mest nytta. 

Hur pass stort är intresset för smarta fönster-lösningar i dagsläget bland kunder och återförsäljare, kontra ”vanliga” fönster med en lägre prislapp?

– Bland slutkunderna finns det ett stort intresse för innovation och nya produkter, skulle jag säga. Så länge de får produkten presenterad. Så mycket hänger på snickaren eller återförsäljaren. Och såklart på jobbet som sådant. Ska jag bara byta fönster mest för att de är så pass dåliga? Eller ska jag göra det för att sänka mina energikostnader?

Hur ser du på framtiden för smarta fönster-lösningar?

– Med dagens klimatmål, och pågående diskussioner om höjda krav för U-värden i BBR [Byggverkets byggregler], så tror jag fokus även fortsättningsvis kommer att ligga på energieffektivitet, även om vi säkert också kommer att få se en hel del spännande, mer nischade produkter. En aspekt som vi på Elitfönster försöker förmedla är att du med energieffektiva fönster inte bara sparar energi själv, utan också hjälper till att minska energiförbrukningen i samhället i stort. Den billigaste och renaste energin är den som inte behöver produceras över huvud taget. 

100 MILJONER PER MASKIN 

Uppsala-baserade proptechbolaget ChromoGenics, som arbetat med dynamiskt solskyddsglas sedan mitten av 2000-talet, tillverkar, säljer och installerar ett lösning som går under namnet ConverLight – ett elektrokromt, uppkopplat fönsterglas som blockerar upp till 90 procent av solvärmelasten i sitt mörka läge, och kan styras fritt via en elektronisk styrenhet. 

Enkelt beskrivet består ConverLight av en plastfolie som beläggs med nanotunt elektrokromt material i en process som kallas sputtering, och sedan lamineras mellan två glasskivor.

I dagsläget har ChromoGenics två produktionsanläggningar. En mindre anläggning där sputteringprocessen sker, och en större facilitet som ombesörjer produktion av den elektriska folien och glaslamineringen.

Den färdiga produkten exporteras till länder i Norden, Europa, Asien och USA. 

Ett problem med att arbeta med sputtering, särskilt för ett nyetablerat företag, är kostnaden för de maskiner som behövs för att producera den högteknologiska folien till fönstren. För ChromoGenics handlade det om ”runt 100 miljoner kr” för att kunna köpa in den maskin som kunde ta produktionen till nästa nivå. 

– Ytterst är det maskinen [sputtern] som begränsar hur stora fönster som kan tillverkas, säger Greger Gregard, teknikchef på ChromoGenics.

– Med den sputter vi hade 2005 kunde vi göra glas på 30 x 30 cm. På den tiden gjorde vi mest eyewear-applikationer som solglasögon, skidglasögon och MC-visir. Men siktet var hela tiden inställt på att göra smarta fönster. Med den sputter vi använder idag, som köptes in 2019, kan vi göra fönster med bredder upp till 155 cm.

Till skillnad från passiva solskyddsglas kräver ConverLight-fönstren elektricitet, och ett styrsystem, för att fungera. Uppsidan med detta är att systemet är flexibelt. Användaren kan ”trycka på en knapp” och tona fönstren efter behov. 

–  Det vanligaste upplägget är att man har sensorer på fasaden, eller fasaderna, säger Greger. Vanligtvis en per väderstreck. Då slipper man vara där och ”pilla” i systemet. 

Vilka är era kunder?

– Fastighetsägare och fastighetsutvecklare skulle jag säga. Oftast handlar det om större projekt, nyproduktion där vi kanske får ett par hundra kvadratmeter. Men det kan också vara befintliga byggnader, kontor där det blivit för varmt till exempel, och det av olika skäl inte fungerar att sätta upp markiser eller andra traditionella lösningar. Det kanske är för högt upp, byggnaden kanske är K-märkt eller så vill man bevara utsikten. 

Hur ser kostnaden ut, jämfört med traditionella fönster?

– Det vanliga är att man har treglasfönster och sedan någon form av solskydd i form av en markis, eller kanske någon väv som går ned. Jämför du bara glaset så är ConverLight helt klart dyrare, men tittar du på totalpriset för en installation med utvändig solavskärmning så skulle jag säga att det kostar ungefär lika mycket. Har du en kylanläggning kan du dessutom spara en hel del pengar på att inte behöva använda den i samma utsträckning, eller åtminstone ställa ned den rejält. Och bygger du ett nytt hus behöver du inte införskaffa en lika stor kylanläggning från början. 

En uppenbar fördel med att ConverLight-systemet är uppkopplat är att vägen ligger öppen för att integrera nya funktioner och teknologier. Och här, menar Greger, är det egentligen bara fantasin som sätter gränserna. 

– Eftersom glasen är uppkopplade så kan de skicka vidare väldigt mycket information, till exempel om utomhustemperaturen, temperaturen på själva glaset eller hur mycket strålning som släpps igenom. Ett annat alternativ är larmsensorer som kan detektera om glaset går sönder, eller tappar ledningsförmåga.

Vad jobbar ni med just nu?

– En utmaning är att kunna styra genomskinligheten bättre. Alla fönster har en färgton, så för oss handlar det om att kunna göra fönstren mer färgneutrala i det ljusa läget, och svartare i det mörka läget. Målet är ett dynamiskt glas som ser ut som ett vanligt glas men som kan göras i princip helt svart.

Vi rundar av med ett besök hos företaget Smart Glas Nordic, vars produktportfölj omfattar flera spännande smarta glas-lösningar baserade på tre tekniker: organiska molekyler, flytande kristaller (PDLC) och LED-teknik. 

MJUKVARUSTYRT

SMARTGLASS ECO är ett dynamiskt, uppkopplat glas baserat på PDLC-teknik, som kan dimmas mellan fullt genomskinligt och frostat med ett enkelt knapptryck. LED-STORYGLASS är ett transparent glas där bilder, grafik och filmer kan visas med hjälp av LED-teknik, utan behov av projektor. Glasen styrs av en mjukvara direkt från mobil eller dator. DYNACLIME är en passiv fotokromatisk solskyddsprodukt som både kan sättas som solfilm eller lamineras (och då bli en del av ett isolerglas). 

Det mesta av produktionen, så som lamineringen av produkterna, sker i den egna produktionsanläggningen i Åkersberga utanför Stockholm, medan produktutveckling kan ske på olika platser runt om i världen, beroende på projekt. Det färdiga produkterna exporteras till länder i Europa och USA. 

– Vi letar upp produktområden som vi tycker är intressanta, och tillverkar sedan produkter anpassade för den skandinaviska marknaden, antingen själva eller gemensamt med en befintlig tillverkare, säger Fredrik Sidoli, Product & Development Manager på Smart Glas Nordic. 

Vilka är era största kunder?

– Ett stort kundsegment där vi installerar mycket SMARTGLASS är sjukhus/hospital, Det kan till exempel vara att man behöver dimma ett röntgenrum eller en operationssal. Ett annat är kontor, där man kanske vill dölja information i ett konferensrum. En marknad som växt flera hundra procent bara de senaste två åren är privatkunderna, mycket beroende på att produkterna idag är betydligt mer överkomliga i pris än tidigare. När jag började med smarta glas än gång i tiden så pratade man om priser på 35 000 kr/kvadrat. Idag ligger det på kanske 7 000 kr. 

Unikt för Smart Glas Nordic är att deras produkter, till skillnad mot många konkurrerande lösningar, är IP65-klassade, och kan därmed installeras i våtzon 1.

– Många väljer att ha SMARTGLASS i duschen/badrummet, och sätter sedan kanske våra fotokromatiska glas i uterummet, säger Fredrik. Vi tillverkar faktiskt färdiga duschväggar i SMARTGLASS numera. 

Hur går installationen av era smarta glas till?

– Det är egentligen väldigt liten skillnad mot det arbete som en glasmästare normalt gör, och kräver inga specialkunskaper. Vi har 130 återförsäljare runt om i Sverige som kan hantera den här typen av produkter. Det som tillkommer, förutom för det fotokromatiska glaset [DYNACLIME], är att installationen sker i samarbete med en elektriker. 

Och driften? Öppet protokoll?

– Det stämmer. Idag har vi ett helt öppet gränssnitt. För kanske 80 procent av våra hemmakunder så rekommenderar vi att man använder Plejd, antingen via app eller via en trådlös strömbrytare på väggen. Men även om man har ett befintligt styrsystem, till exempel i ett konferensrum, så är det inga problem att lägga till SMARTGLASS.