Kortare byggprocesser, lägre kostnader och färre kommunala bedömningar. Boverkets förslag om typgodkända småhus får tummen upp av Byggföretagen. Men det finns en hake. När bygglovet försvinner riskerar byggherren att få ta ett större ansvar om något går snett. Dessutom anser branschorganisationen att de föreslagna gränserna för husens storlek är alldeles för snålt tilltagna.

Att bygga samma hustyp i olika delar av Sverige borde rimligtvis inte kräva att man uppfinner hjulet på nytt varje gång. Ändå kan kommunernas olika tolkningar av byggreglerna skapa både merarbete, förseningar och ökade kostnader.

Det vill Boverket komma åt med nya förslag om utökade möjligheter till typgodkännande och bygglovsbefrielse för vissa småhus.

Byggföretagen välkomnar förslagen, som organisationen menar kan bidra till effektivare byggprocesser, ökad produktivitet och lägre kostnader.

– Det föreslagna typgodkännandet kommer att bidra till kortare ledtider och ökad produktivitet för branschen, särskilt om det blir tydligt att förändringen även kan användas för flerbostadshus, säger Anna Broman, näringspolitisk expert, Byggföretagen.

Samma hus – samma bedömning

En viktig del av förslaget är att typgodkännanden även ska kunna omfatta krav på lämplighet, tillgänglighet och användbarhet. Det skulle göra det möjligt att godkänna större delar av ett hus som ett sammanhängande byggsystem.

För hustillverkare och byggföretag som arbetar med standardiserade lösningar kan det innebära att samma planlösningar, rumsmoduler och tekniska lösningar kan användas i flera projekt utan att behöva prövas på nytt i samma omfattning.

Byggföretagen vill dessutom att möjligheterna för flerbostadshus förtydligas. Även om förslaget inte är begränsat till småhus har Boverkets analys framför allt fokuserat på enbostadshus.

120 kvadratmeter – sedan tar det stopp

Boverket föreslår också att vissa förprövade småhus ska kunna uppföras utan bygglov. För att omfattas av undantaget får byggnadsarean vara högst 120 kvadratmeter och taknockshöjden maximalt 5,5 meter.

Det låter kanske generöst, men Byggföretagen tycker att gränserna är för snäva.

– Vi ser positivt på förslaget, men ser gränserna som alltför begränsande i de fall detaljplanen medger ett större hus som bättre svarar mot vad målgruppen efterfrågar. Risken är att de här snäva gränserna utesluter vissa klimateffektiva lösningar. Att bygga till senare är inte lika kostnadseffektivt, säger Anna Broman.

Organisationen pekar bland annat på att tjockare ytterväggar för bättre energieffektivitet kan minska den användbara boytan. Höjdbegränsningen riskerar dessutom att sätta stopp för vissa 1,5-planshus och grundläggningslösningar med lägre klimatpåverkan.

Byggföretagen vill därför att större och högre hus ska kunna omfattas av bygglovsbefrielsen när detaljplanen och förhållandena på platsen tillåter det.

Bygglovet försvinner – men inte ansvaret

Den kanske största invändningen handlar om vem som får ta konsekvenserna om något blir fel.

Enligt förslaget ska bygglovsprövningen för de aktuella småhusen ersättas med en anmälan och ett informationsmöte med kommunen. Därefter fortsätter byggprocessen med bland annat tekniskt samråd och startbesked.

Men informationsmötet innebär inte att kommunen lämnar något bindande besked om att huset verkligen följer detaljplanen.

Det ansvaret ligger fortfarande på byggherren.

Om en felaktig bedömning upptäcks vid en senare tillsyn kan följden bli kostsamma ändringar och i värsta fall rivning. En risk som kan bli särskilt besvärlig för mindre aktörer utan egna juridiska eller byggtekniska specialister.

– Därför behöver det tydliggöras vilken information som ska ges vid informationsmötet och hur den ska dokumenteras. Byggherren bör tidigt få veta vilka krav som gäller, vilka oklarheter som finns och vilka frågor som behöver utredas vidare, säger Anna Broman.

Byggföretagen föreslår därför att regeringen inför en frivillig möjlighet att snabbt och enkelt få ett bindande besked från byggnadsnämnden om ett projekt följer detaljplanen. Tanken är att förfarandet ska vara både snabbare och billigare än en vanlig bygglovsprövning.

Vill även öppna för återbruk

I remissvaret lyfter Byggföretagen ytterligare en fråga som riskerar att hamna mellan stolarna: återbrukade byggprodukter.

Standardiserade byggsystem kan minska materialspill och göra produktionen effektivare. Men organisationen anser att Boverket inte tillräckligt har analyserat hur återbrukade och återvunna produkter ska kunna användas inom ett typgodkänt byggsystem.

Det behöver bland annat bli tydligare vilka material och komponenter som får bytas ut utan att godkännandet påverkas och när kompletterande kontroller krävs.

Kan kapa både tid och kostnader

Byggföretagen är i grunden positiva till reformen och ser möjligheter till ett mer industriellt och kostnadseffektivt bostadsbyggande.

Men för att förslagen verkligen ska få effekt krävs enligt organisationen större flexibilitet kring husens storlek, tydligare regler och framför allt bättre förutsägbarhet för byggherren.

För byggföretagen skulle ett enklare regelverk kunna innebära mindre administration, kortare väntetider och fler möjliga byggprojekt. Men att slippa söka bygglov är inte mycket värt om man samtidigt riskerar att få riva huset för att kommunen och byggherren tolkat detaljplanen olika.

Förslagen är ännu inte beslutade. Byggföretagens synpunkter har lämnats i ett remissvar till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet den 9 november 2026.