Riksbankens beslut den 4 november innebär att styrräntan höjs från 1,75 till 2 procent. Beskedet kommer i ett läge där svensk ekonomi så smått börjat återhämta sig efter flera år av lågkonjunktur, samtidigt som bostadsbyggandet fortfarande befinner sig på låga nivåer.

Byggföretagens chefekonom Fredrik Isaksson anser att höjningen kommer för tidigt.

– Riksbanken hade mycket väl kunnat avvakta och lämna räntan oförändrad. Svensk ekonomi är precis på väg att lägga lågkonjunkturen bakom sig. Att stötta utvecklingen ytterligare en tid hade inte äventyrat inflationsmålet, säger Fredrik Isaksson, chefekonom, Byggföretagen.

Risk för fler uppskjutna byggstarter

Byggbranschen har haft några riktigt tuffa år bakom sig. Höga finansieringskostnader, svag efterfrågan och hushåll som hållit hårt i plånboken har fått många bostadsprojekt att hamna på väntelistan.

Enligt Byggföretagen ligger inflationen fortfarande långt under Riksbankens mål. Samtidigt visar Konjunkturinstitutets senaste barometer att hushållens framtidstro föll kraftigt i oktober och därmed utraderade de tre föregående månadernas uppgång.

Fredrik Isaksson befarar att högre räntor kan sätta ytterligare käppar i hjulen för bostadsbyggandet.

– Högre räntor dämpar efterfrågan på nya bostäder och ökar finansieringskostnaderna av nya projekt. Många planerade byggstarter skjuts framåt och stigande räntor riskerar att försvåra utvecklingen. Därför hade det varit bättre om Riksbanken avvaktat med den aviserade åtstramningen av penningpolitiken, säger Fredrik Isaksson.

Riksbanken ser andra risker

Riksbanken gör dock en annan bedömning. Bakom beslutet ligger en oro för att inflationen åter ska ta fart i takt med att konjunkturen stärks. Ökade kostnader, bland annat till följd av störningar i den internationella handeln, väntas bidra till ett högre inflationstryck framöver.

Riksbanken vill med andra ord förebygga nya prisökningar snarare än att tvingas bekämpa dem i efterhand. Problemet för byggbranschen är att högre räntor riskerar att bromsa investeringarna redan innan återhämtningen fått ordentligt fäste.

Och dagens höjning kan vara långt ifrån den sista.

SBAB chefekonom Robert Boije räknade redan i bankens prognos den 21 oktober med ytterligare räntehöjningar i december och februari. Om prognosen slår in kan de rörliga bolåneräntorna stiga med sammanlagt omkring 0,75 procentenheter från nivån före dagens besked.

För bostadsbyggandet, som är särskilt känsligt för hushållens lånekostnader och köpkraft, är det knappast någon uppmuntrande prognos.

Småföretagen riskerar att drabbas dubbelt

För landets små och medelstora byggföretag kan högre räntor slå från två håll. Dels kan hushåll och fastighetsägare bli mer försiktiga med renoveringar, ombyggnader och nyproduktion. Dels kan företagens egna kostnader för lån, krediter och investeringar stiga.

En höjning med 0,25 procentenheter motsvarar 2 500 kronor i ökade räntekostnader per år för varje miljon kronor i lån, förutsatt att höjningen får fullt genomslag.

Det är kanske ingen katastrof i sig, men för företag som redan brottas med pressade marginaler och ojämn orderingång är det knappast vad doktorn ordinerat.

Dessutom påverkas byggbranschen ofta med viss fördröjning. När bostadsköpare tvekar och byggherrar skjuter på investeringar dröjer det innan effekterna märks fullt ut hos underentreprenörer, installatörer och mindre byggföretag.

Återhämtningen lever – men är skör

Trots det dystra räntebeskedet finns det ljuspunkter. I Byggföretagens senaste konjunkturprognos väntas de samlade bygginvesteringarna inom bostäder, lokaler och anläggningar öka med sex procent under perioden 2026–2027.

Men det är stor skillnad mellan olika delar av byggbranschen. Medan anläggningsinvesteringar och offentligt finansierade projekt bidrar till uppgången har bostadsbyggandet fortfarande en lång väg tillbaka.

För hantverkare och mindre entreprenörer är det därför inte bara räntans nivå som spelar roll, utan också hur den påverkar kundernas vilja och möjlighet att faktiskt sätta i gång nya projekt.

Riksbanken vill hålla inflationen i schack. Byggbranschen vill få fart på hjulen igen. Båda har goda skäl för sina ståndpunkter.

Frågan är bara hur många bromsklossar en redan hårt prövad byggbransch klarar innan den efterlängtade återhämtningen tappar fart igen.