Det är ingen överdrift att svenskarna gillar sin uteplats. Trots stigande virkespriser håller trenden i sig med allt större och lyxigare altaner. Men som vanligt är inte kedjan starkare än den svagaste länken, vilket i detta fall är trallskruven.

Numera är det inte ovanligt att bara skruvarna till altanbygget kan kosta tiotusen kronor och uppåt, men frågan är om slutkunden är medveten om vikten av att välja en kvalitetsskruv före en dålig kopia? Troligtvis inte.

Och som hantverkare kan det vara lätt att tumma på kvalitén på skruven för att komma ned i pris när man lämnar en offert. Men det brukar ofta straffa sig i längden. Så se till att använda rätt skruv till rätt tillfälle och se till att skruven du väljer håller den kvalitet trallen förtjänar. Därför har DMH på kommande sidor sammanställt en stor guide på kvalitetsskruvar som är anpassade för olika miljöer och material.

Man skulle kunna göra det enkelt och säga att om du använder en Rostfri syrafast A4 kan trallbygget inte gå snett. Den går att användas i princip i vilka miljöer som helst, hela vägen upp till korrosivitetsklass C5 (läs nedan). Den har nästan samma egenskaper som en A2, men med skillnaden att A4:an innehåller 62 % stål, 24 % krom, 12 % nickel och 2 % molybden, vilket gör att skruven kan användas i havsvatten och under jord utan att rosta.

Molybden är ett grundämne med mycket hög smältpunkt och i trallskruven tillsätts den för att höja styrkan och för dess korrosionsbeständighet. Om trallbygget svävar i väg i storlek (över 50 kvm), eller om du bygger i fuktiga miljöer (pool, sjö eller saltvatten) eller om ädelträ ska läggas så krävs en flexibel skruv vilket A4:an är. För att vara på säkra sidan helt enkelt! Baksidan av myntet är att den är dyrare än till exempel legerad skruv. 

Om budgeten från kunden är mer begränsad och tralldäcket du ska bygga inte befinner sig i närheten av saltvatten eller industriella förorenade områden skulle du kunna använda rostfri A2: vilket också är en relativt elastisk skruv som tål höga belastningar. Särskilt när det nyköpta fuktiga trallvirket torkar, eller om bygget är modell större och har högre rörlighet. Skruven innehåller 74 % stål, 18 % krom och 8 % nickel. A2-kvaliteten är som sagt tillräcklig i nästan alla miljöer i Sverige. 

Slutligen finns trallskruv med en ”coating” runt skruven. Den är härdad med en ytbehandling och är betydligt hårdare än rostfri skruv. En i regel billigare och lättarbetad skruv som tål hög belastning men är beroende av ytbehandlingen. Den här skruven är mer påverkbar av stora påfrestningar till exempel om virket rör sig mycket. Då kan skruven gå av. Ytbehandlingen är också känslig för yttre påverkan, och så fort stålet exponeras så rostar den. Du fattar!

Används helst inte vid pooler, sjöar eller andra fuktiga miljöer (direkt mot mark till exempel) men gärna på torrare platser. Kolla gärna vad leverantören säger att den klarar för korrosivitetsklass innan köpet, några av coating-skruvarna funkar för C4 till exempel. 

Förborra eller inte?

Trallskruven klarar i regel att ”förborra” själv, givet vilken spets den har. Vanligast är fiberskärande ”cutter-spets”, sen finns spikborrspets och reducerande borrspets som ska eliminera behovet av förborrning. Men när det kommer till hårdare träslag är alltid rekommendationen från skruvleverantörerna att förborra. 

Vad betyder korrosivitetsklass egentligen?

Har du också legat sömnlös över det här med korrosiviteten? Inte! Okej, men här får du ändå en kort förklaring vad C:et står för, och även siffrorna som följer därefter; från 1–5. 

C1 till C5 är definierade i standarden ISO 12944-2 och är ett sätt att klassificera miljöer. Ju högre korrosivitetsklass desto mer metall korroderar bort från rent kolstål och ren zink under en viss tid.

C1 motsvarar en miljö med väldigt låg korrosivitet, t.ex. en inomhusmiljö.

C2 är en miljö med låg korrosivitet, t.ex. en lantlig utomhusmiljö eller en icke uppvärmd lokal.

C3 är en miljö med medel korrosivitet, t.ex. en stadsmiljö med måttlig mängd föroreningar.

 C4 är en miljö med hög korrosivitet, t.ex. en industriell miljö eller en kustmiljö med måttlig salthalt.

C5 är en miljö med väldigt hög korrosivitet, industriella områden och höga föroreningar (C5-I) eller off-shore (C5-M) m.a.o marint.