Fjärrstyrda rivningsmaskiner kan tyckas vara ett modernt koncept, men faktum är att tekniken har funnits i 50 års tid. Och allting började på svensk mark. 

Den allra första rivningsroboten föddes ur ett behov av att göra tungt och farligt arbete säkrare. På 1970-talet tvingades arbetare på Rönnskärsverken utanför Skellefteå krypa in i extremt heta blyugnar för att manuellt knacka loss slagg. 

För att lösa detta byggde entreprenörsbröderna Lars och Per-Martin Holmgren en fjärrstyrd maskin av delar från andra maskiner. Denna prototyp, som fick namnet MiniMax, skyddade inte bara arbetarna från den farliga miljön, utan halverade dessutom arbetstiden.

Bröderna Holmgren grundade sedermera bolaget Rivteknik, som sedan blev Brokk, som än idag är världsledande inom fjärrstyrd demolering.

ALTERNATIVEN 

Nog med historik. Men innan vi ger oss in bland robotarna, låt oss först ta en snabb koll på de traditionella metoderna. 

Handlar det om att bila bort några kvadratmeter i ett mindre badrum, eller en enstaka betongklack? Då är det fortfarande betydligt mer kostnads- och tidseffektivt att skicka in en gubbe med en smidig 230V bilningshammare. Samma sak för extremt trånga utrymmen, där inte ens de minsta 500 kg-robotarna kan ta sig in. 

I särskilt känsliga miljöer, som bebodda fastigheter eller lokaler med känslig elektronik krävs vibrationsfria metoder och exakta snitt. Då är metoder som handsågning och kärnborrning att föredra. 

Men för nästan alla övriga scenarion är robotar, sett till produktivitet och arbetsmiljö, klara vinnare. Det är tydligt varför branschen allt mer rört sig bort från handhållna metoder. 

Ofta kan en robot också vara den enda praktiska lösningen. Med Arbetsmiljöverkets nya regler som infördes 2025 uppnår en användare av en bilmaskin ofta gränsvärdet då arbetet måste avslutas för dagen redan efter 10–15 min. 

ANVÄNDNINGSOMRÅDEN 

Rivningsrobotens styrka ligger inte bara i dess produktivitet och säkerhet för användaren, utan i dess extrema mångsidighet. Detta har gjort att robotarna numera används inom flera olika branscher, och av ett stort antal yrkesgrupper. 

Bygg- och renoveringssektorn är den klassiska arenan, där robotarna används för selektiv inomhusrivning, håltagning i bjälklag, bilning av trapphus och nedtagning av väggar. Eftersom de mindre robotarna kan köras uppför trappor, passera standarddörröppningar och transporteras i vanliga personhissar är de också ovärderliga vid ROT-projekt i känsliga stadsmiljöer. 

Vid tunneldrivning och gruvdrift används robotar för skrotning av löst berg efter sprängning, eller för djupgrävning i trånga ortgångar där större maskiner inte får plats. 

Inom industrin, till exempel i smält- och stålverk används robotarna för att rensa bort slagg och eldfast tegel inifrån ugnar, skänkar och rännor. 

Mer nischade användningsområden är vid avveckling av kärnkraftverk och vid sanering av kemiska olyckor. 

För yrkesgrupper som rivningsarbetare och håltagare har roboten blivit en verklig game changer. Istället för att utsättas för extrema vibrationer, farligt kvartsdamm och fysisk belastning kan arbetet utföras på säkert avstånd med fjärrstyrning. 

”Användningen av robotar har skapat ett stort behov av kompetensutveckling”

Robotarnas intåg har också förändrat spelplanen för platschefer och företagens maskinansvariga. Planeringen av ett rivningsprojekt med robotar kräver inte bara logistik kring elförsörjning, utan noggranna beräkningar av bjälklags bärighet eftersom en maskin, trots sin kompakthet, koncentrerar en stor vikt på en liten yta.

KOMPETENS

Användningen av robotar har också skapat ett stort behov av kompetensutveckling, och givit rivningsyrket en högre status. En modern robotoperatör behöver inte bara förstå betongens egenskaper och hur maskinen biter, utan måste också ha god förståelse för hydraulik, elektronik och digital felsökning.

Det krävs inget ”körkort” för att köra använda en rivningsrobot på arbetsplatsen. Men eftersom robotarna ofta används i högriskmiljöer kräver de allra flesta seriösa bygg- och rivningsentreprenörer samt fackförbund utbildningsintyg för rivningsrobot samt yrkesbevis/maskinförarbevis från BYN eller TYA eller tillverkarspecifika utbildningar som Brokk Academy. 

ROBOTENS ANATOMI

En modern rivningsrobot kombinerar en kompakt, larvgående bandvagn och utfällbara stödben med ett extremt rörligt, tredelat armsystem. Det gör att maskinen kan utrustas med allt från precisionssäkra bilningshammare till extremt kraftfulla betongsaxar för tunga demoleringsarbeten.

Robotar som använder intelligenta kraftregleringssystem, som exempelvis Brokks SmartPower+, kan dynamiskt anpassa effekten efter elnätets kapacitet. Detta gör att maskinen kramar ur maximal effekt ur ett givet eluttag, samtidigt som komponenterna skyddas mot spänningsfall.

Sammantaget ger detta robotarna ett effekt/vikt-förhållande som få andra entreprenadmaskiner kan mäta sig med. Och en slagkraft motsvarande den hos en konventionell grävmaskin som är fyra till fem gånger tyngre.

Kommunikationen mellan operatör och maskin har också tagit ett stort kliv framåt, från dåtidens tunga, kabelbundna lådor till ergonomiska radiostyrningsbälten där operatören får detaljerad feedback och relevant data i realtid från maskinens sensorer och smarta kameror.

VIKTKLASSER

Rivningsrobotar delas upp i tre klasser: lätta robotar (500–1 500 kg), mellanklassrobotar (1 500–4 000 kg) och tunga robotar från 4 000 kg upp till 11 ton eller mer. Att förstå skillnaderna, och användningsområdena för respektive klass är avgörande för projektets lönsamhet. 

Lätta robotar, den mest populära kategorin, kan passera standarddörrar, transporteras i vanliga personhissar och köras på svagare bjälklag, till exempel vid renoveringar av kontor och badrum. En stor fördel är också att de som regel kan transporteras på ett vanligt bromsat släp, eller till och med i större skåpbilar. 

Vid tyngre fastighetsrivning och källarutgrävningar är mellanklassrobotar vägen att gå. Dessa kombinerar en extrem brytkraft med en storlek som fortfarande ryms i större lasthissar, men kräver generellt specialbyggda maskinsläp eller lastbilar för transport. Mellanklassmaskiner kan ofta konfigureras med extra kraftfulla hydraulsystem som gör att de kan driva specialverktyg som kräver högt flöde, som betongfräsar eller diamantsågar. Detta gör maskinerna betydligt mer mångsidiga. 

Tunga rivningsrobotar är riktiga kraftpaket som ofta kan ersätta traditionella grävmaskiner fullt ut. Maskinerna används ofta i miljöer som tunnlar, gruvor och tunga stålverk, men är också ovärderliga vid storskalig infrastrukturdemolering. 

BROKK 

Den globala marknaden för rivningsrobotar präglas av en stark svensk dominans, vilket är tämligen unikt inom maskinteknik. Överlägset störst, med en global marknadsandel på 70–80 procent, är Skellefteåbaserade Brokk. De har också marknadens bredaste utbud, med maskiner från minstingen Brokk 70+ (560 kg) till världens mest kraftfulla rivningsrobot Brokk 900 (11 600 kg). 

Värt att nämna i sammanhanget är att Brokk har en egenutvecklad onlineportal, My Brokk, där maskinägare i realtid kan se maskinernas position och utläsa information som drifttimmar, nyttjandegrad och aktuell status.  

– I dagsläget måste du nästan ha en robot för att kunna jobba som rivare, säger Kevin Karlsson, områdessäljare för Mälardalen och Norrland på Brokk. Du får inte alls samma effekt med en handhållen bilningsmaskin, arbetet tar längre tid och i slutänden blir det ofta dyrare. För en snickare som ska slå upp ett betonggolv i ett mindre badrum, så funkar det kanske med handhållet. Men ska du bila en hel arbetsdag skulle du behöva ett 10-tal gubbar som turas om för att följa arbetsmiljöreglerna. 

Alla Brokks maskiner är eldrivna, men vissa modeller i mellanklassen och den tunga klassen är också tillgängliga med dieseldrift. 

Mindre maskiner kan köras på vanliga 16A- eller 32A-uttag. De större maskinerna ansluts till arbetsplatsens elskåp med en grov trefaskabel. 

– Jag skulle väl säga att cirka 95 procent av de maskiner vi säljer är elmaskiner. De flesta av maskinerna står ju också i en innemiljö och jobbar så att man vill komma ifrån just dieselavgaserna om det är möjligt. Dieslarna är väl egentligen till arbetsplatser där det verkligen inte går att få el på ett vettigt sätt. Prestandamässigt gör det ingen skillnad på våra el- och dieseldrivna maskiner i samma viktklass. 

Sett till försäljning är storsäljarna de minsta robotarna, Brokk 70+ (560 kg) och Brokk 130+ (990 kg). Flest maskiner säljs till byggsektorn, och kundgrupper som rivare och håltagare. 

”Du kan köpa en maskin och göra ett tiotal olika applikationer med den”

– Att de mindre maskinerna är populära har mycket att göra med att de är så pass multifunktionella och kommer in överallt, säger Kevin. Du kan riva inne, du kan riva ute. Och de har ändå kapacitet för att klara det mesta. De vanligaste arbetsuppgifterna är betongdemolering, med hammare eller sax. Det kan vara att bila ett betonggolv, väggar eller dylikt. Arbetsuppgifter som man vill kunna göra på ett säkrare och mer effektivt sätt.

Vissa av Brokks nyare robotar har ett plustecken i produktnamnet, vilket står för SmartPower+, Brokks högteknologiska plattform och styrsystem för fjärrstyrda rivningsrobotar som tagits fram för att uppgradera robotarnas intelligens, tillförlitlighet och körupplevelse. 

Det mest anmärkningsvärda med den fysiska konstruktionen är att Brokk lyckats göra sig av med nästan allt internt kablage. Andra förbättringar inkluderar intelligent operatörsstöd, molnuppkoppling och en helt ny manöverlåda. 

– Den största visuella skillnaden är framförallt den nya lådan, säger Kevin.  Det är den överlägset lättaste manöverlådan på marknaden. Alla joystickar är optimerade för bättre ergonomi, och vikten ligger nära kroppen. Står man upp en hel arbetsdag så är det dessa små detaljer som gör att man orkar. 

När behöver man kliva upp i maskinstorlek från maskiner som Brokk 70+ och Brokk 130+? 

– Desto större yta golv du ska slå sönder, desto större maskin behöver du, och desto snabbare går det. Framförallt är det prestanda man är efter, men även räckvidd i vissa fall. Man behöver en större maskin för att komma åt, eller för att kunna stå säkert. Vi har haft kunder som river till exempel bankvalv, där är det ju otroligt hård betong med mycket armering. De allra största maskinerna används inom industrin eller i tunnlar, miljöer där man verkligen inte vill ha en människa. Till exempel ett stålverk där man ska slå rent skänkar som är glödheta.

Några handfasta tips när det kommer till redskap? 

– Det finns väldigt mycket att välja på. Med dagens maskiner kan du säkert göra ett tiotal olika applikationer, beroende på hur de är utrustade. En hammare köper man i nästan i 100 procent av fallen. Vanligt är även betongsax och skopa. Med dessa tre kommer man ganska långt. Sedan finns det redskap för mer nischade jobb, som stålsaxar, plan- och golvfräsar, borrbalkar, kapsågar och olika slags skopar. 

Hur ser ni på framtiden, och utvecklingen av smarta sensorer samt autonoma och semiautonoma lösningar?

– Vi försöker alltid ligga i framkant, även när det kommer till den typen av teknik. Ett stort steg med just SmartPower+ är att maskinerna är ju utrustade med fler sensorer för att kunna ge ännu mer feedback till operatören. Om du till exempel står och slår på en punkt för länge så kommer maskinen till slut förklara för dig att nu är du ineffektiv, och att du behöver byta position. Efter som användaren får mer feedback från maskinen blir den också mjukare i rörelserna. Det gör att skillnaden mellan en ny och en erfaren operatör blir mycket mindre.

HUSQVARNA 

Husqvarna Construction har utvecklat rivningsrobotar sedan slutet av 2000-talet. Den första roboten, DXR 310 (2 020 kg) lanserades 2009. Idag erbjuder man fem stycken eldrivna robotar från lättviktaren DXR 95 (589 kg) till flaggskeppet DXR 315 (2 110 kg) med hydraulisk teleskoparm och en räckvidd på 5,5 meter. 

– Valet av maskin har mycket med hur ser objektet ut där man ska in, säger Daniel Lundberg, global produktchef på Husqvarna. Och när du väl har kommit in så ska du ju också kunna röra dig med maskinerna, du ska kunna svänga runt, fälla ut stödben och så vidare. 

För mindre, lite snabbare jobb, som att knacka bort ett lager på ett golv eller en icke-bärande vägg, är mindre maskiner som DXR 95, av flera skäl, det bästa valet, menar Daniel. 

– Du kan få in den i en bygghiss eller en vanlig hiss, och enkelt få upp den och flytta då mellan olika våningsplan. Den går ju på 16 ampere, som är tillgängligt i princip alla moderna privatbostäder. Kommer man in med en stor maskin? Ja, då tar man ju en stor maskin, för då får du ju en bättre prestanda, slagkraft.

En annan aspekt är transportmöjligheter. 

– En maskin som DXR 95 får du in bak i en större skåpbil. Kliver man upp på storebror DXR 145 eller ännu större maskiner, då ställs högre krav, både på själva  transportlösningen och körkortsbehörighet.

 

Husqvarna erbjuder ett brett sortiment av redskap och tillbehör till sina robotar, från klassiska hydraulhammare till mer nischade produkter, både egentillverkade och sådana från samarbetspartners som Epiroc. 

– Det vanligaste redskapet är bilningshammare. Vanligt är också betongsax och grävskopa. Det skulle jag säga är de tre standardverktygen som vi säljer frekvent. En fördel med betongsaxen är att du kan göra demoleringen tystare och lite mer kontrollerad, till exempel om du ska in i ett köpcenter. Lite av en trend är också sorteringsgripar för mjuk rivning, för gipsväggar, trä eller liknande. Det är lite av en multiproblemlösare. Med bättre styrsystem, fjärrkontroll och hydrauliken har vi gjort det möjligt för kunden att sätta på fler verktyg, och därmed höja nyttjandegraden på maskinen.

”EN FÖRDEL MED BETONGSAXEN ÄR ATT DU KAN GÖRA DEMOLERINGEN TYSTARE”

En stor del av redskapen kommer som plug and play, där användaren inte behöver göra justeringar för att få ut maximal prestanda. För tredjepartsprodukter kan hydraultryck och flöde ställas in manuellt via fjärrkontrollen. 

– Husqvarna har en hög flexibilitet inbyggd i roboten från fabrik för att tillgodose de här behoven, säger Daniel. Egentligen finns inga begränsningar, så länge du matchar tryck och flöde utifrån vad maskinen kan ge. Men det går såklart inte att hänga på hur tunga verktyg som helst. Det påverkar stabiliteten negativt. 

En aspekt som Daniel trycker hårt på är inte oväntat säkerheten. 

– Nu är Sverige en modern marknad, men vi ser ju även utomlands att man börjar se mer på människans värde. Att man vill sätta operatören i säkerhet och minimera de långsiktiga skadorna förknippade med traditionell rivning och håltagning. Eftersom maskinerna går på el slipper du också bekymret med avgaser. Min bild är att marknaden för rivningsrobotar växer sakta men säkert, vilket också har med striktare lagkrav att göra. 

Varför har vi inte redan batteridrivna maskiner? 

– Vi satsar på batteriplattformar för utvalda segment. Husqvarna Construction har redan idag ett brett erbjudande för handhållna maskiner för att möta kundernas behov av att kunna jobba inom området elektrifierade entreprenader. Alla våra robotar är elektrifierade, men självklart bevakar vi teknikutvecklingen även på batterisidan.

Hur pass uppkopplade är egentligen Husqvarnas rivnings-robotar i dagsläget? 

– Maskinerna ger både oss och operatören data i realtid. Vi fokuserar vårt utvecklingsarbete på att öka kundens produktivitet, till exempel genom att förbättra service och underhåll, ge operatören information under drift och hjälpa kunden på distans genom att se exakt vad som händer med roboten ute på arbetsplatsen.

När kommer vi att få se autonoma rivningsrobotar? 

– Att gå från fjärrkontrollerade maskiner till full automation handlar ytterst om kundnytta. Med Autogrinder [autonom nätdriven golvslipmaskin] har vi visat hur självgående utrustning och automation kan bidra till betydande produktivitetsökningar inom byggindustrin, och vi ser stor potential inom flera delar av vår produktportfölj. När vi är redo att introducera ytterligare innovationer för våra kunder kommer vi att kommunicera detta till marknaden.

Några spännande nyheter att berätta om? 

– På DEMCON [17–18 september 2026] kommer vi att presentera flera nyheter, framför allt inom robotar, tillbehör och säkerhet. Bland annat en unik borrigg för att spränga/spräcka berg som tagits fram i samarbete med en av våra partners.

DESTROYER HÅLTAGNING