Olagliga stridsåtgärder

Henrik Gustavsson fick sitt företag krossat av Byggnads blockad. Trots att både tingsrätten och hovrätten slagit fast att hans rättigheter kränkts och fackets stridsåtgärder varit olagliga tvingas Henrik betala rättegångskostnaderna – en summa på strax under tre miljoner kronor.
Olagliga stridsåtgärder

Detta har hänt: 2006 driver Henrik Gustavsson HGS Linköping, ett nystartat byggföretag med tre anställda vars huvudsakliga verksamhet består i att bygga hus på uppdrag av mäklarbyrån B & B Mäklarbyrå Emilsson & Tybåhl. 

Byggnads kontaktar Henrik och säger att hans företag ska gå med i Sveriges Byggindustrier, eller skriva på ett hängavtal – något som varken Henrik eller hans anställda är villiga att göra. Anledningen är främst Byggnads starkt ifrågasatta granskningsavgifter, vars vara eller icke vara vid tiden väntar på att avgöras i Europadomstolen. 

Byggnads svar är en blockad mot HGS Linköping. Lappar sätts upp på Henriks arbetsplats, och vad värre är: Byggnads kontaktar även leverantören av de hus som HGS Linköping bygger, Anebyhus, som kort därefter avslutar samarbetet med Henriks partner, mäklarbyrån B & B Mäklarbyrå Emilsson & Tybåhl.  

Henrik Gustavsson, entreprenör.

Henrik och HGS Linköping kämpar på, men får det allt svårare. Henrik försöker även, utan framgång, att få blockaden hävd i arbetsdomstolen. 

Samtidigt kommer domen från Europadomstolen, som förkunnar att Byggnads granskningsavgifter är olagliga, och redan i nästa avtalsrörelse (2007) tas avgifterna bort. 

Efter påtryckningar erbjuds Henrik till slut ett hängavtal utan granskningsavgifter, som Henrik också skriver på. Men då är det redan försent. Bara dagar senare försätts HGS Linköping i konkurs. 

Henrik ger dock inte upp, utan köper rättigheterna att driva ärendet vidare från konkursförvaltaren. Med stöd från den ideella stiftelsen Centrum för Rättvisa (CFR) stämmer Henrik Byggnads 2009. Det är starten på en juridisk process som sedan ska pågå i nästan ett decennium innan HD sätter punkt genom att neka målet prövningstillstånd hösten 2019.  

– Linköping upplevde något av en byggboom på 2000-talet, och det var mycket diskussioner om de här granskningsavgifterna och Byggnads profilering i stort, säger Henrik Gustavsson. Det undgår ju liksom ingen i branschen att Byggnads bedriver en stark politisk verksamhet väldigt nära ett visst politiskt parti, och det var ingenting varken jag eller mina anställda ville bidra till.

Idén med fackliga stridsåtgärder, som blockad, maskning eller strejk är att de ska användas som en sista åtgård, efter det att förhandlingar mellan två parter strandat. 

– För Byggnads fanns det aldrig något utrymme till förhandling, menar Henrik. Från första stund var det mer ”Det är dags att ansluta dig till oss”. Vid det första riktiga mötet tog det inte mer än 10 minuter innan de började kalla mig fula ord.

Vad var det som fick dig att ta beslutet att stämma Byggnads? 

– Till att börja med hade jag aldrig kunnat göra det utan CFR, det hade inte funnits en chans. Någonstans hade jag redan förlorat så mycket, främst själv, men även mina anställda som fick gå vidare. 

Hur hanterade du konkursen? 

– Det var något som verkligen slog stenhårt på mig och min familj. Tiden från 2006/2007 och några år framåt … det är ett förlopp som jag än idag bara har vaga minnen från och därför har svårt återberätta. Visst, det är bittert att bli av med ett bolag på det sättet. Men tack vare att CFR inte tog betalt för sitt arbete, och att jag jobbat häcken av mig, har har jag kunnat komma ikapp och idag går det ingen nöd på mig.   

Är det någonting du hade kunnat göra annorlunda?

– Det tycker jag inte med facit i hand. Vi har trots allt fått fram en dom som är av stor vikt för det svenska rättssystemet. Fram till slutet av 2015 kunde fackförbund och arbetsgivarorganisationer inte hållas skadeståndsskyldiga om de agerar otillbörligt. Det kan de idag. Det ser jag som den största framgången. 

Olagligt Innehåll

Fredrik Bergman, jur.kand. och chef för Centrum för Rättvisa.

Så hur är det då möjligt för en enskild företagare att få ”rätt i sak” och samtidigt bli sittandes med nästan tre miljoner kronor i rättegångskostnader? Fredrik Bergman, jur.kand. och chef för Centrum för Rättvisa reder ut begreppen.

– Juridiskt sett finns det ingen lag som uttryckligen säger att ett företag måste ha kollektivavtal, säger Fredrik. Fackförbund har däremot laglig rätt att vidta stridsåtgärder för att tvinga fram dessa avtal, och då är det i praktiken väldigt få enskilda företag som har resurser att stå upp mot en aktör som Byggnads. Det unika med Henriks fall var att Byggnads försökte tvinga fram ett avtal vars innehåll till stora delar var olagligt, och dessutom oförenligt med både egendomsskyddet och föreningsfriheten. Vi ansåg dessutom att kollektivavtalet var riggat för att få företag att gå med i Sveriges Byggindustrier. 

Vilka stridsåtgärder riskerar jag som arbetsgivare vid en konflikt med facket? 

– Idén med fackliga stridsåtgärder är att sätta ekonomisk press på motparten. Saknas det, som på Henriks företag, fackanslutna medlemmar att ta ut i strejk, så återstår egentligen bara blockad. I Henriks fall hävdade Byggnads länge att de enda stridsåtgärder de vidtagit var att sätta upp lappar på Henriks arbetsplats. Idag har vi kunnat bevisa att de även gav sig på den affärsrelation som Anebyhus hade med Henriks samarbetspartner. 

Hur kunde det bli så dyrt?  

– Främst på grund av den juridiska processens längd, och för att det handlat om ett relativt komplicerat fall. Det är ett jättestort problem generellt, att möjligheten att gå vidare och få rätt ofta är en ekonomisk fråga. Det finns saker som mildrar problematiken, rättsförsäkringar till exempel. Vår erfarenhet är dock att rättsskydet inte räcker särskilt långt. Tittar man på de vanligaste rättsskyddsförsäkringarna för fysiska personer, så täcker de rättegångskostnader på 150 000–300 000 kronor, med 20 procent självrisk. Henriks fall kostade ju till exempel 2,9 miljoner. Vid ett annat fall som vi drev för en students räkning mot en högskola, yrkade högskolan på 1 miljon i rättegångskostnader. 

Några avslutande goda råd?

– Hamnar du i någon form av konflikt, kontakta en advokat/jurist så tidigt som möjligt, innan processen drar igång och det skapas kostnader som är svåra att kontrollera. Det finns flera risker med att försöka föra sin egen talan i frågor där du inte är bekant med lagar och regler fullt ut och/eller är känslomässigt investerad.

SKRIVEN AV
David Liljefors