Kamerabevakning på arbetsplatsen

Sedan juni 2018 behöver privata företag inte längre söka tillstånd för att sätta upp bevakningskameror på arbetsplatsen. Men om bevakningen inte anses vara befogad, eller om du missar att informera de som bevakas, riskerar du sanktionsavgifter på upp till 4 procent av årsomsättningen.
Kamerabevakning på arbetsplatsen

De två lagar som reglerar kamerabevakning i Sverige är dels den mer övergripande dataskyddsförordningen som omfattar all kamerabevakning inom EU där identifierbara personer filmas, och dels kamerabevakningslagen som är en kompletterande svensk nationell lagstiftning. 

För tydlighets skull kommer vi fortsättningsvis att hålla oss till de bestämmelser som omfattar privata företag. För offentliga myndigheter (och aktörer som utför uppgifter av ”allmänt intresse” på platser dit allmänheten har tillträde), till exempel kollektivtrafiksbolag, privata skolor och vissa hälso- och sjukvårdsföretag, gäller ett delvis annat regelverk.     

Nils Henckel, jurist på Datainspektionen.

Viktigt att påpeka är att både dataskyddsförordningen och kamerabevakningslagen främst är till för att skydda integriteten hos enskilda personer. Med andra ord är det vanligtvis inte ett problem att sätta upp kameror på platser där anställda normalt inte vistas, eller om bevakningen till exempel sker utanför arbetstid. 

– Generellt kan man säga att det är frihet under ansvar som gäller, säger Nils Henckel, jurist på Datainspektionen. Till att börja med måste du alltid ha ett berättigat syfte för kameraövervakningen, att det begås brott eller sker skadegörelse på arbetsplatsen till exempel, eller för att förhindra att det sker olyckor på farliga arbetsuppgifter som kanske inte kan bevakas på plats. Att däremot sätta upp kameror för att på olika sätt kolla sin personal, hur fort någon packar upp lådor till exempel, eller om anställda kommer sent till jobbet … det är aldrig okej. Som anställd har du trots allt ganska långgående rättigheter att inte bli filmad på din arbetsplats.  

Sedan 2018 gäller även mer omfattade krav på att informera de som omfattas av bevakningen. Sätter du upp en kamera på arbetsplatsen är du inte bara skyldig att informera om själva bevakningen via skyltning – det ska även tydligt framgå vem som bedriver bevakningen, varför platsen är kamerabevakad, hur länge uppgifterna kommer att lagras, vilka rättigheter de registrerade har och var de kan hitta mer information, till exempel på en hemsida. Fullständiga riktlinjer hittar du på Datainspektionens hemsida.

BÖTER PÅ 200 000 KR

Den som ägnar sig åt olaglig kamerabevakning riskerar väldigt höga sanktionsavgifter, närmare bestämt upp till 4 procent av företagets globala omsättning, eller upp till hisnande 20 miljoner euro. Även om ingenting i den häraden ännu dömts ut i Sverige, betyder det inte att det inte kan bli väldigt dyrt. Senast i augusti 2019 dömdes till exempel en gymnasieskola, Anderstorpsskolan i Skellefteå, till böter på 200 000 kr för att ha använt kameror med ansiktsigenkänning. 

”Det är meningen att böterna ska vara höga”

– Det är meningen att böterna ska vara höga, och att det ska vara avskräckande att göra fel på de här sakerna, säger Nils. Om det kommer till vår kännedom att det sker obefogad kameraövervakning händer det att vi [Datainspektionen] kommer ut och kollar på kamerorna. 

Hur efterlevs de nya reglerna ute på företagen idag? 

– Nu har den nya lagsstiftningen bara varit i kraft i ungefär ett år, så det är ännu lite tidigt att säga. Vi har fått in en del klagomål som tyder på att vissa företagare använder kameror för att övervaka sina anställda på olika sätt. Men min uppfattning är ändå att de flesta sköter sig. 

Är det fritt fram att sätta upp kameror på arbetsplatsen om de som filmas gett sitt medgivande? 

– Nej, så fungerar det inte. Enligt lagen anses företagets anställda vara i en beroendeställning till arbetsgivaren, och kan därför per definition inte lämna sitt frivilliga samtycke. Som arbetsgivare är du också skyldig enligt MBL att inleda en förhandling med representanter för arbetstagarna om kameror ska sättas upp på arbetsplatsen. 

Hur länge får jag spara material från kamerabevakning? 

– Det finns inga bestämda regler för hur länge material maximalt får lagras, men åter igen handlar det om att ha ett tydligt syfte. Varför sparar jag det här materialet? Är det för att kunna skicka in bilder till polisen vid ett inbrott? Ja, då behöver du antagligen inte spara det mer än till dagen efter, om inget inbrott har skett. En utgångspunkt är att om material ska sparas mer än 72 timmar, så behöva detta kunna motiveras specifikt. Man ska aldrig spara material för att det är ”bra att ha”.  

Kan jag sätta upp kameraattrapper och skyltar om bevakning på en arbetsplats om man faktiskt inte filmar? 

– Ja, varken att sätta upp kameraattrapper och skyltar om kameraövervakning strider mot dataskyddsförordningen eller kamerabevakningslagen

Några övriga tips när det gäller kameraövervakning?

– Var väldigt försiktig generellt när du filmar arbetstagare. Om kameror sätts upp på arbetsplatsen under arbetstid så bör de så långt det är möjligt riktas så att människor inte är med i bild. Dokumentera syftet med bevakningen, informera och stäm av med de som filmas. Och använd aldrig kameror för att kolla hur arbetstagare utför sitt jobb. Det är en stor no-no.

SKRIVEN AV
David Liljefors