Detta har hänt: Ett byggföretag utför 2019 ”en mindre entreprenad med projekteringsansvar för vissa tekniska lösningar”. För projekteringsdelen av entreprenaden anlitas en teknisk konsult. Standardavtalet ABK 09 används och konsultens arvode bestäms sedermera till 50 000 kr.

Ganska snart upptäcks omfattande brister i konsultens arbete, fel som uppskattas till en total merkostnad på cirka 500 000 kr. Konsulten medger också dessa fel, men pekar också på att han ändrat den täckbestämmelse i ABK 09 som reglerar maxbeloppet för konsultens ekonomiska ansvar – från de 120 prisbasbelopp (5 676 000 kr) som standardavtalet föreskriver till arvodets storlek, det vill säga 50 000 kr. Summan av kardemumman: byggföretaget blir sittande med den återstående del av kostanden, 450 000 kr.

”GÖMDA” ÄNDRINGAR?

Med undantag för avtalsformer där tvingande regler är avsedda att skydda avsevärt svagare parter, till exempel konsumenter eller arbetstagare, råder avtalsfrihet i Sverige – vilket i praktiken betyder att du kan ingå avtal med vem du vill och inom lagens gränser avtala om vad som helst. Syftet med de standardavtal, framtagna av Byggandets kontraktskommitté (BKK), som vi ofta återkommer till här i juristen är att skapa en rimlig balans mellan rättigheter och skyldigheter mellan avtalsparterna – och att den ekonomiska riskfördelningen mellan parterna ska vara rättvis.

Standardavtalen innehåller både fasta bestämmelser och så kallade täckbestämmelser. Även om båda dessa bestämmelser de facto kan ändras, så är den allmänna rekommendationen från BKK att de fasta bestämmelserna inte bör ändras – och om de ändras måste ändringarna tas upp i en särskild sammanställning i ett separat dokument.

Täckbestämmelser är alltid markerade med en asterisk i standardavtalen och kan till exempel beröra ÄTA-arbeten, vilka yttranden, godkännanden och tillstånd som krävs för en viss entreprenad – eller, som i exemplet med byggföretaget ovan, det ekonomiska skadeståndsansvaret vid uppenbara fel. Ändringar i de administrativa föreskrifterna av täckbestämmelser kräver till skillnad från fasta bestämmelser ingen särskild sammanställning i de administrativa föreskrifterna, utan endast att de står under rätt kod och rubrik.

Mycket av den kritik som riktats mot täckbestämmelser på senare år bygger just på att ändringarna är utspridda och att detta bäddar för att ”gömma” ändringar i den övriga texten i de administrativa föreskrifterna – Alla de viktigaste standardavtalen i bygg-, anläggnings- och installationsbranschen innehåller bestämmelser om skadeståndsansvar eller vitesansvar för skada orsakad av fel, förseningar/dröjsmål eller andra orsaker, säger Martin Peterson, entreprenadjurist på Byggföretagen. Generellt skulle jag säga att det är vanligare att man gör ändringar i standardavtalen än att man inte gör det.

När det [som i det aktuella fallet] görs i ABK 09 är det ofta konsulten som vill minska sitt skadeståndsansvar, och när det görs i entreprenadavtalen AB 04 och ABT 06 är det ofta beställaren som vill öka entreprenörens skadeståndsansvar. Det maximala skadeståndsansvaret kan dels vara begränsat till ett visst belopp som 120 prisbasbelopp, men också till exempelvis 15 procent av kontraktssumman som AB 04 och ABT 06 för vissa typer av skador.

Hur ska man som entreprenör tänka för vara säker på att ha ”torrt på fötterna” när det kommer till täckbestämmelser, och ändringar i standardavtal i stort?

– Till att börja med, granska hela avtalet noga. Alla villkor behöver till exempel inte stå med i standardavtalen, det kan till exempel finnas andra betungande villkor i kontraktet. Finns det ändringar, är jag då beredd att acceptera de här villkoren? Med reservation för att varje entreprenad är unik så anser jag att de nivåer som anges i standardavtalen är en bra utgångspunkt.

En viktig anledning är försäkringar. Eftersom de försäkringarna som finns är anpassade efter nivåerna i standardavtalen är det inte längre säkert att du är försäkrad om till exempel skadeståndsansvaret ändras.

Off topic: Vad tror du om Coronavirusets påverkan på byggbranschen. Kommer vi att få se många tvister om ersättningskrav, försenade entreprenader och liknande?

– Det beror på hur situationen utvecklas. Kommer vi att få se många fall där arbeten försenas eller inte kan utföras, så är det helt klart möjligt. Det första man tänker på som jurist är saker som till exempel huruvida det kan anses föreligga hinder för att utföra ett arbete, och om det då skulle kunna vara aktuellt med tidsförlängning och/eller ersättning.

Att begära ekonomisk ersättning kan dock vara problematiskt, eftersom det i vissa fall förutsätter att till exempel en försening har med beställaren att göra. Det är såklart svårt att hävda om till exempel en arbetsplats med fler än 50 personer stängs ned på statens rekommendationer, eller ens om entreprenören gör det på eget initiativ på grund av att många är sjuka och liknande.