Elverktygens inre revolution 2015-2025:

Elverktygens inre revolution 2015-2025:

Till det yttre ser ett elverktyg från 2015 snarlikt ut som dagens modeller. Samma form, samma grepp och samma logotyp. Under höljet är det dock en annan historia. Vad har egentligen förändrats, och vad betyder det för yrkesproffs i praktiken? Med hjälp av Mekinas grundare Catrine Rudbäck Sageryd reder vi ut begreppen.
Elverktygens inre revolution 2015-2025:

MEKINA har reparerat elverktyg sedan 2013, både på och utanför garanti. Med över tjugo auktorisationer från de största leverantörerna har de stenkoll på hur utvecklingen har sett ut de senaste tio åren.

– TIO ÅR ÄR en förhållandevis kort tid, men i elverktygens värld har det räckt för att förändra nästan allt som sitter inuti dem, säger Catrine Rudbäck Sageryd, grundare av Mekina. Under den tidsperioden har det skett tre stora tekniska skiften: ett inom motorn, ett inom batteriet och ett inom elektroniken. Dessa teknikframsteg hänger ihop, påverkar varandra och har tillsammans gjort att verktygen du använder idag är fundamentalt annorlunda än de som fanns i verktygslådan 2015. 

Tillsammans med Andreas Rönnlöf, Mekinas verkstadschef, har grundaren av Mekina AB Catrine Rudbäck Sageryd följt elverktygens tekniska utveckling genom tusentals reparationer.

MATCHAR NÄTDRIVET

Vi börjar med det som kanske förändrats mest: motorn. De mekaniska kolborstmotorerna, som länge var en självklarhet, har i allt högre utsträckning ersatts av borstlösa motorer (BLDC-motorer). Istället för att överföra ström via mekaniska borstar som slits ut, styrs borstlösa motorer helt elektroniskt.

– Förr orkade batteriverktyg helt enkelt inte lika mycket som nätdrivna maskiner, fortsätter Catrine. De tappade kraft snabbt och batteriet tog slut för fort. Krävdes det riktig prestanda? Då var det sladd som gällde. Det har de borstlösa motorerna ändrat på. 

Eftersom de borstlösa motorerna är betydligt mer energieffektiva, når mer av batteriets kapacitet till själva verktyget. I kombination med ett modernare batteri klarar sladdlösa verktyg idag av samma jobb som nätdrivna – även när det kommer till tyngre tillämpningar. 

”KOLBORSTFRIA MOTORER HAR, PÅ GOTT OCH ONT, EN MER KOMPLEX ELEKTRONIK.”

– Det är därför de flesta hantverkare idag jobbar sladdlöst, säger Catrine. Inte i första hand för att det är bekvämare, utan för att det faktiskt fungerar lika bra.

Kolborstfria verktyg har en högre verkningsgrad, en lägre värmeutveckling och smart styrelektronik som skyddar verktyget. Motorerna har också en längre livslängd, eftersom de har färre slitagedelar. 

– Till skillnad från maskiner med kolborstar, som ofta kan tappa i varvtal vid tung belastning, håller borstlösa motorer en jämn takt, säger Catrine. Även vid mer krävande tillämpningar. 

– Tänk på det som att cykla. På plan mark går det lätt och du håller bra fart. Men i en uppförsbacke går det långsammare, även om du trampar i samma takt. Kroppen orkar helt enkelt inte leverera tillräckligt med kraft för att hålla samma hastighet. När detta sker hos verktyg har borstlösa motorer elektronik som känner av att det börjar bli tungt, och ”gasar på” lite extra automatiskt. Lite som elcyklar fungerar i uppförbackar. 

Men visst finns det även nackdelar. Kolborstfria motorer har, på gott och ont, en mer komplex elektronik – vilket betyder fler komponenter som kan gå sönder, och att verktygen blir dyrare att tillverka. 

Det moderna verktyget (vänster) innehåller fler sensorer och betydligt mer elektronik än sin föregångare, vilket ger bättre kontroll och längre livslängd.

ELEKTRONIK

Låt oss titta närmare på vad som hänt inom elektroniken. Du kanske kommer ihåg att det var betydligt enklare att ”bränna” en rotor i verktygen för tio år sedan? Idag har de flesta verktyg integrerad styrelektronik och smarta funktioner som hanterar varvtalsreglering, överhettnings- och överbelastningsskydd samt momentbegränsning. Detta gör verktygen betydligt mer driftsäkra under arbetet. 

–Vi kan ta överhettningsskyddet som exempel, säger Catrine. Förr var det enkelt. Körde du verktyget för hårt för länge blev det varmt, och till slut brann rotorn. Inte sällan mitt i ett jobb. Idag känner styrelektroniken av att temperaturen stiger, och reglerar ner effekten automatiskt innan detta sker. Verktyget skyddar sig självt utan att du behöver tänka på det.

Här jämförs en modern kolborstfri skruvdragare med en traditionell modell med kolborstar. Den kolborstfria tekniken ger högre verkningsgrad, längre livslängd och mindre underhåll.

Samma sak gäller överbelastningsskyddet, menar Catrine. 

– Fastnar borren eller skruven i materialet, vilket tidigare kunde tvärstoppa motorn så att lindningarna brändes, bromsar elektroniken in och stänger av innan skadan är skedd. Det som tidigare kunde innebära en dyr reparation medför idag bara ett kortare stopp i arbetet. 

För att summera så gör elektroniken moderna verktyg betydligt mer förlåtande än sina föregångare. De klarar hårdare användning, de varnar när något är på väg att gå fel och skyddar sig själva på ett sätt som tidigare krävde försiktig hantering eller dyra reparationer.

BLUETOOTH

De flesta yrkesproffs är idag bekanta med de Bluetooth-funktioner som kommer med många moderna maskiner. Via en app i telefonen kan du till exempel justera momentnivåer och maxvarvtal för olika material, eller följa drifttid och temperatur i realtid. 

– För de flesta är dock spårning och stöldskydd det mest användbara, säger Catrine. Att kunna se var verktyg senast befann sig. Och till och med låsa verktyget på distans. På en större byggarbetsplats med många aktörer har detta ett stort värde. 

BMS

Det sista stora skiftet är batteriutvecklingen – nyckeln till att sladden kunnat skrotas på många verktyg. Idag rymmer batterierna betydligt mer energi, väger mindre och klarar fler laddningscykler än för tio år sedan.

– En stor del av hemligheten är det inbyggda övervakningssystemet BMS [Battery Management System], säger Catrine. Det kan liknas vid en miniatyrdator som skyddar maskinen mot överladdning, djupurladdning och kortslutning. 

Här jämförs två batteripaket från olika generationer. Dagens litiumjonceller lagrar mer energi på mindre utrymme och klarar högre belastning.

Den största revolutionen har dock skett inom själva batterikemin. Genom att förfina sammansättningen i litiumjoncellerna, framför allt genom så kallad NMC-teknik, har tillverkarna lyckats krama ur de strömstyrkor som krävs för att driva tunga, borstlösa maskiner. 

”IDAG KÄNNER STYRELEKTRONIKEN AV MOTSTÅNDET I REALTID UNDER HELA ARBETET.”

Men den nya tekniken har en baksida. 

– Idag blir du som användare ofta fastlåst i en specifik tillverkares batterisystem, säger Catrine. Det gör det svårt att fritt välja de bästa maskinerna från olika märken. 

Dessutom finns det ett stort etiskt och miljömässigt problem: kobolt. Det är denna metall som ger dagens celler deras extrema energitäthet och stabilitet. Utvinningen av kobolt har dock ett högt pris, både människor och natur. 

– Äkta hållbarhet handlar trots allt inte bara om maskinens livslängd, utan också om vad den faktiskt innehåller, säger Catrine. Förhoppningsvis bjuder framtiden på verktyg som är både kolborstfria och helt koboltfria. 

HYDRAULIK

Sedan finns det uppfinningar som man inte visste att man saknade förrän man testat dem. Den hydrau-liska slagskruvdragaren är en sådan. 

– I decennier har slagskruvdragaren varit ett av branschens mest oumbärliga verktyg: snabb, kraftfull och effektiv, men också öronbedövande, säger Catrine. Hörselskydd var inte ett alternativ, utan en direkt nödvänfighet. För den som drog hundratals skruvar om dagen var trötta händer och ömma handleder en del av vardagen. Sedan kom hydrauliken och förändrade spelreglerna. Istället för det traditionella hammar-och-städ-systemet, där metall slår mot metall i snabba, hårda slag, använder den nya generationen oljetryck för att överföra kraften till bitset. Det låter enkelt, men resultatet är häpnadsväckande.

Här syns den hydrauliska pulsenheten från den senaste generationens slagskruvdragare. Till skillnad från traditionella slagverk används hydraulisk olja för att överföra slagenergin, vilket ger lägre ljudnivå och mindre vibrationer.

ELEKTRONISK DJUPBEGRÄNSNING  

En annan smart funktion, som egentligen är en kombination av tekniker som har mognat tillsammans, är den elektroniska djupbegränsningen. Den funktion som förr var helt mekanisk styrs numera digitalt. 

– Alla som har lagt en trall vet hur det kan bli, säger Catrine. En skruv hamnar för djupt, en annan sticker upp och ytan blir ojämn. Detta har länge krävt absolut fingertoppskänsla. Idag känner styrelektroniken av motståndet i realtid under arbetet. Verktyget märker när skruven har nått rätt nivå och slutar driva. Inte för att du släpper avtryckaren, utan för att maskinen förstår att jobbet är klart. Resultatet är att samtliga skruvar hamnar på exakt samma djup, oavsett om träet är hårt eller mjukt.

Elektroniken har blivit verktygets hjärna. Moderna styrsystem reglerar effekt, varvtal och belastning i realtid

SÄKERHET 

Det har även skett stora förbättringar när det kommer till användarens säkerhet och hälsa. Vibrations- och ljudnivåerna har minskat markant. 

– En borstlös motor går betydligt jämnare och alstrar mindre mekaniskt oljud än en traditionell motor, säger Catrine. Dessutom gör ett kraftfullare verktyg jobbet snabbare, vilket innebär att du exponeras för vibrationer under kortare tid. Dubbel kraft kan i praktiken innebära halverad exponeringstid. Lägg därtill att verktygen har blivit mycket lättare och mer kompakta. I vissa fall har vikten minskat med upp till 50 procent, med bibehållen kraft. Det är en dramatisk skillnad för den som bär maskinen åtta timmar om dagen.

SERVICE OCH REPARATION 

Den tekniska utvecklingen av elverktygen ställer servicebranschen inför en paradox. Verktygen håller inte bara längre, de skyddar sig själva bättre och havererar mer sällan på de ”enkla sätten”. Men när något väl går sönder är det ofta svårare att laga, och kräver mer av den som ska utföra arbetet.

– De borstade motorernas standardfel var som regel enkla att identifiera, och billiga att åtgärda, säger Catrine. Slitna kolborstar syntes, luktade och hördes, och kunde därför bytas ut på några minuter. Borstlösa motorers fel sitter i styrelektroniken, i BMS-systemet eller i kommunikationen mellan komponenterna. De märks inte av på samma sätt, och kräver ofta diagnosutrustning för att ens kunna identifieras. 

”MED ALLTMER KOMPLEX ELEKTRONIK I VERKTYGEN BLIR VALET AV SERVICEVERKSTAD ALLT VIKTIGARE.”

Denna utveckling ställer högre krav på serviceteknikerns kompetens, men öppnar också för en mer kvalificerad och värdeskapande serviceroll. Den som kan diagnostisera och reparera modern verktygselektronik gör något som få klarar av.

– Med alltmer komplex elektronik i verktygen blir valet av serviceverkstad allt viktigare, menar Catrine. En auktoriserad garantiverkstad har tillgång till märkesspecifik diagnosutrustning, rätt reservdelar och den senaste tekniska dokumentationen från tillverkaren. Det är skillnaden mellan ett verktyg som kommer tillbaka fullt funktionsdugligt, och ett som bara lappas ihop tills det går sönder igen.

I takt med att verktygen blir smartare och mer uppkopplade kommer servicebehovet att förändras ytterligare, menar Catrine. 

– Framtidens servicemodell handlar inte bara om att laga det som gått sönder, utan om att förebygga stopp innan de uppstår. Det ställer i sin tur höga krav på serviceverkstäderna att hänga med i utvecklingen, ha rätt kompetens och de rätta verktygen för att få jobbet gjort. 

På Mekinas verkstad möts traditionellt reparationshantverk och modern diagnostik för att ge elverktyg längre livslängd.

FRAMTIDEN

Det är onekligen en imponerande utveckling vi har sett de senaste tio åren. Den stora frågan nu är såklart hur utvecklingen kommer att se ut de kommande tio åren. 

– En inte alltför djärv gissning är att de största framstegen kommer att ske inom batteriutvecklingen, säger Catrine. Men vi lär även få se smartare styrning tack vare AI. Ett tänkbart scenario är till exempel verktyg som själva signalerar när de behöver service innan de faktiskt går sönder och skickar informationen direkt till verkstadssystemet. Det skulle göra det möjligt att korta ner tiderna för både reservdelsleveranser och felsökningar. Patent har redan beviljats för elverktyg med inbyggd objektdetektering. I praktiken betyder detta att verktyget ”förstår” om det borrar i trä, metall eller betong, och anpassar motorn automatiskt därefter. 

”PATENT HAR REDAN BEVILJATS FÖR ELVERKTYG MED INBYGGD OBJEKT-DETEKTERING.”

Ett annat exempel är utveckling av befintliga teknologier och funktioner,.

Vid arbete med bordsåg kan misstag på grund av ouppmärksamhet eller en trött hand ske på en bråkdels sekund, och få förödande konsekvenser. Redan i slutet av 1990-talet löste det amerikanska systemet SawStop detta genom att mekaniskt stoppa bladet vid hudkontakt. 

– Nu tas denna teknik till nästa nivå med hjälp av kameror och AI som kan känna igen händer och fingrar i närheten av rörliga delar, och stänga av verktyget innan kontakt ens sker, säger Catrine. Det är en teknik som redan är på väg ut på marknaden, och som garanterat kommer att rädda många fingrar.

SUMMERING

Avslutningsvis: Serviceverkstäderna byter fortfarande kolborstar, och kommer säkerligen att göra det ett bra tag till. Men parallellt med detta felsöker de även styrelektronik, tolkar BMS-signaler och diagnostiserar hydraulsystem. Verktygen har förändrats inifrån, och det har branschen runt dem också behövt göra.

– Det som är säkert är att utvecklingen inte stannar här, säger Catrine. Solid state-batterier, AI-styrning och kamerabaserad säkerhet är redan på väg in. Och om tio år kommer vi förmodligen att titta tillbaka på dagens verktyg på samma sätt som vi tittar på de gamla kolborstmaskinerna idag, imponerade över hur långt utvecklingen har kommit, och förvånade över hur snabbt det faktiskt har gått. ✖

HAR DU FRÅGOR OM REPARATIONER? BESÖK MEKINA.SE

SKRIVEN AV
DMH
Sedan starten har DMH - Den Moderna Hantverkaren publicerat mängder av artiklar, nyheter, reportage och tester för den professionella hantverkaren. Tidningen uppstod ur behovet av en riktig branschtidning för skickliga yrkesmän.