Lite historik till att börja med. Ekerö Rederi Entreprenad AB startades av Mathias Dillmann i mitten av 90-talet, 1994 närmare bestämt. Sedan dess har bolaget etablerat sig som en totalentreprenör inom marina entreprenader, från geotekniska undersökningar, sjötransporter och pålning till konstruktion av bryggor och kajer.

Under årens lopp har ett fyrsiffrigt antal projekt färdigställts, inklusive 1 180 bryggor. Några nämnvärda projekt är en konstruktion av en passagerarbåtskaj åt Birka Cruises (1998), undervattensarbeten på Tranebergsbron (1999–2001) och Årstabron (2012–2014) och renoveringen av strandpromenaden vid Södertälje Gästhamn (2019). Plus arbetsuppgifter av mer ovanlig karaktär, från att konstruera sandstränder till att bärga kraschade sjöflygplan.

I skrivande stund pågår ett större projekt för Ekerö kommun, där en strandpromenad, småbåtshamn och passagerarbåtskaj anläggs i det nya bostadsområdet Ekerö Strand.

En stor del av de jobb som Ekerö Rederi Entreprenad utför utgörs av flera ramavtal. Bland annat sköter de allt marint arbete Ekerö Kommun, vilket inkluderar kommunens badplatser och bryggor. Utöver detta har man även en del avtal med Södertälje och Upplands Bro kommun.

Men företaget bygger även bryggor åt kunder som företag, båtklubbar och privatpersoner, från nybyggnationer till projekt där befintliga bryggor ska rivas och ersättas med nya.

– Cirka 90 procent av jobben gör vi själva, i egen regi, säger Mathias Dillmann, grundare av Ekerö Rederi Entreprenad. Det kan vara att vi bara slår ned pålarna, eller så ansvarar vi för entreprenaden som helhet, från geotekniska undersökningar till själva bryggkonstruktionen.

För att kunna utföra de varierande marina arbetena disponerar Ekerö Rederi Entreprenad fyra stycken arbetsbåtar av olika storlekar. Plus lika många pråmar, inklusive två stycken kranpråmar med lastkapacitet på upp till 65 ton. Maskinparken inkluderar även två stycken grävmaskiner på 6 respektive 13 ton, samt diverse transportutrustning som dumprar, fyrhjulingar, hydraulsläp, lastmaskiner och truckar.

– Våra ”ekipage” används på olika sätt, beroende på hur projektet ser ut, fortsätter Mathias. Det kan vara att man kör ut till ett arbete med en pråm och slår i pålar, lämnar en annan pråm med virkespaket och verktygscontainer, och åker vidare till nästa jobb medan snickarna bygger själva bryggan. På tillbakavägen plockar man upp allt byggavfall och tar med sig båda pråmarna hem.

Jämfört med ett ”vanligt” tralldäck eller en landbaserad uteplats är bryggkonstruktion en betydligt mer avancerad process som generellt kräver flera olika tillstånd och prövningar, från strandskyddsdispens till prövning enligt miljöbalken och godkännande av Transportstyrelsen i vissa fall.

Sammanfattningsvis så ökar kraven ju större bryggan är, och ju större påverkan den har på omgivningen.

– En vanlig ”standardbrygga” för en privatperson brukar ta 1–2 veckor beroende på storlek, säger Mathias. Medan ett större projekt som Ekerö Strand med strandpromenad, passagerarbåtskaj och småbåtshamn med stationer för att kunna ladda elbåtar kan ta flera månader.

Förutom pappersarbetet ställer bryggor dessutom helt andra krav på material, byggmetoder och dimensionering. Utöver exponeringen ska konstruktionerna även klara ständig rörelse i form av vågor, istryck och angörande båtar.

Den vanligaste typen av bryggor för Ekerö Rederi Entreprenad är pålbryggor, där pålar förankras i botten med hjälp av pålhammare och kompressor. Normalt sett är bryggans höjd 80 cm från normalt vattenstånd för privata bryggor, 100 cm för offentliga bryggor och 130 cm för bryggor avsedda för passagerartrafik. Under ett års tid gör företaget av med 2 000–3 000 pålar.

– Vi jobbar mycket med träpålar, säger Mathias. Generellt vill man ha dom minst fem meter ned i leran. Fördelen med träpålar är att de suger fast i leran. Efter tre dygn är det inte möjligt att dra upp dem ens med 10 tons kraft. Dessutom så håller de längre än metallpålar eftersom det inte finns något syre i leran. Kollar du på riktigt gamla pålar, som de som de dragit upp runt slottet i Gamla stan efter 100 år, så ser de delar som varit nere i leran i princip nya ut.

Allt virke som används när Ekerö Rederi Entreprenad bygger bryggor, från pålar till den underliggande konstruktionen och det överliggande trädäcket, är A-klassat (den högsta skyddsnivån mot röta och biologisk nedbrytning enligt standard för träskyddsbehandling). Samtliga stolpar i konstruktionen är dessutom särskilt utvalda för att fungera för just bryggkonstruktioner.

– Min rekommendation är definitivt att använda A-klassat virke för både reglar och trädäck, säger Mathias. Regelvirket kan antingen vara råplanat 50 x 200 mm, eller hyvlat 45 x 195 mm. Ovanpå reglarna bygger vi oftast 34 x 145 mm. Eftersom vi köper in ganska stora kvantiteter,och därmed får ett bättre pris, är det många som väljer att köpa virket via oss.

För att trallen ska hålla längre kläs alltid tralldäckets ändar in. Efter något år då virket har torkat appliceras även ”bryggsmörja”.

– Enkelt uttryckt är det en produkt bestående av tjära, linolja och terpentin, säger Mathias. Tar man ganska rikligt, och gör det med några års mellanrum så håller trädäcket i 30 år utan bekymmer. Kör man med något standardvirke från byggvaruhandeln som är vitt inuti och grönt utanpå, så kanske det funkar i ett par somrar.

Infästningen för bryggor är ett kapitel för sig, främst på grund av de stora rörelserna i konstruktionerna.

– Alla reglar på våra bryggor är bultade från två håll med genomgående rostfria gängstänger, säger Mathias. För tralldäcket används syrafast skruv. Eftersom vi slår diagonalpålar så blir det som en fackverkskonstruktion som fördelar lasten och gör bryggan väldigt stark.

Vilka alternativ finns att tillgå när de geologiska förutsättningarna inte tillåter pålning?

– Oftast går det trots allt att slå ned pålar. Men visst händer det att det inte fungerar. Beroende på förutsättningarna är alternativen då att borra ned i berget, att bygga en stenkista som grund eller välja en flytande konstruktion. Ett nackdel med flytande konstruktioner är dock ett större underhåll. De ska besiktigas var tredje år, kättingar ska bytas och så vidare.

Vilka är de vanligaste misstagen vid konstruktion av bryggor?

– När kunder bygger bryggorna själva är det vanligt att man drar reglarna med vanlig fransk träskruv, eller spikar dem. Det håller inte alls lika bra som genomgående gängstänger. När gängstänger väl används händer det att man sätter fler än två gängstänger på samma regel. Då spricker virket när bryggan börjar att röra sig. Alternativt så använder man virke som Thermowood, som inte håller i marin miljö. Vi har bytt virke på sådana bryggor som inte varit mer än några år gamla.

Med 1 180 bryggor på meritlistan, så måste det rimligtvis finnas projekt som sticker ut?

– Det finns massor att välja bland. I Bålsta byggde vi en sexkantig brygga med ett roterande bord längst ut. I Älvnäs byggde vi en S-formad kaj. Och i Drottningholm en helt rund konstruktion. Ett speciellt projekt var också en brygga med ett ”konstverk” i form av ett omkullvält hus, som vi byggde åt Ekerö kommun. Det var ett otroligt komplicerat bygge eftersom bjälklaget bytte riktning hela tiden.

Bygga bryggor i ek och kärnfuru

Hedbergs Snickeri, baserat i Vik utanför Korsberga i Vetlanda kommun, är ett litet byggföretag med finsnickeri som specialitet, grundat 1984. Utöver byggtjänster som montering av kök och badrumsrenoveringar bygger företaget även stundom bryggor.

Under 2025 och 2026 byggde företaget cirka 1 000 m2 bryggor i kärnfuru och ek till Växjö kommun. Till skillnad från pålade bryggor och flytande konstruktioner hade dessa bryggor en befintlig grund av grus och betong.

– Jag brände iväg och köpte 16 000 C4-skruv från SPAX till ektrallen, säger Leif Hedberg, grundare av Leif Hedberg Snickeri. De undrade nog vad det var för en gök från ett så pass litet företag som köpte skruv för nästan 300 000 kr.

Att bygga bryggorna var emellertid bara en del av jobbet. Mycket tid gick också åt att riva de befintliga konstruktionerna. Åtminstone inledningsvis.

– Allt trä fick rivas bort, fortsätter Leif. Eftersom de gamla bryggorna hade tryckimpregnerade reglar i botten behövde dessa sorteras som riskavfall i en egen container. Vi gick en hel vecka och sågade för att bli av med den första bryggan på 500 m2. När vi sedan skulle fortsätta med nästa brygga, tog jag istället dit en 3 tons grävmaskin med gripklo, och kunde då riva de återstående 500 m2 på en dag. Man lär sig saker hela tiden.

Enligt kommunens önskemål användes inget tryckbehandlat virke för bryggorna, utan kärnfuru från Landsbro Timber för den bärande konstruktionen, samt ek från Hedbergs Snickeris eget bestånd till tralldäcket.

Infästningarna gjordes med SPAX syrafasta terrasskruv i dimensionen 8 x 120 mm.

– Som entreprenör är man ju ofta styrd av beställarens önskemål, säger Leif. Men det betyder inte att det är skrivet i sten. Som exempel ville kommunen att en syllpapp/ underlagspapp skulle läggas på regeln. Jag lyckades övertala dem att istället använda en plastdistanskloss, och en 80 cm terrasstejp mellan regeln och terrassbräderna.

Ytbehandling då? Trots att kommunen inte ställde några sådana krav är det ändå någonting som Leif rekommenderar.

– En träbrygga måste tvättas och underhållas. Jag rekommenderade Växjö kommun att stryka på Timberex linolja/utomhusolja Timberguard på bryggorna, och sedan tvätta dem åtminstone en eller två gånger per år. Det är bara att titta på de bryggor som låg där innan. De var inte underhållna, och helt igengrodda och överväxta.