Yrkeslandslaget är redo

26–28 september kommer Europas bästa hantverkare att utses då den femte upplagan av Yrkes-EM går av stapeln i Budapest. Nästan 600 tävlande från ett 40-tal olika yrkesgrupper, däribland traditionella hantverkaryrken som murare, plattsättare, plåtslagare, målare, elektriker och svetsare, kommer att göra upp om medaljerna.

Yrkes-EM arrangeras, precis som yrkes-VM, vartannat år och har som övergripande syfte att lyfta fram vikten av en välutbildad yrkeskår inom de deltagande yrkena. Tävlingen fungerar också som ett socialt nav med seminarier och paneldiskussioner där beslutsfattare, politiker och yrkeslärare möts för att utbyta erfarenheter. Det är endast tillåtet att tävla yrkes-EM (och yrkes-VM) en gång, och deltagarna får maximalt vara 25 år gamla. 

För den svenska truppen har förberedelserna för mästerskapet varit igång sedan länge. Utöver rigorös individuell träning har deltagarna också varit på två lagträffar, i juli och senast i augusti på Värmdö utanför Stockholm. 

Och visst har de 32 deltagarna också en del att leva upp till. Senast det begav sig på Yrkes-EM i Göteborg (2016) plockade svenskarna nämligen hem 2 guld, 2 silver och 2 brons – plus ett antal Medals for Excellence, hedersutmärkelser för skickligt hantverkskunnande.   

– Det vi kan se är att konkurrensen blir hårdare för varje år, säger Annie Widerberg, som är lagledare för yrkeslandslaget tillsammans med Jonas Ivman och Evelyn Piros. Det är väldigt tufft! Det finns deltagare har förberett sig i flera år. 

Hur blir man uttagen till yrkeslandslaget? 

– Det finns flera sätt. Ett av de vanligaste är att man tävlar i yrkes-SM, men sedan har även branscherna egna tävlingar. Men att vinna tävlingar är inte allt. Det krävs också att du har rätt attityd, är villig att lägga ned extremt mycket tid på förberedelser och dessutom kan hantera allt annat som hör till tävlandet, från mentala påfrestningar till att hantera media. Det kan mycket väl vara så att man väljer silvermedaljören framför vinnaren från till exempel SM, om man ser att den personen har ett annat driv. 

Är det samma yrken man tävlar i,
eller tillkommer det yrken när nya tekniker utvecklas? Kommer vi till exempel få se deltagare tampas i AI eller AR i framtiden? 

– Det är fullt möjligt, det tillkommer yrken hela tiden. Ofta tas nya yrken med i utvärderingssyfte, för att se om det är ett bra sätt att visa upp just det yrket. Nu är det kanske inte är AI eller AR, men i år är det till exempel första gången vi har en bagare med på yrkes-EM.  

Är det vissa yrken vi svenskar är bättre eller sämre på?  

– Sverige är ju känt för att ha väldigt hög yrkesskicklighet och bra utbildningar, men visst är det vissa yrken där vi ligger lite längre fram internationellt sett, och vissa där vi kanske ligger lite efter de allra bästa. Tittar man på ett yrke som CNC-fräsning till exempel, så är de maskiner som används i tävlingar så dyra att de svenska skolorna inte har råd att köpa in dem. För vissa kan därför tävlingen vara första gången man använder en viss maskin, och där har du bara en dag att bekanta dig med utrustningen och tävlingsytan. För vissa yrken spelar det också stor roll vilka sponsorer som är med på tävlingen, eftersom de ofta står för arbetsredskapen. Allt detta specificeras dock innan tävlingen. Det finns en lista med kriterier, vad som är godkänt och inte. Målare får till exempel bara ha en särskild sorts penna.

”DET KAN ALDRIG BLI PERFEKT”

En av deltagarna i yrkes-EM i september är Emmy Åberg, som till vardags är elektriker på Råsmarks El i Alstermo, den lilla bruksorten mellan Kalmar och Växjö i Småland. Emmy har jobbat som elektriker i två år, och gör normalt ett brett spektrum av installationer ”från industri till privatpersoner”. Emmys väg mot Budapest och Yrkeslandslaget började med en semifinalplats i en lokal tävling till vilken hennes lärare anmält henne, innan hon plockade hem guldet på yrkes-SM i april 2018. 

– Tidspressen är den största utmaningen [med tävlandet], säger Emmy. Att bli klar i tid, och ändå göra ett bra jobb. Varje sekund räknas, tappar du en skruv finns det ingen tid att plocka upp den. Min coach [Oskar Sjögren, som vann en bronsmedalj som elektriker i yrkes-VM i Leipzig, 2013] säger alltid att det inte är den som gör jobbet ”bäst” som vinner, utan den som gör minst fel. Det kan aldrig bli perfekt med den tid man har. Det är mer ”Vad kan jag välja bort, men ändå göra en okej anläggning?”

Hur ser din träning ut inför
yrkes-VM? 

– Jag tränar så mycket jag kan, och försöker även träna en del på jobbet. Mycket handlar bara om att bara få ned tiden så mycket som möjligt, och där är det egentligen bara om att nöta. Att sätta upp centraler på kvällarna. Upp med dem, ned med dem och sedan upp med dem igen. 

Hur ser själva tävlingsmomenten ut för en elektriker?

– Man får en ritning, och ska utifrån den bygga upp en vägg under de tre tävlingsdagar vi har på oss. Det är en del traditionell el med motorstyrning och så, men också en del KNX. Sedan ingår det även ett teoriprov i tävlingsmomentet. 

Hur ser du på framtiden efter
yrkes-EM? 

– När det gäller tävlandet så har jag i alla fall VM [i Kazan, Ryssland] i augusti nästa år. Annars har jag inte några specifika planer, mer än att jobba på. Men det skulle vara roligt att göra mer KNX. Det är häftigt att se alla funktioner man kan göra i programmet. Ibland förstår man inte hur man kan nöja sig med ”vanlig” el, när det finns så mycket häftigare saker.

SKRIVEN AV
DMH
Sedan starten har DMH - Den Moderna Hantverkaren publicerat mängder av artiklar, nyheter, reportage och tester för den professionella hantverkaren. Tidningen uppstod ur behovet av en riktig branschtidning för skickliga yrkesmän.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

FLER NYHETER

VISA FLER