ÅTtta minuter. SÅ lång tid tar det för solljuset att färdas de 150 miljarder kilometrarna förbi Merkurius och Venus banor till jorden. Solenergi är, med all rätta, den energikälla som anses ha absolut högst potential. Skulle vi ha verktygen att utnyttja den solinstrålning som träffar jordens yta under två timmar utan förluster skulle vi ha tillräckligt med energi för att förse hela jordklotets energibehov under ett år. Till skillnad från fossila bränslen som kol och olja tar solenergi heller inte slut. Eller ja, åtminstone inte på ett par miljarder år.

Enligt de senaste siffrorna från Energimyndigheten var 2020 ett rekordår för förnybara energikällor i stort. Efter att ha stått relativt stilla sedan 2015 ökade till exempel vattenkraften med drygt 10 procent, vindkraften med närmare 40 procent och solkraftsproduktionen med över 100 procent. Med ökningen står solkraft nu för cirka 0,6 av Sveriges totala produktionen på 158,8 TWh. Inte så imponerande kan tyckas, men då ska man också ha i minne att solenergi med marginal är den snabbast växande energikällan världen över, och att andelen solkraft redan 2023 beräknas vara 1,5–2 procent. Sverige ligger emellertid långt efter länder som Tyskland, Grekland och Italien, där andelen solkraft ligger på 7–9 procent.

18 MEGAWATT I SKURUP

Solceller har funnits sedan 1950-talet då tekniken var svindyr och främst förbehållen rymdfarkoster och satelliter. I samband med 70-talets oljekris och ett ökat intresse för klimatförändringarna växte med tiden dock ett bredare användningsområde fram. De första kommersiella solcellerna användes främst i lokala system som inte var anslutna till elnätet. Fyrar, båtar, sommarstugor och husvagnar är några exempel. Först ut att installera en nätansluten solcellsanläggning på svensk mark var Riksbyggen som 1984 invigde en anläggning på bostadsrättsföreningen Den Gyldene Portens fastighet i Solna norr om Stockholm. Installationen, som bestod av 48 paneler från den japanska tillverkaren Kyocera, hade en verkningsgrad på cirka 10 procent, levererade en effekt på cirka 2,1 kW (effekten är dock inte rakt av jämförbar eftersom dåtidens paneler var betydligt mindre) och kostade för tiden svindlande 375 000 kr (motsvarade cirka 900 000 kr i dagens pengavärde) – en summa som idag skulle räcka till en 10-15 gånger så stor installation. Anläggningen är för övrigt i drift än idag, om än med vissa modifikationer.

Sveriges idag största installation är HSB:s solcellspark utanför Strängnäs som omfattar över 40 000 paneler spridda över 35 hektar och kan skryta med en installerad effekt på 14 megawatt. Redan nu är dock större parker planerade. 2022 beräknas som exempel en 18 megawatt stor park finansierad av restauranggrossisten Martin & Servera stå klar i Skurup. Världens största solcellsparker hittar vi i Asien: Bhadla i Indien (2 245 megawatt) och Qinghai i Kina (2 200 megawatt) är två exempel.

BÄST PÅ GOTLAND

Solceller fungerar genom att omvandla solens strålar till elektrisk energi. När solljuset träffar solcellen genereras likström genom att ovansidan och undersidan blir negativt respektive positivt laddad. För att kunna använda den el som genererats av solcellen omvandlas likströmmen till växelström i en växelriktare. Från växelriktaren matas elen sedan vidare in på husets elsystem. 95 procent av de solceller som säljs globalt är tillverkade av kisel, däremot finns det olika typer av kisel-solceller. Kina är med marginal den största tillverkaren, även om paneler även tillverkas i länder som Belgien, Tyskland och Spanien. Normalt sett behövs inte bygglov för solceller. För att installera solceller så måste du tillhöra en behörig elfirma och vara registrerad hos Elsäkerhets- verket. Allt elarbete ska dessutom utföras av behöriga elektriker.

Då solpaneler varken har rörliga eller särskilt ömtåliga delar kräver de som regel minimalt med underhåll. Normalt beöver dock växelriktaren bytas efter 10–20 år. Dagens solceller har en verkningsgrad på runt 20 procent. För att ge tillräckligt med energi kopplas solcellerna ihop till paneler och panelerna i sin tur till installationer. Den vanligaste storleken för solpaneler är 1 x 1,7 meter och en vanlig installation för ett villatak kan innehålla ett 20-tal paneler, motsvarande en total effekt på 6–10 kilowatt.

Solpaneler producerar mest solel om de monteras i söderläge, runt 10– 20 procent mer än paneler monterade åt väst och sydöst för att vara mer specifik. Den optimala lutningen för en solpanel varierar beroende på vart i landet du befinner dig. För södra Sverige är till exempel 30 grader ett bra riktmärke, medan 45 grader fungerar bättre i norra Sverige.

Tvärt mot vad man kanske kan tro är förutsättningarna för solceller ganska jämförbara i olika delar av Sverige. Som exempel skiljer sig verkningsgraden bara några procent mellan Luleå och i Lund. Bäst solinstrålning får man på Öland, Gotland och längs kusterna i södra Sverige. När det gäller energiproduktionen av solenergi så är det en stor skillnad mellan sommar och vinter. En sommarmånad kan producera över 20 gånger så mycket som en vintermånad, och under november–februari får man bara ut runt 5 procent av årsproduktionen. Den mest uppenbara frågan för alla som funderar på att installera solceller är såklart: Är det värt det? Och i så fall, hur lång tid tar investeringen att räkna hem? Det korta svaret: Ja, med dagens förutsättningar betalar sig installation generellt på 10–15 år. Och eftersom solpanelernas livslängd är 25–30 år eller mer, så har du åtminstone i teorin dubblat din investering innan panelerna gjort sitt. En aspekt att ta med i beräkningen är också värdeökningen av fastigheten. Enligt flera studier kan installationen nämligen öka husets värde med runt 15 procent.

DUBBLA PENGARNA

Faktum är att det i 10 års tid har varit möjligt för konsumenter att sälja tillbaka överskottsel till elnätet, eller mer korrekt. tillbaka till elbolaget. Du får då betalt per kilowattimme (kWh), och för varje såld kWh utgår en skattereduktion på 60 öre. Eftersom elhandelsbolagen säljer el till ett högre pris än de köper in den från privatpersoner är det i dagsläget mer lönsamt att själv använda sin överskottsel än att sälja den. Genom åren har det funnits flera statliga stöd för inköp och installation av solceller, både för privatpersoner och företag. Det första solcellsstödet infördes redan 2009. Sedan stödet togs bort sommaren 2020 saknades emellertid stöd ända fram till januari 2021 då bidraget slutligen ersattes med en grön skattereduktionen på 15 procent av kostnaden för arbete och material för installationer.

FÖRBÄTTRINGAR OCH OROSMOLN

Att solkraft är framtiden torde ingen kunna säga någonting om. Men hur ser branschen egentligen ut idag? Och hur kommer den att se ut i framtiden. För att kunna besvara de tuffa frågorna har vi tagit hjälp av några av branschens vassaste företrädare, från entreprenörer till installatörer och klimatcoacher.

Först ut: branschorganisationen Svensk Solenergis vd Anna Werner, som menar att det lättaste sättet att beskriva läget i branshcen är att dela upp den i tre segment, där tillväxten inom varje segment för närvarande är olika: villamarknaden, mellansegmentet med större tak, små industrier och bostadsrättsföreningar samt större solkraftsanläggningar och parker.

– På villamarknaden är trycket stort just nu efter höstens ”glapp” mellan stödsystemen, säger Anna. För mellansegmentet, som också visar en viss tillväxt, om än inte lika påtaglig som för villamarknaden, finns både förbättringar och orosmoln i sikte.

– Positivt är att energiskatten för anläggningar upp till 500 KWh kommer att försvinna från och med 1 juli 2021, säger Anna. Mindre positivt är att Energimarknadsinspektionen vill ta bort begränsningarna i de medelstora producenternas elnätsavgifter. Vi avbryter Anna här, för att reda ut två begrepp: energiskatt och elnätsavgifter. Energiskatt är en fast kostnad (44,50 öre/kWh inklusive moms för 2021) som tas ut för varje enskild kilowattimme el som du har använt, även om det är du själv som har producerat elen. Det är alltså den skatten som kommer att försvinna för medelstora anläggningar till sommaren 2021.

Elnätsavgift är ett samlingsnamn för de avgifter du betalar för att använda elnätet, även när du matar el tillbaka till nätet. Lite krasst kan man säga att energibolagen tar betalt i båda ändar, lite som om både säljare och köpare av en lägenhet skulle betala mäklaren. Som mikroproducenter (villaägare) är du dock undantagen elnätsavgiften, så länge du har en säkring som inte överstiger 63 A. För större producenter kan elnätsavgiften utgöra en relativt stor del av de totala driftskostnaderna.

Med begränsningen av elnätsavgifterna för mellansegmenetet syftar Anna på de bestämmelser som säger att elnätsavgifterna för producenterna med installerad effekt under 1,5 MW inte ska överstiga de kostnader de orsakar nätet. På grund av begränsningen får energibolagen inte ta ut extra kostnader till exempel om nätet behöver renoveras. Och det är den begräsningen som Energimarknadsinspektionen vill ta bort.

– De stora producenterna är ett segment som till viss mån lever sitt eget liv och inte följer egentligen inte några ekonomiska lagar, fortsätter Anna. För stora solkraftsanläggningar och parker finns inga bidrag att söka. De har heller inte några reduktioner när det kommer till elnätsavgifter, som för stora anläggningar kan uppgå till 30 procent av anläggningens totala driftskostnad.

– På sätt och vis är det en marknad som flyger fast den kanske inte borde kunna flyga, fortsätter Anna. Mycket hamnar på marknadsbudgetar och så vidare. Stora aktörer som Google, Spotify och Facebook som har en ungdomlig och modern framtoning kan i princip inte säga att de använder någonting annan än förnybar el. De måste ha egna solkraftsanläggningar. Det är många företag som tycker det är lite häftigt med närproducerad el.

Vilka är de främsta orsakerna till att vi inte har högre andel solkraft i Sverige idag?

– För att man ska komma upp i stora andelar solkraft behövs stora anläggningar. Stora anläggningar kräver i sin tur stora arealer mark. Och mark är svårt att hitta idag, vilket kan tyckas ironiskt i ett av Europas mest glesbefolkade länder. Den mest lämpliga marken är ofta odlingsmark, och även om bonden skulle vilja skaffa solpaneler så hindras han av regelverket. En annan begränsande faktor, särskilt för mellansegmentet, har hittills varit den befintliga energiskatten på egenproducerad el.

MER LAGRING

Med 874 000 kunder (2020) är Vattenfall Sveriges näst största elhandelsbolag efter Fortum. Av elförsäljningen kommer cirka 51 procent från kärnkraft, 46 procent från vattenkraft och resterande andel från vind- och solkraft.

– Än så länge är det runt 2–3 procent av Sveriges villor som har solceller, säger Lars Ejeklint, klimatcoach på Vattenfall. Det är med andra ord ganska få. Även om produkterna funnits ett tag så befinner vi oss fortfarande i någon bemärkelse i en introduktionsfas. Det är betydligt mer naturligt att skaffa till exempel en värmepump. Med solceller är det lite som med robotgräsklippare. Om grannen skaffar, så vill jag också ha. Det blir ofta en snöbollseffekt.

En av de hetaste potatisarna när det pratas solceller i dagsläget är batterier. Med ett solcellsbatteri kan du åtminstone i teroin lösa problemet med ojämn solinstrålning genom att till exempel lagra solel som produceras dagtid för senare användning. Sedan 1 januari 2021 finns ett investeringsstöd där Energimyndigheten står för 50 procent av totalkostnaden för solcellsbatterier upp till 50 000 kronor. Men fungerar batterierna verkligen i praktiken? Tekniskt sett ja, men kanske inte ekonomiskt i dagsläget, menar Lars

– Med fler intelligenta system kommer vi absolut att få se mer lagring. Omkring 90 procent av alla solcellsinstallationer i Tyskland under 2020 kombinerades med ett batteri. Till exempel kan elbilar vara ett lagringsutrymme, som laddas på dagen och används av huset för att minska effektbehovet. Men idag är det svårt att räkna hem investeringen, även med investeringsstödet. Batterierna behöver bli billigare, och kunna lagra betydligt mer än de 4–5 kWh som är möjligt idag.

Hur kommer omställningen till förnybar energi att påverka elpriset?

– Det är svårt att säga, eftersom elpriset till konsument även inkluderar andra avgifter och skatter. Det kan också tillkomma miljökrav, skatter och så vidare. Elhandelspriset för en villakund med elvärme låg på ungefär samma nivå 2004 som 2020, men priset har också varit både varit högre och lägre. God tillgång på el bidrar till en gynnsam utveckling av elhandelspriset, men det är som sagt bara en del av priset kunden betalar.

”VILLAKUNDERNAS T-FORD”

Solcellskollen är en jämförelsetjänst främst riktad till privatkunder och mindre företag som vill skaffa solceller. Solcellskollen hjälper till att hitta installatörer, de skriver artiklar och guider och följer marknaden i stort. Sedan ett tag tillbaka har man även en podcast om förnybar energi där det pratas om allt från storskaliga parker, solceller, batterier och elbilar. För den som vill ha koll på utbudet och nya produkter när det kommer till solceller, är Solcellskollen ett vettigt ställe att börja på.

– Dagens utbud är ganska strömlinjeformat, säger Erik Wallnér, vd för Solcellskollen. Moderna solpaneler är väldigt standardiserade. Oavsett vilken installatör du vänder dig till så kommer produkterna att vara snarlika. Det är betydligt större skillnad på tv-apparaterna på Elgiganten än det är på solpanelerna på marknaden i dagsläget. Den vanligaste panelen, villakundernas T-Ford om man så vill, är en 1 x 1,75 meter helsvart monokristallin kiselpanel med verkningsgrad på runt 20 procent och en effekt på runt 350 W. Installationerna är vanligtvis runt 20–30 paneler, runt 40–50 kvadrat allt som allt, med en installerad effekt på 8–10 kW.

Europeiska eller asiatiska solpaneler?

– När det gäller tekniken är skillnaden liten. Sen kan det finnas andra fördelar med europeiska paneler, lägre klimatpåverkan till exempel.

Hur pass vanligt är det med alternativa produkter, solceller som integreras i tak och takpannor till exempel?

– Vi har ju en del svenska tillverkare som Midsummer och Soltech som erbjuder alternativ med integrerade solceller, där även själva materialet kan skilja sig en del från de traditionella kiselbaserade solcellerna. Generellt skulle jag emellertid säga att det fortfarande är en relativt liten andel som väljer att integrera solceller i taket. Utan att ha några exakta siffror på det skulle jag uppskatta att det rör sig om mindre än 5–10 procent av installationerna.

Vad är det viktigaste att tänka på när du ska dimensionera din installation?

– Som regel vill du utgå ifrån den egna elförbrukningen vid en installation, och då välja ett system som ligger lite under den egna förbrukningen. I dagsläget blir det helt enkelt en lite sämre ekonomisk affär om man väljer ett system som överskrider årsförbrukningen. En vanlig solcellsanläggning kanske producerar runt hälften av den årliga elförbrukningen, alltså 8–10 kW med en produktion på 7 000–9 000 kWh per år.

SOLCELLER UTAN INSTALLATIONSKOSTNAD

När det kommer till framtiden för solceller och branschen i stort återvänder vi till våra experter. Det här är deras spaningar.

– Jag hoppas och tror att batterierna ska bli bättre och billigare, så att fler kan använda mer el själva utan att behöva skicka ut det till nätet till höga kostnader, säger Anna Werner på Svensk Solenergi. Just nu är det mycket tal om elektrifiering, till exempel av fordonsflottan. Att vi ska ha fossilfritt stål och bygga elvägar. Så det kommer att behövas mycket el. Sedan gäller det att hitta sätt att få ned elnätsavgifterna. I och med att du bara producerar solkraft 830–1 000 timmar per år så blir det väldigt dyrt om du ska betala för varje timme som du är ansluten till elnätet. Så det vore såklart bra om man kunde lagra mer energi som istället kunde matas ut på natten. Då skulle solkraften bli mycket billigare.

– Över lag tror jag på samarbete och integrerade system för att få ned kostnaden, säger Lars Ejeklint på Vattenfall. Att man inte bara är kund respektive leverantör av el, utan man har ett samarbete utifrån de förutsättningar som finns. På Vattenfall använder vi till exempel begrepp som ”procument” och ”flexument” istället för konsument. En procument växlar mellan rollen som konsument och producent, att man köper el vissa tider och säljer el andra tider. En ”flexument” ingår till viss del i systemet och skulle till exempel kunna stänga ned vissa delar av systemet, värmepumpen till exempel, under vissa perioder.

Lars pekar också på en ökad integration av olika energikällor.

– I Nederländerna har Vattenfall tex en anläggning som kombinerar solkraft med vindkraft och batterier. Detta förutsätter såklart att det finns goda förutsättningar både för vind och sol.

– Jag tror att takintegrerade system kommer att bli vanligare, och att vi får se allt fler standardiserade produkter inom det området säger Erik Wallnér på Solcellskollen. Det finns också en del ”bubblare” inom solcellsteknik. Tvåskiktsprodukter, till exempel, lösningar med två skikt halvledande material som ligger över varandra och gör att panelen kan ta upp en större del av solljuset. I teorin ska det gå att öka potentialen hos dagens solceller med ytterligare 50 procent. Det är dock tekniker som idag har en bit kvar till färdiga produkter. När det gäller priserna på produkter så tror Erik på en fortsatt nedgång.

– Störst är potentialen för parker och större installationer. För vanliga villainstallationer kommer det vara lite svårare att komma ner i pris med tanke på att arbetskostnaden för montaget redan är en så stor del av priset. Avslutningsvis några ord om en aktör som stått för något av en innovation i solcellsbranschen. Företaget Otovos har nämligen lanserat möjligheten för alla med ett hustak i Sverige att bidra till den gröna omställningen helt utan installationskostnad, genom att leasa solcellspaneler till ett överkomligt månadspris. Konceptet är faktiskt inte nytt. I länder som USA är det tvärtom vanligt med uthyrning av solceller. Startpris för Otovos leasing-tjänsten uppges vara 349 kr per månad. Då ingår allt installationsarbete samt service av Otovos certifierade installatörer