Uthyrd eller anställd?

Att ensamföretagare med välskötta företag tvingas till anställning för att kunna vara kvar på byggena är ett faktum. Men vad beror det på? En nödvändig tolkning av begreppen arbetstagare/uppdragstagare för att värna om sjysta arbetsvillkor och skydda seriösa företag, hävdar Byggnads. En medveten strategi för att få bort småföretagen från storbyggena, säger andra. I vår granskning av facket och den svenska modellen har vi den här gången kommit till Malmö, och kranföraren Anders Beckers berättelse
Uthyrd eller anställd?

Som trogna läsare av DMH kanske minns så granskade vi så sent som i höstas ett fall där byggentreprenören och ensamföretagaren Anders Vikström först tvingades till anställning på det företag han tidigare fakturerat, för att sedan sägas upp från sin arbetsplats. ”Maffiametoder”, hävdade Anders då. Precis samma formulering använder hans namne, kranföraren Anders Becker, som kontaktade oss kort efter att den ovan nämnda texten publicerats.

En kort bakgrund till att börja med. Anders jobbar sedan många år som kranförare, och driver ett klanderfritt skött aktiebolag utan anställda med samtliga erforderliga förarbevis, försäkringar etcetera. Anders är även medlem i Maskinentreprenörerna och Svenskt Näringsliv.

De flesta av jobben gör Anders åt ett maskinuthyrningsföretag som i sin tur hyr ut Anders samt kran till tredje part, vilket vanligtvis är större byggföretag i södra Sverige.

Maskinuthyrningsföretaget är dock inte Anders enda uppdragsgivare. Under det senaste året har Anders även jobbat åt tre, fyra andra uppdragsgivare. Under ett uppdrag i Malmö hösten 2020 där Anders är uthyrd av maskinuthyrningsföretaget till ett större bygge kommer det på omvägar till Anders vetskap att en representant från Byggnads ”fiskat runt i byggboden” efter information om Anders och hans roll på bygget. Kort därefter kallar Byggnads till förhandling med Anders uppdragsgivare, alltså maskinuthyrningsföretaget.

Byggnads hävdar att maskinuthyrningsföretaget inte har rätt att hyra in Anders som egenföretagare på det aktuella bygget, annat än om den ordinarie kranföraren är sjuk eller har semester. Ska Anders vara kvar på bygget ska det vara som anställd på maskinuthyrningsföretaget, och inte som uppdragstagare.

– Som det ser ut vill Byggnads tvinga bort oss ensamföretagare från byggena, säger Anders. Istället för att säga vad de vill så går de till min uppdragsgivare [maskinuthyrningsföretaget] och säger att de inte har rätt att hyra in mig, trots att jag har alla papper i ordning. I vilken lag och i vilken paragraf står det att min det att de inte har rätt att hyra in mig som ensamföretagare? Problemet är uppenbarligen att det bolag jag har arbetat för har betalat för bra, och tydligen tycker Byggnads inte om att vi ensamföretagare ska kunna tjäna pengar på vår arbetskunskap utan att de också kan ta del av dem.

Är byggnads uppfattning att du jobbar för mycket åt maskinuthyrningsföretaget? Är det där skon klämmer?

– Det stämmer att jag arbetet mest åt det företaget. Men det är ju inte heller så konstigt. Som kranförare jobbar du oftast på ett bygge ett halvår eller ett år, och med 40 timmars arbetsvecka är det ju svårt att ta på sig mer jobb. Och om den arbetsgivare du jobbar för betalar bäst, ska du då gå ned i lön bara för sakens skull? Dessutom gör jag också andra jobb. Bara under det senaste året har jag haft tre, fyra andra kunder.

Skulle det vara ett alternativ att byggföretaget hyr in dig direkt, det vill säga utan maskinuthyrningsföretaget?

– Maskinuthyrningsföretaget nämnde faktiskt det alternativet för Byggnads, men det skulle inte förändra någonting ansåg dom.

Om du nu får ett ultimatum från Byggnads att bli anställd, kommer du att acceptera deras villkor för att kunna jobba kvar?

– Rimligtvis borde det inte kunna hända ett skit. Jag har ett välskött AB, alla förarbevis på maskiner och så vidare. Jag ringde också till Maskinentreprenörerna och Svenskt Näringsliv som sa att ”De kan inte kan göra någonting”. Däremot så kan Byggnads sätta press på mina uppdragsgivare och på så sätt göra mig till en obekväm person. Indirekt kan man bli av med jobbet på det sättet. Men skulle en anställning vara det enda alternativet? Då kan de rent krasst fara åt helvete. Kan jag inte köra kran med eget bolag så finns det annat jag kan göra i den här branschen. Då får Byggnads jaga mig där istället.

SÄMRE LÖNEVILLKOR

Anders är också kritisk mot Byggnads hantering av kranförares lönenivåer och möjligheter att få lönehäng på ackordslagen. Enligt Byggnads var byggavtalet 2017 ”starten på en resa” där kranförarna på sikt skulle tjäna lika mycket som ackordslaget. Trots vissa förbättringar, bland annat i det nya entreprenadmaskinavtalet 2020, är det fortfarande en bra bit kvar.

Kranförares löner regleras idag i två av Byggnads avtal. Enligt det nya entreprenadmaskinavtalet ska lönen vara lägst 1,25 x avtalets grundlön i Stockholm och Uppland samt 1,20 x grundlönen i övriga Sverige – vilket betyder 211,25 respektive 202,80 kr/tim. För att kunna ta del av ackordet behöver du som kranförare ha arbetat 350 timmar på samma arbetsplats, mot 450 timmar som gällde tidigare. Enligt byggavtalet har kranföraren, om dennes lön understiger ackordet, rätt till mellanskillnaden mellan den avtalade lönen och utbetalningsnivån på den ort man är verksam, vilket i Stockholm motsvarar 2018 kr.

BYGGNADS SVARAR

– Till att börja med är det mycket tråkigt att egenföretagaren känner sig felaktigt behandlad, säger Roger Johansson, enhetschef på Byggnads avtalsenhet. Man är givetvis fri att tycka vad man vill om den Svenska modellen och de regler som ska upprätthålla ordning och ge företagare förutsägbarhet och konkurrensneutralitet i sitt företagande, men det förändrar inte sakfrågorna. Regelverket är normerande och gäller alla. Har man däremot kritik på hur Byggnads kommunicerar eller uppför oss gentemot andra tar vi tacksamt emot kritiken. Alla som har med Byggnads att göra ska bli professionellt bemötta.

Varför kontaktaktades inte Anders direkt i det här fallet?

– Eftersom det är det upphandlande företaget [maskinuthyrningsföretaget i det här fallet] som är bundet av kollektivavtal och har skyldighet att säkerställa att regelverket och parternas avtal efterlevs vid upphandling av underentreprenörer, bemanningsföretag eller ensamföretagare så är det naturligt att vi kontaktar dem och inte ensamföretagaren.

Att Byggnads medvetet försöker tvinga bort ensamföretagarna från de större byggena, som vissa hävdar. Hur ställer du dig till det?

– Som Byggnads tidigare har deklarerat har vi inga synpunkter på att det finns ensamföretagare i Byggbranschen. Det viktiga är dock att dessa verkligen är att anse som uppdragstagare enligt Arbetsdomstolens praxis och det tvingande begreppen arbetstagare/uppdragstagare. Tyvärr används begreppet ”ensamföretagare” i syfte att kringgå arbetsrättsliga lagar och därmed runda arbetsmarknadsmodellen med kollektivavtal. Och där är Byggnads benhårda.

En annan uppfattning är att Byggnads bara ”jagar” småföretagare, och inte de större aktörerna som har mer resurser.

– Byggnads lägger tillsammans med flera myndigheter ned mycket tid, engagemang och pengar på att motverka oseriösa aktörer som åsidosätter lag och kollektivavtal, oavsett storlek på företaget. Byggnads påverkar även beslutsfattarna i regering och riksdag så att de ska göra nödvändiga regelskärpningar. Anders har helt rätt i att många gästande företag utnyttjar den utländska arbetskraften och lurar dem på löner, ersättningar och en bra arbetsmiljö. Dessutom brister dessa företag ofta i sina skyldigheter att betala skatter och avgifter. Byggnads har tagit många av de stora fuskarna till Arbetsdomstolen, som därefter utdömt skadestånd i mångmiljonklassen.

När kommer kranförarnas löner vara i paritet med det övriga arbetslaget?

– När Byggnads får igenom likalöneprincipen i våra två kollektivavtal är svårt att säga, men steget från 450 till de nuvarande 350 timmarna är ett steg på den vägen.

SKRIVEN AV
DMH
Sedan starten har DMH - Den Moderna Hantverkaren publicerat mängder av artiklar, nyheter, reportage och tester för den professionella hantverkaren. Tidningen uppstod ur behovet av en riktig branschtidning för skickliga yrkesmän.

FLER REPORTAGE

VISA FLER