Att insatserna är höga när det kommer till ställningsbyggande behöver vi bara gå till Arbetsmiljöverkets statistik, eller till tidningsarkiven, för att bli varse.

Efter en relativt stor minskning under 90-talet har antalet olyckor i samband med arbete på byggnadsställningar legat relativt konstant på cirka 200 per år. Vanligast är fallolyckor, följt av tappade verktyg eller annan utrustning. Låt oss titta på några av de mest uppmärksammade olycksfallen de senaste åren.

Så sent som i december 2020 faller två personer i Jönköping osannolikt nog från samma ställning under samma dag vid olika tillfällen med allvarliga skador som följd, först en snickare och senare en arbetsledare. Enligt utredningen var en bidragande orsak till olyckorna att delar av ställningen plockats bort av byggbolaget GBJ Bygg som använt ställningen.

I juni 2020 avlider en ställningsbyggare från företaget Altum Service efter ett fall i samband med demonteringen av en byggnadsställning i Umeå. Enligt uppgift föll ställningsbyggaren ned i ett hål efter att ha lyft på en plywoodskiva och trallen, som inte var monterad enligt monteringsinstruktionen, glidit undan.

I april 2020 avlider en ställningsarbetare tillfälligt inlånad till företaget Nynäs Ställning efter ett fall från hög höjd i samband med demonteringen av en ställning på Östermalm i centrala Stockholm. I september 2019 omkommer en litauisk ställningsarbetare anställd av företaget Krag Solutions AB efter att ha fallit ned mellan två och fem våningar höga byggställningar i Barkarby norr och Stockholm, under arbetet med att täcka ett utrymme i ett hörn mellan de två ställningarna.

4 MILJONER I SKADESTÅND

En vanlig anledning till att säkerheten åsidosätts på byggarbetsplatser i stort och ställningsbyggen i synnerhet är att oseriösa ställningsföretag tar in arbetskraft utan relevant utbildning och erfarenhet, ställningsarbetare som ofta även utnyttjas när det kommer till löner, ersättningar och försäkringar. För att komma tillrätta med den senare delen av problematiken har Byggnads under hösten 2020 satt samman en specialgrupp som i samverkan med Arbetsmiljöverket, polisen och Skatteverket ska ”punktmarkera” ställningsbranschen och granska företagens inhyrning av personal och de anställdas arbetsvillkor.

”Ställningsbranschen har blivit själva symbolen för arbetslivskriminalitet, lönedumpning och livsfarlig arbetsmiljö”, sade Byggnads själva i det pressmeddelande där nyheten presenterades.

– Tiderna har förändras när det gäller arbetskraft, säger Ulf Kvarnström, ombudsman på Byggnads, som också jobbat som ställningsbyggare i 25 år. Under de senaste 20 åren har ingången för svenska ställningsbyggare varit minimal. Just nu saknas det åtminstone ett par tusen ställningsbyggare hela tiden i landet. Det gör att vi är beroende av utländsk arbetskraft från länder som Estland, Lettland, Litauen, Polen och Slovenien för att kunna bygga den mängd ställnings som behövs. Det vi kunnat se under flera års tid är att framför allt många av de utländska företag som tas in som underentreprenörer inte följer reglerna.

Ett omskrivet exempel, som även Ulf tar upp under samtalet, är det slovakiska byggföretaget KS Building som anlitades för att bygga ställningar på Billerud Korsnäs pappersbruk i Grums 2018–2019. Efter att Byggnads kunnat visa att företaget systematiskt äventyrat de anställdas hälsa genom att åsidosätta kollektivavtal och bryta mot arbetstidslagen, dömdes KS Building hösten 2020 till att betala 4 miljoner i skadestånd, plus Byggnads rättegångskostnader.

– Den här olagliga verksamheten sker på flera olika sätt, fortsätter Ulf. Det kan vara att de inhyrda arbetarna får betala för sitt boende, trots att kollektivavtalet föreskriver traktamente eller anvisat boende, eller att företaget de jobbar för inte betalar ut sjuk- och semesterlöner, helgersättning, eller ersättning för resor till och från arbetet. Ett annat exempel är att arbetskraft går in som lärlingar. Som handledare kan du liksom inte ha sju lärlingar som går på lärlingslön och inte omfattas av anställningsskydd. Problemet med aktörer som inte följer reglerna är inte bara att människor utnyttjas och far illa på arbetsplatsen. I förlängningen leder det också till en osund konkurrens i branschen.

– Det är svårt för en seriös aktör att konkurrera när ett annat företag kommer med anbud som är flera hundra kronor i timmen billigare, säger Ulf.

Vilket ansvar har jag som entreprenör om jag anlitar en underentreprenör som sedan inte följer reglerna?

– Det finns ett huvudentreprenörsansvar som innebär att huvudentreprenören är ansvarig för att se till att alla regler och avtal följs på ett bygge. Detta ansvar omfattar även underentreprenörer, vilket innebär att huvudentreprenören kan bli ersättningsskyldig om underentreprenörens anställda inte får ut sin lön.

Huvudentreprenörsansvaret omfattar dock inte saker som till exempel försäkringar och företagshälsovård. Från och med januari 2021 gäller också nya regler för hur utländska företag ska beskattas, vilket Ulf hoppas ska kunna göra det lättare att bekämpa de oseriösa ställningsföretagen. Det så kallade ekonomiska arbetsgivarbegreppet innebär att utländska företag är skyldiga att betala skatt för inhyrd arbetskraft redan från första arbetsdagen.

Ett stort problem med det tidigare regelverket, där arbetstagare inhyrda av utländskt bolag var undantagna från beskattning i Sverige så länge de inte stannade längre än 183 dagar i landet, var att många helt enkelt lämnade landet efter något halvår bara för att återvända och jobba vidare. Några frågor till Ulf om ställningsbranshcen i stort som avslutning.

Hur har ställningsbranschen förändrats sedan din tid som ställningsbyggare?

– Det har skett en jättestor utveckling på utbildningssidan, och dessutom ett helt annat säkerhetstänk idag. Under 90-talet började man se över säkerhetsreglerna, STIB drog igång och började utbilda ställningsbyggare. Under 2000-talet kom systematiskt arbetsmiljöarbete, vilket gjorde en väldigt stor skillnad, och sedan har Arbetsmiljöverket kommit med nya ställningsföreskrifter 2004 och nu senaste 2015. När jag började på byggen -78 plockades fortfarande folk direkt från gatan och de krav på säkerhetsutrustning, hjälmar och så vidare som finns idag fanns egentligen inte. Det hände att man tog med sig en bogserlina upp på ställningen om det blev otäckt, som kompisen fick hålla i när du jobbade.

Vad är det värsta du sett som ställningsbyggare?

– Det värsta man kan se är ju olyckor, när folk blir klämda, faller ned och så vidare. Det har också hänt att det förekommit narkotika på arbetsplatser, vilket såklart är särskilt olämpligt då man jobbar med ett riskyrke. Mycket av det har ju försvunnit nu när det är vanligare med drogtester.

”DIREKT FARLIGT”

Medan Byggnads nyinsatta specialgrupp granskar ställningsföretagens bokföring och den inhyrda personalens arbetsvillkor, så är det främst Byggnads 126 stycken regionala skyddsombud som sköter de fysiska kontrollerna av ställningar på fältet. Bara under Byggnads årliga arbetsmiljövecka 2019 granskades som exempel över 1 100 byggnadsställningar runt om i landet. En sammanställning av dessa kontroller skulle senare visa att det fanns brister på hela 65 procent av ställningarna. Vanliga anmärkningar var till exempel saknade skyddsräcken, lösa eller icke övertäckta bomlag samt ställningar med för stort avstånd till fasaden. Ett av Byggnads lokala skyddsombud är Jari Viitakangas på region Örebro-Värmland. Vad tittar du efter när du kontrollerar en ställning? För en någorlunda bra byggd ställning är det oftast mindre saker det handlar om, att det saknas skydd för påkörning till exempel. Då räcker det med att ställningsföretaget får en förteckning med vad som behöver åtgärdas. Vid större brister, som att uppallningen är felaktigt utförd, att man blandat ställningar i bygget eller att det saknas stag eller förankringar? Då stänger vi ställningen direkt på plats.

Har du något skräckexempel att bjuda på?

– Bland de värsta jag sett är en ställning runt ett hus som saknade både skyddsräcken och förankringar. Den ställningen gick jag inte ens upp på. Det hade varit direkt farligt. Det räckte med att skaka på den. Det kändes mer som en hantverkarställning. En felaktigt uppförd ställning kan också bli en riktigt dyr affär för entreprenören.

Efter att en byggnadsställning rasat vid ett brobygge i Härnösand 2011 dömdes till exempel Skanska att betala 6 miljoner i företagsbot, medan vitet stannade på en miljon för både konstruktionsfirman CSCE och materialleverantören Örnsköldsviks Takstolstillverkning.

Ett problem som Jari också tar upp är också utbildningsbiten, och det faktum att de utbildningar som Arbetsmiljöverket förskriver för att kunna jobba med att bygga ställningar är betydligt kortare än de riktiga yrkesutbildningarna, och att kurstiden för dessa kortare utbildningar inte ens är tvingande, utan endast en rekommendation från Arbetsmiljöverkets sida.

– Personligen skulle jag vilja att de bara var auktoriserande ställningsbyggare på byggarbetsplatserna, personal från byggskolorna som auktoriserats av Byggnads, STIB och Byggföretagen. För fyra år sedan hade vi till exempel ett gäng polska killar på pappersbruket i Grums [Billerud Korsnäs] som saknade utbildningsbevis på fredagen. När vi kom tillbaka på lördagen så hade de gått utbildningen och hade kortet i handen. Och det var en utbildning [”Särskild utbildning och ställningar”] med en rekommenderad längd på 80 timmar. Om jag får gissa så gick det väl till så att de fick betala X antal tusen kronor per kort. Men det är ju ren spekulation från min sida.

113 MEDLEMSFÖRETAG

En man som inte delar Byggnads åsikt att ”Ställningsbranschen har blivit själva symbolen för arbetslivskriminalitet, lönedumpning och livsfarlig arbetsmiljö” är Håkan Carlsson, kanslichef för branschorganisation Ställningsentreprenörerna (STIB). I dagsläget har STIB 113 stycken medlemsföretag, och av dessa är 39 stycken STIB-auktoriserade.

Det kanske inte kan tyckas särskilt mycket med tanke på att STIB identifierat cirka 400 aktiva ställningsföretag i Sverige, men sett till hur många som faktiskt arbetar inom ställningsbyggande i Sverige, så är 70 procent av dessa medlemmar.

– Visst, det finns en problematik i branschen med oseriösa aktörer, säger Håkan Carlsson, kanslichef på STIB. Däremot håller jag definitivt inte med om att ställningsbranschen skulle vara ”själva symbolen för arbetslivskriminalitet”. Ett sånt uttalande lägger en skugga över alla företag i branschen, vilket inte är juste mot de seriösa företagen. Helt plötsligt tillhör du en bransch som åtminstone i många läsares ögon är förknippad med kriminalitet. Det gör det ju heller inte direkt lättare att locka ny arbetskraft till branschen. Sedan vill jag vara tydlig med att STIB välkomnar Byggnads nya specialgrupp Håkan vill också nyansera resultatet av Byggnads granskning under miljöveckan 2019, där det som tidigare nämnt konstaterades fel på 65 procent av ställningarna.

– I flera fall har det senare visat sig att Byggnads skyddsombud gjort felaktiga bedömningar som gjort statistiken missvisande. Det man också ska ha i åtanke är att många av de ställningar som Byggnads dömde ut hade byggts av folk som inte varit yrkesarbetande ställningsarbetare och kanske endast gått en slimmad variant av en föreskriven utbildning. Mindre byggare, snickare eller plåtslagare med egen personal till exempel. Det händer ju också att dessa yrkesgrupper gör ändringar och plockar bort saker i befintliga, godkända ställningar. Dessa ställningar hamnar ju i samma statistik, och då är det ju lätt att hävda att det är ”ställningsbranschen” det är fel på.

LASERSCANNING

Låt oss avsluta med att blicka lite in i framtiden. Ett på många sätt modernt ställningsföretag är Sydställningar med omkring 200 anställda, som i dagsläget monterar byggnadsställningar på 700–800 byggarbetsplatser om året, från bostads- och industribyggen och renoveringar. Bland projekten kan till exempel nämnas ställningsbyggen till Nordic Sugars jättelika sockersilo i Örtofta (2016–2017) och bottenpylonerna till högbropelarna under konstruktionen av Öresundsbron. Som en parantes har Sydställningar också precis utbildat sin första kvinnliga ställningsbyggare, Emma Ingvarsson som du kan läsa en kortare intervju med i det här reportaget. Ett projekt som på flera sätt sticker ut är den omfattande restaureringen av Storkyrkan i Gamla stan i Stockholm som påbörjades hösten 2020. Inför byggandet av ställningen laserscannades hela byggnaden och en exakt 3D-modell byggdes av kyrkan konstruerades.

– Storkyrkan i Stockholm är ett bra projekt att lyfta fram, eftersom det ligger i tiden, säger Jonas Möllebro, vd för Sydställningar. Det är så här man kommer att jobba mer och mer. Fördelen är ju också att man kan få ned kostnaderna, och att man kan planera säkerheten på ett bättre sätt. Ett projekt som Storkyrkan, som ligger mitt inne i gamla stan, kräver väldigt noggranna förberedelser och millimeterprecision för att få allting ska på plats. Det får liksom inte bli fel. Andra krävande projekt är till exempel järnvägsbroar som vi bygger mycket ställningar till. Det kräver både noggrann planering och samordning med till exempel banverket för att montörerna ska kunna vara där och jobba på ett säkert sätt, samtidigt som tågen fortfarande måste kunna rulla. I augusti 2020 förvärvade Sydställningar ställningsbyggaren Heab’s avdelningar i Skåne och Västsverige med ett 70-tal personer anställda. Och just sammanslagningar är någonting som Jonas tror att vi kommer att få se mer av i branschen framöver.

– Jag tror att det ställs lite högre krav över lag i ställningsbranschen idag, och då är det kanske inte alla aktörer som orkar hänga med i utvecklingen. Då blir tendensen att det går mot lite större bolag. Vi ska dock inte blunda för att de flesta av ställningsföretagen fortfarande är mindre bolag.

STÄLLNINGSBYGGAREN
Emma Ingvarsson, Sydställningar
Att med sökerhetsäga hur många tjejer som jobbar inom ställningsbranschen är ingen lätt uppgift, men särskilt många fler än ett 10- tal är det gissningsvis inte. En av dem är hur som helst Emma Ingvarsson, som efter sin lärlingsutbildning på Sydställningar under hösten 2020 nu fått sitt yrkesbevis som ställningsbyggare.
– Jag kände att jag ville göra någonting fysiskt på jobbet, säger Emma. Sedan gillar jag att vara ute mycket, nya omgivningar och att lära känna nya människor. Ställningsbranschen är ju bra på det sättet. Det är hela tiden nya arbetsplatser. Att jag hamnade på Sydställningar var egentligen för att jag hade en väninna som jobbar på Sydställningars lager som tyckte att utbildningen skulle passa mig. Det var STIB [Ställningsentreprenörerna] som höll i utbildningen under min lärlingstid. Efter två år som lärling har Emma övervägande positiva erfarenheter av yrket, men menar samtidigt också att det inte är ett yrke för alla.
– Jag gillar variationen, och att man får kombinera säkerhetstänk med själva byggandet, säger Emma. I början är det ju mycket att man får lära sig vikter, höjder och mått innan man kommer in i det. Sedan skadar det inte vara lite mentalt stark också. Ställningsbyggande är trots allt ett fysiskt arbete. Ställningsmaterial material väger ju en del. Du är nästan alltid är utomhus i väder och vind, och jobbar dessutom på höga höjder.