Trotjänaren: Gipsskivan

Givakt för huvudingrediensen i det moderna huset, en resenär med rötterna i Paris vilda festkvarter.
Trotjänaren: Gipsskivan

När du monterar eller bara betraktar en helt normal gipsskiva kanske inte tankarna omedelbart förs till urspårade fester på Moulin Rouge, absintpimplande esteter i nedspydd frack och fala damer som utför höga bensparkar endast iklädda tyllkjol och strumpebandshållare. Faktum är att dessa fenomen delar geografiskt ursprung: Montmartre i Paris. Samtidigt som dessa ökända partykvarter var förra sekelskiftets mest hedonistiska vattenhål fanns här en av Europas mest givande gipsfyndigheter, så generös att ämnet på engelska språket fortfarande bär namnet ”plaster of Paris”.

Gips användes tidigt som gödningsmedel, men efterhand kom man fram till att upphettning berövade ämnet allt sitt vatteninnehåll så att bara ett finkornigt pulver återstod. Om man därefter tillsatte vatten på nytt fick man en formbar lera, och hade några minuter på sig att knåda denna till önskvärd form innan den stelnade och hårdnade, varpå en sjuttiotvåtimmars härdningsprocess tog vid. Användbart, tyckte många, inte minst läkare, som snabbt insåg gipsets förmåga att spjäla brutna ben under konvalescensen, i synnerhet om man armerade geggan med gasbinda.

Den förhärskande lösningen för innerväggar före gipsskivans segertåg över världen var puts, applicerat antingen på träribbor, på bastmatta eller annan liknande struktur. Nackdelarna var många: Det krävdes hårt arbete och gott handlag med murarsleven då goda resultat annars inte var någon garanti. Väggarna slutade inte sällan fulla av bucklor och ojämnheter. Även i bästa fall var det hela brandfarligt, och fick eldsvådan fäste i det snustorra inkapslade materialet var allt förlorat. Vidare förelåg logistiska bekymmer med avseende på transporten av de olika materialen.

Anfadern till våra dagars gipsskivor föddes i det engelska grevskapet Kent år 1894, då företaget Sackett kom på idén att forma gipset till skivor mellan lager av papp. Man insåg från början inte riktigt vilken guldgruva man satt på, utan lanserade den nya produkten som en ren brandskyddsåtgärd. På så vis förhindrade man effektivt vidare spridning, vilken lät vänta på sig ända tills Sackett köptes upp av en amerikansk konkurrent 1917. Därifrån började marschen mot branschstandard.

Den typiska gipsskivan av idag mäter 1200 gånger 2400 millimeter – det gyllene snittet, för övrigt – fast Arbetsmiljöverket idag jobbar för bredder under 900 millimeter i kampen för att spara snickarnas ryggar belastning de gärna kunde få vara utan. Även om principen är oförändrad har man idag förbättrat Sacketts ursprungskoncept på flera punkter sedan det glada 1800-talet. Den fiberförstärkning som används för att göra skivorna mer robusta kan exempelvis varieras för att uppnå olika önskvärda effekter såsom förbättrad eldbeständighet eller bärkraft. Man har rationaliserat ner de fyra lagren papp till två, vilket räcker gott och väl så länge bara montören lyckas undvika kardinalmisstaget att dra gipsskruven för djupt, vilket leder till att pappen perforeras och skivan inte längre sitter så bra på regeln som den borde. Den osäkre förlitar sig med fördel på att sätta dragaren på korrekta moment- eller djupinställningar.

Var det bättre förr? Ja och nej. Om man tar hänsyn till utvecklingen av bullerskapande hemelektronik såsom stereoanläggningen och hemmabion så hade äldre tiders putsväggar varit att föredra, då ljudisoleringen är överlägsen. Å andra sidan hade kåken tagit bra mycket längre att bygga, och säkert kostat mer också.

Skruvar på band

Dagens automatskruvdragare har tillsammans med bandad gipsskruv snabbat på gipsuppsättningen de senaste åren

Molly

Den traditionella Mollyn har varit den vanligaste infästningen i gips vid tyngre uppsättningar.

SKRIVEN AV
Niklas Natt och Dag
Värnpliktig fänrik, filosofie kandidat, kuverteringsmaskinsoperatör (nattskift), reporter, redaktör, seniorredaktör, chefredaktör, frilans, konsult.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *