Hur ser LCV-marknaden generellt sett ut i dag?

– Marknaden är i dag väldigt tuff, dels på grund av övergången till nya mätmetoden WLTP från och med första januari 2020. Det gjorde att koldioxidvärdena gick upp med 10-15 procent på alla bilar, vilkeyt betyder att skatten höjdes med upp till och med 50 procent för vissa bilmodeller. I extremfall som till exempel Ford Ranger Raptor har skatten gått upp till cirka 24 000 kronor. Det är rätt mycket pengar. Och när alla lagerbilar skulle säljas kom coronapandemin. Det har lett till att branschen haft det tufft i ett halvår, och jag tror att det kommer fortsätta ett tag till. Corona har påverkat försäljningen, då företagen inte har vetat exakt hur det kommer att gå med ekonomin.

Kommer de ha jobb/kontrakt kvar efter corona eller inte? Man har helt enkelt väntat för att se åt vilket håll det går. Då är ett inköp av en lätt lastbil en för stor investering, så man har fortsatt i sin gamla bil. I dagsläget verkar det dock som att många ser ut att ha jobben kvar, vilket har lett till att orderingången ökade under juni. Däremot, som en effekt av flera saker, känns det som att vissa kunder byter bil. Jag ser till exempel att försäljningen i pickup-segmentet minskar medan mellanklassegmentet går upp. Kanske är det så att de som tyckte de behövde en pickup förut nu byter till en mindre bil? Det kan förstås påverka att det skiljer 10 000 kronor i skatt beroende på vilken modell man väljer. Det jag ser på ökad försäljning i mellansegmentet är att det verkar vara en gyllene medelväg, att fler satsar på denna typ av bil i stället på bilar som har högre skatt.

Hur ser efterfrågan ut gällande säkerhet, teknik och digitala förarstöd etcetera?

– Det som efterfrågas mycket i dag av både små och stora företag är touchskärmar. Säkerhet är också viktigt för kunderna. Adaptiv farthållare, backkamera och autobroms är det också allt fler som vill ha.

Vad händer inom området drivmedel?

– Det händer enormt mycket där och det kommer ständigt nya utsläppskrav för lätta lastbilar. Som en effekt av det märker vi att fler och fler vill ha möjlighet att tanka med HVO100 som ett alternativ till fossila drivmedel. Det hänger ihop med att många kommuner har höga miljökrav på underentreprenörernas bilar. Visst skulle vi kunna få se en ökning av HVO i framtiden, men det hänger ihop med skatterabatterna. Om de försvinner kommer det svänga över mer till eldrift, och vi vet redan att eldrift kommer att öka allt mer, även på transportbilssidan. Det är svårt att trendspana, men om fem år tror jag att cirka 50 procent av de lätta lastbilarna kommer att drivas med diesel, resten med batteri och andra drivmedel. Det kommer ta tid att ställa om helt till fossilfria drivmedel.

Det handlar om kostnad och tillgång till batterier. Hur utvecklingen av nya effektivare batterier kommer se ut är också avgörande för framtiden. Om forskarna gör ett stort genombrott och tar fram nya batterier som innehåller mycket energi och kan laddas snabbt påverkar det förstås positivt. Övergången till fossilfria transportbilar hänger så klart även på vad bilarna kostar i inköp. Och tillgången till laddning är förstås också avgörande för framtiden. Här har politikerna ett stort ansvar.

Jag tror också på laddhybrider, där bensin kan användas på landsväg mellan städerna och batteridrift i stadstrafik. Inom några år är jag övertygad om att geofencing kommer att användas i laddhybrider. Geofencing är en digital geografisk zon där uppkopplade fordon kan styras på olika sätt. När bilen närmar sig en miljözon där bara batteridrift får användas slår bilen automatiskt över till det. Men hur vi än vänder och vrider på det kommer lätta lastbilar fortsätta säljas. De behövs för att Sverige ska fungera.