Den senaste uppföljningen av långtidstestet gjordes 2019, närmare bestämt sex år och fem månader efter att materialen monterats på bryggorna.

Vad har då hänt under dessa år av skoningslös exponering? Och vilka material har klarat sig bäst? För tydlighets skull har vi sammanställt det viktigaste slutsatserna längst ned på denna sida. För att tolka testresultaten har DMH även tagit hjälp av Jöran Jermer, expert på träbeständighet och tidigare sektionschef vid forskningsinstitutet RISE, som också har medverkat vid testerna för Malmö Stads räkning från start.

– Generellt skulle jag vara försiktig med material som kärnved av furu, lärk och ek på altanen eller uteplatsen, säger Jöran. Beständigheten hos kärnved av furu, lärk och ek är helt klart överskattad, och långt ifrån lika bra som hos vanligt tryckimpregnerat trä.

Hur tycker du träskyddsprodukterna klarar sig i testet?

– Jag skulle säga att det finns anledning att förhålla sig skeptisk till kiselbaserade system som Organowood och Sioo:x. Rötskadorna på Organowood-plankorna i testet inger utan tvekan oro beträffande beständigheten, och Sioo:x behandling av tryckimpregnerade trädäck får nog ses som en estetisk behandling, snarare än en den tillför något väsentligt ur träskyddssynpunkt.

Vilka typer av förändringar kan anses acceptabla över tid?

– En viss sprickbildning, ytlig påväxt av missfärgande svamp och alger är något man måste acceptera för de flesta trämaterial. Precis som att trallen ändrar färg med tiden och blir grå. Regelbunden behandling med träolja och ytbehandling med pigmenterade produkter kan i bästa fall ha en viss effekt, men vill man prompt undvika sprickor och tidiga färgförändringar får man välja kompositmaterial.

Vad kan man säga om miljöaspekterna?

– Jag kan ha respekt för de som vill använda biocidfritt material. Då är ett acetylerat, beständigt och dimensionsstabilt trämaterial Accoya ett alternativ. Sedan ska man såklart välja NTR-certifierat när det gäller tryckimpregnerat virke. För tropiska träslag kan det alltid finnas misstankar om att råvaran kan härstamma från illegal avverkning av regnskog.

Några andra tips inför trallsäsongen?

– Med så pass många ”beständiga” trämaterial på marknaden gäller det att ha en tydlig uppfattning om vilken brukstid man förväntar sig av altanen eller uteplatsen då man väljer material. Och då är oftast tryckimpregnerat trä prisvärt i förhållande till den förväntad brukstiden.

➔ Rent visuellt har samtliga trämaterial relativt snabbt blivit grå till följd av exponering, även sådana som från början är bruna, medan komposit- och plastmaterialen i stort sett behållit sin ursprungliga färg.
➔ Material som ek, Robinia och plywood verkar ha angripits mer och fått ett mer smutsigt utseende än övriga trämaterial.
➔ Samtliga trämaterial och kompositmaterial har fått påväxt av svamp, alger och lavar i varierande grad.
➔ Bäst naturlig beständighet har de tropiska träslagen följt av Robinia, jättetuja, furu och lärk.
➔ Rillat material spricker mer än icke rillat.
➔ Ek, Robinia, Bankirai, Azobé och Thermowood har tendenser att spricka i kanter och rillor mer än andra trämaterial.
➔ Plankor behandlade medträskyddsprodukterna Organowood och Sioo:x drabbades av röta. Organowood har senare tillbakavisat resultatet, och menar att rötskadorna berodde på att sågsnitten inte hade blivit ytbehandlade enligt anvisningarna. Material som ek och Robinia visade på mindre, fläckvisa rötskador. Övriga material, inklusive plast- och kompositmaterial, visade inga tecken på röta. ✖