En direkt förutsättning för det klimatneutrala samhälle som målats upp i nationella och branschspecifika färdplaner de senaste åren är att utsläppen från den hårt ansatta betongindustrin kan minskas betydligt — vilket såklart är lättare sagt än gjort när samtidigt historiskt stora volymer av bostäder och infrastruktur behöver byggas.
Det är här den nya generationens klimatförbättrade betong kommer in.  

Betong är världens mest använda byggmaterial, och i mångt och mycket den tekniska landvinning som gjort det moderna samhällsbyggandet möjligt.

Historiska monument som Colosseum och Pantheon, som båda uppfördes innan Kristus, är exempel på betongkonstruktioner. Som kuriosa kan nämnas att romarnas betong vid tiden var utblandad med vulkanisk aska, ett material som idag hör till de hetaste kandidaterna då betongbranschens ”early adopters” tittar på nya bindemedel. 

Byggnadstekniskt, kostnadsmässigt och sett till användningsområdet är betong svårslaget som material. Vid konstruktion av bostadshus absorberar betong ljud och värme från människor till lampor och maskiner, och minskar behovet av kyl- och värmesystem med upp till 40 procent. Formbarhet och hög hållfastighet möjliggör stora konstruktioner som broar och höga torn. Och till skillnad från organiska material som trä är potentiella katastrofer som fuktskador och bränder närmast ickefrågor.

CEMENTFRAMSTÄLLNINGEN BOVEN

Betongens stora akilleshäl är dess höga klimatpåverkan. Framför allt är det cementframställningen som är boven. Den står nämligen för 90 procent av materialets totala utsläpp.

Att så stort fokus ligger på klimatfrågorna idag, har naturligtvis med de senaste årens nationella, internationella och branschspecifika färdplaner att göra. Låt oss titta på några av de viktigaste av dessa.   

2017 antog riksdagen det övergripande klimatpolitiska ramverk som ska ligga till grund för ett klimatneutralt Sverige senast 2045. Med andra ord ska nettoutsläppen, inklusive så kallade kompletterande åtgärder, då vara noll. Ett antal delmål är också formulerade längs resans gång. Senast 2030 ska utsläppen som exempel vara 63 procent lägre än motsvarande utsläpp 1990, och 75 procent lägre senast 2040. 

UTSLÄPPEN SKA MINSKA

Utöver den nationella färdplanen har även flera branscher gått ut med egna färdplaner. För bygg- och anläggningssektorn, vars färdplan rullades ut 2018, ser det ut så här: Senast 2025 ska de branschspecifika utsläppen ”visa på en tydligt minskande trend”. Senast 2030 ska utsläppen vara 50 procent lägre än motsvarande utsläpp 1990, och 75 procent lägre senast 2040.

Betongbranschen då? Så här ser deras färdplan ut: Senast 2023 ska det vara möjligt att nå en halverad klimatpåverkan (jämfört med 1990) för betong till husbyggnation. Senast 2030 ska det finnas klimatneutral betong på marknaden, och 2045 ska all betong i Sverige vara klimatneutral. 

TRE KATEGORIER

Innan arbetshandskarna åker på, låt oss först reda ut några begrepp. Själva betongen till att börja med. 

För att en betong ska få kallas klimatförbättrad ska betongens klimatpåverkan ha reducerats med minst 10 procent. Kärt barn har dessutom många namn. Alternativa benämningar på klimatförbättrad betong är till exempel miljövänlig betong, grön betong, ECO-betong eller biobetong. För att skilja traditionell betong från klimatförbättrade produkter, refererar man ofta till den traditionella betongen som standardbetong. 

Hur pass klimatförbättrad betongen faktiskt är beror dels på vilket alternativt bindemedel som använts (istället för cement), dels på hur stor del av cementen som ersatts. 

Vanligast i dagsläget är att ersätta cementen med slaggprodukter från exempelvis stålindustrin eller flygaska från kolkraftverk. En stor fördel är också att dessa material annars hade behövts tas omhand på annat sätt. 

TAGIT FRAM VÄGLEDNING

För att kunna skilja äpplen från päron, och för att lättare hitta ”rätt betong för rätt projekt”, har branschorganisationen Svensk Betong tagit fram en vägledning där klimatförbättrad betong delas in i tre kategorier:

Steg 1: Betong med minst 10 procent lägre klimatpåverkan (jämfört med en branschreferens). 

Steg 2: Betong med cirka 25 procents lägre klimatpåverkan. 

Steg 4: Betong med 40 procents lägre klimatpåverkan eller mer. 

”FÖR BRA” BETONG

En aktör med lång praktisk erfarenhet av klimatförbättrade betongprodukter är den oberoende, familjeägda betongkoncernen Thomas Concrete Group, som jobbat med alternativa bindemedel i bland annat Tyskland och Polen sedan 80-talet, och utvecklat klimatförbättrad betong för den svenska marknaden sedan 2000-talet.

2012 lanserades Thomagrön, en klimatförbättrad betong med 30–50 procent lägre klimatpåverkan än standardbetong, där en del av cementen är utbytt mot slaggprodukter från stålindustrin. Ett annat alternativt material som Thomas Concrete Group använt är flygaska från koleldade kraftverk, fast då främst utanför Sveriges gränser. 

— Jag brinner för att vi ska använda den klimatförbättrade betong som vi idag faktiskt kan tillverka i mycket större omfattning än vi gör idag, säger Karin Gäbel, hållbarhetschef på Thomas Concrete Group. 

Hur stor del av er produktion och försäljning utgörs av klimatförbättrad betong idag?

— Utan att gå in på specifika siffror så kan jag säga att den delen är alldeles för låg idag. Dock så har vi kunnat se en väldigt stor ökning de senaste två, tre åren. Jag hoppas och tror att vi kommer att få se en ganska kraftig ökning de kommande åren. Branschen och beställarleden har verkligen börjat få upp ögonen för klimatförbättrad betong. 

Vilka är det som köper den klimatförbättrade betongen?  

— Sett till de referens-case vi fått in så är det många olika bolag, både större och mindre aktörer., som använder betongen till många olika slags konstruktioner. En av de aktörer vi jobbat mest med är Trafikverket. Där rör det sig om ganska stora volymer till infrastrukturprojekt i Göteborg. 

Hur ligger den klimatförbättrade betongen till kostnadsmässigt?

— Klimatförbättrad betong är initialt något dyrare, det stämmer. Det brukar dock kunna vägas upp med att optimera betongkonstruktionen, att använda rätt betong på rätt plats. Sedan finns det såklart ett enormt miljömässigt mervärde för branschen med att använda klimatförbättrade betongkonstruktioner. 

Kan du ge ett exempel på ”rätt betong på rätt plats”?

— Det är till exempel vanligt att man överdimensionerar konstruktioner när det kommer till betongen, att man använder ”för bra” betong så att säga. Ofta används de högsta kraven för klimatförbättring för att dimensionera hela konstruktionen. Visst, det är ju såklart enklare, och går kanske fortare.

— Men för att lyckas med klimatomställningen så behöver vi använda våra resurser på ett mer effektivt sätt. Vi behöver titta på hur vi dimensionerar och hur vi använder exponeringsklasser och hållfasthetsklasser. Behöver vi verkligen räkna på 28 dygns hållfastighetsutveckling. Skulle vi kanske kunna göra det på 56 dygn?

Hur jobbar ni för att utveckla era klimatförbättrade produkter?  

— Idag använder vi slagg och flyg-aska. Men vi vet också att vi kommer att behöva nya material och nya bindemedel, mycket beroende på att vi till exempel håller på att fasa ut koleldade kraftverk. Vi har därför en utvecklingsavdelning som tittar på alternativa material för att hela tiden ligga i fronten för utvecklingen. Ett material vi tittat på är till exempel pimpsten från Island. Vi välkomnar också cementindustrins arbete med CSS [infångning och lagring av koldioxid vid cementtillverkning]. Men det ligger också tio år framåt i tiden. 

POLITISK AGENDA

Swerock har jobbat systematiskt med flera spår av klimatförbättrad betong sedan början av 2000-talet. Slaggen som används i den klimatförbättrade betongen i dagsläget är en biprodukt från SSAB:s produktion, och produceras av Swerocks dotterbolag Swecem under varumärket Merit. 

Hösten 2019 lanserades Swerocks ECO-Betong, en produkt som beroende på arbetsområde kan minska betongens klimatavtryck med upp till 50 procent jämfört med traditionell betong

— Marknaden för klimatförbättrad betong är en föränderlig värld, säger Victor Sundberg, avdelningschef på Swerock. Bara för två, tre år sedan så var det närmast uteslutande kommunala och statliga beställare. Det vanliga var att det skulle finnas någon slags politisk agenda att man skulle göra de här förbättringarna. Idag kan kunden för ECO-betong vara i princip vem som helst. 

Oavsett om du är lantbrukare, anläggare och bostadsbyggare så finns det fördelar med att välja klimatförbättrad betong. Bara i min region har användningen av klimatförbättrad betong ökat med nästan 100 procent från 2020 till 2021. 

Vilka är de bästa anledningarna att använda klimatförbättrad betong, enligt dig?

— Det finns olika typer av argument beroende på vilken typ av kund det handlar om, skulle jag säga. Sett till egenskaperna så är ju den klimatförbättrade betongen minst lika bra, eller till och med bättre än traditionell betong. Ofta finns det också en del krav på minskade utsläpp och lägre klimatbelastning från myndigheter som till exempel Boverket eller Trafikverket i upphandlingar och liknande. Då blir det ju mer naturligt att använda klimatförbättrad betong.

Är det många som säger att det är för dyrt?

— Det vet jag inte om man kan säga att det är, egentligen. Visst, det kanske är en viss fördyrning initialt, men på sikt skulle jag tvärtom säga att det är en billigare produkt. Det finns många positiva aspekter i bruksskedet. Det är en tätare produkt till exempel, som också torkar ut snabbare, vilket gör att du kan lägga ytskikt och liknande tidigare. Ofta är det också en lite ljusare produkt, vilket gör att du på vissa ytor kan dra ned på belysning. Det finns många sådana argument som man kan väga mot den initiala, ganska marginella merkostnaden med att använda klimatförbättrade produkter. 

Med det sagt, varför är det inte fler som använder klimatförbättrad betong idag?

— Dels så finns det ju en inbyggd konservativ hållning i byggbranschen, att man bygger på tidigare erfarenhet. Det är ju egentligen inget konstigt, men det är väl det som gjort att det är lite trögt. När man dock ser att det faktiskt fungerar så får man en ganska brant utvecklingskurva. Det är det som vi ser nu. Jag tror att vi ganska snart kommer att hamna på en ganska hög nivå när det kommer till användning av klimatförbättrade produkter. 

Hur ser den närmaste framtiden ut? 

— Det är väldigt svårt att svara på, eftersom den här utvecklingen går så pass snabbt. Det är så att man blir förvånad själv ibland. Det man kan anta är att vi under de kommande åren kommer att förfina och förbättra de bindemedelskombinationer vi har idag. På lite längre sikt tittar vi även på alternativa material som skulle kunna ta den klimatförbättrade betongen till nästa nivå. 

NY BETONG TILL VÅREN

Klimatförbättrad betong kommer också som prefabricerade element. Sedan några år tillbaka erbjuder A-betong ett brett sortiment av klimatförbättrade produkter inom Biobetong. Med Biobetong-element installerade i en svensk typlägenhet kan klimatavtrycket minskas med upp till 22 procent.

RIKSVÄG 23

Mellan Huseby och Marklanda bygger Trafikverket om den befintliga vägen till en mötesfri 2+1-väg med viltstängsel. Samtidigt byggs även en ny bro för vägen. För arbetet i fråga har Trafikverket använt sig av Swerocks ECO-betong med hela 50 procent slagg, vilket nästan halverar klimatavtrycket. 

— Vi började att gjuta de första bottenplattorna i november 2021, och nu i början av mars 2022 gjordes gjutarbetet för hela bron, säger Chris Thórisson, projektledare på Trafikverket. Att använda Eco-betong är ganska nytt för oss på Trafikverket, särskilt för att vi ersatt så mycket som 50 procent av betongen med Eco-betong. Så vitt jag förstår det ett av de första projekten som Trafikverket varit involverade i där man gjuter med så här hög andel klimatförbättrad betong.

Varför just det här projektet?

— Projektet i sig är inte unikt. Det är en vanlig väg som byggs om till en 2+1-väg. Det handlar om ett engagemang från Trafikverket och våra leverantörers sida som gjort att vi kunnat ta det här steget framåt. Efter en utförlig dialog och flera tester kände vi att det här var något vi kunde göra, och något som vi kände oss trygga med. Det handlar ju ändå om infrastruktur som ska hålla. 

Hur är ECO-betongen att jobba med, jämfört med traditionell betong? 

— Den största skillnaden är att den klimatförbättrade betongen härdar lite långsammare. Det innebär att formar, kranar och så vidare står längre på arbetsplatsen. För projektet på Väg 23 handlar det totalt sett om cirka 14 dagar längre härdningstid. Den är också lite mer svårbearbetad. Det är lite mer jobb att jämna ut och snygga till betongen. Men när det väl härdat klart så har den, enligt tillverkaren, samma egenskaper. 

Hur pass mycket dyrare vart det att använda ECO-betong?

— Vägbron på riksväg 23 kostade runt 7–8 miljoner att bygga. Att använda klimatförbättrad betong har medfört extra kostnader på cirka 250 000 kr, vilket trots allt är väldigt överkomligt sett till totalkostnaden.

— Betongen och dess miljöpåverkan har ju varit föremål för diskussion under en ganska lång tid, säger Magnus Fridvall, divisionschef på A-Betong. Betong som material är ju överlägset i många sammanhang. När man bygger flerbostadshus till exempel, så är det en oerhörd fördel att bygga i betong, med tanke på att det att det är ett material som tål fukt. Det ruttnar inte. Det möglar inte. Det är underhållsfritt. Det dämpar ljud och värme. För oss handlar det om att ta tillvara på alla de där fantastiska egenskaperna, och samtidigt jobba med klimatavtrycket. 

Är det svårt att övertyga kunderna om att köra på Biobetong?

— Både ja och nej. Idag är Biobetongen fortfarande en ganska liten del av den betong vi säljer, men det ökar ju fort hela tiden. Till slut kommer det ju bara att vara klimatförbättrad betong. Oftast är det byggherrarna som styr det där. Och de vill ju allt oftare ha en miljöprofil på sina byggprojekt. Det kan vara att man väger mellan trä och betong, och väljer betong, fast då en klimatförbättrad sort. 

Lite dyrare är det ju också. 

— Lite dyrare är det, absolut. Det är väl också den främsta orsaken till att inte fler väljer klimatförbättrade alternativ. Ett stort fokus ligger ju fortfarande på att hålla kostnaderna nere. Man vill ha ett bra pris helt enkelt. 

Ni lär ha en ny version av Biobetongen på gång?

— Det stämmer. Biobetongen går idag att beställa med cirka 20 procent lägre klimatpåverkan. Men vi har också tagit fram en ny produkt, Biobetong 2, som kommer att lanseras under våren 2022, där reduktionen ligger på cirka 30 procent.  

Vad tror du om utvecklingen för klimatförbättrade produkter i stort? 

— Utvecklingen har bara börjat som jag ser det. Det kommer att komma ännu mer miljövänlig betong framöver, och säkerligen fler alternativa bindemedel. Ett material jag vet att man tittat på är till exempel vulkaniskt aska. Ett annat alternativ är reaktiva leror.