Avtalsförsäkringar är ett samlingsnamn för det paket av försäkringar du har genom kollektivavtalet på din arbetsplats, och en central del i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Men vad ingår egentligen i det paket som är framtaget för att trygga din arbetsplats? Vad kostar det för företaget? Och vad är alternativen för de företag som inte har kollektivavtal?

Att vara försäkrad på jobbet är A och O för varje hantverkare med självaktning, oavsett om du är arbetsgivare eller arbetstagare.

Ytterst handlar det såklart om dig själv, eller dina anställda, och att det ska finnas ett skyddsnät om någonting händer på arbetstid som gör att du kanske inte kan jobba under en period, blir av med jobbet eller kanske hamnar i en rättslig tvist.

Men det är också en trygghet för dina kunder att veta att företaget de anlitat är försäkrat. 

Alla som bor och förvärvsarbetar i Sverige omfattas av socialförsäkringssystemet, som finansieras genom arbetsgivaravgiften. Det är en grundläggande trygghet i form av exempelvis sjukpenning och pension. Utöver trafikförsäkring, om du har bil, är det därefter egentligen inga försäkringar som är obligatoriska. Som arbetsgivare eller arbetstagare har du med andra ord ingen lagstadgad skyldighet att teckna försäkringar. 

AVTALSFÖRSÄKRINGAR KAN KRÄVAS

Detta är dock en sanning med modifikation, eftersom många standardavtal, beroende på verksamhetsområde, kräver att parterna har en försäkring för det arbete som ska utföras.

Har ditt företag kollektivavtal, alternativt hängavtal med till exempel Byggnads, är du dessutom tvungen att teckna de avtalsförsäkringar som ingår i det aktuella kollektivavtalet. 

Enligt statistik från Svenskt Näringsliv (2021) finns det idag cirka 1,2 miljoner företag i Sverige, varav cirka 110 000 är aktiva i byggbranschen. De allra flesta svenska byggföretagen är små. 87 procent av dem har högst 4 anställda.

Historiskt sett har Sverige, med den svenska arbetsmarknadsmodellen som fundament, länge varit ett föregångsland när det kommer till kollektivavtal och facklig verksamhet.

I dagsläget är omkring 65 procent av alla arbetstagare i byggsektorn är anställda av ett företag med kollektivavtal, vilket kan jämföras med 85 procent för hela den privata sektorn. 

En arbetsgivare kan bli bunden till ett kollektivavtal på två sätt, antingen genom medlemskap i en arbetsgivarorganisation eller genom att teckna hängavtal med en arbetstagarorganisation. Sedan en arbetsgivare förbundit sig till ett kollektivavtal så ska avtalet tillämpas för samtliga anställda. 

De vanligaste invändningarna mot kollektivavtalen bland de företag som valt att inte tillämpa dem, är att avtalen saknar flexibilitet, och är framtagna med de stora företagens situation som utgångspunkt. Som exempel är det inte möjligt att anställa personal och ge dem andra villkor än vad kollektivavtalet föreskriver. 

FAKTISKA KOSTNADEN VARIERAR

Själva kollektivavtalet kostar inte företaget någonting. Det företagen betalar är premien för de avtalsförsäkringar som ingår, vilken är beroende på verksamhetsområde samt den anställdes ålder och lönenivå.

För en anställd i byggbranschen som tjänar 30 000 i månaden har förhandlings- och samverkansrådet PTK räknat ut den faktiska kostanden för företaget till 34–172 kronor per månad. Här bör också påpekas att detta är försäkringar som alla ansvarstagande arbetsgivare (som inte har kollektivavtal) normalt tecknar åt sina anställda ändå. De flesta försäkringskostnader är dessutom avdragsgilla. 

Genom kollektivavtalet täcks du av sammanlagt fem stycken avtalsförsäkringar, plus en tjänstepensionförsäkring: trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA), avtalsgruppsjukförsäkring (AGL), tjänstegrupplivförsäkring (TGL), föräldralön samt omställningsförsäkring jobbet (AGB).

SKA TÄCKA FLESTA SITUATIONER

Sammantaget är det ett paket som ska täcka de flesta situationer i arbetslivet, till exempel sjukdom, skada, föräldraledighet – eller om du skulle bli av med jobbet på kort varsel. 

Lite förenklat: Med kollektivavtal på arbetsplatsen så behöver du i princip bara komma överens om lönen med arbetsgivaren när du tackar ja till en anställning. Allt annat, som betald föräldraledighet, semester, tjänstepension, rätt till löneförhöjning – och försäkringar, är redan ordnat. 

I Sverige är det AFA Försäkring, som ägs av LO, Svenskt Näringsliv och förhandlings- och samverkansrådet PTK, som administrerar avtalsförsäkringarna. Några av de viktigaste skillnaderna mellan AFA Försäkring och privata försäkringsbolag är att avtalsförsäkringarnas villkor inte bestäms av försäkringsbolaget, utan av arbetsmarknadens parter efter förhandlingar, och att AFA Försäkring inte är vinstdrivande. 

Det är även möjligt för företag utan kollektivavtal att frivilligt teckna avtalsförsäkringar via AFA Försäkring. Detta förutsätter dock att man måste ha hela paketet med alla sex försäkringar.

– I och med att vi omfattar cirka 90 procent av arbetsmarknaden så har vi oerhörda stordriftsfördelar jämfört med ett privat försäkringsbolag, säger Michel Normark, chef för Partsrelationer och försäkringsvillkor på AFA Försäkring. Vi behöver heller inte lägga några pengar på till exempel marknadsföring och reklam. Rent prismässigt är vårt försäkringspaket oslagbart. 

Avtalsförsäkringarna omfattar även vissa försäkringar som de privata försäkringsbolagen, enligt Michel, inte kan erbjuda. Ett exempel är skyddat när det kommer till arbetssjukdomar. 

– Den arbetsskadeförsäkring som finns med i våra avtalsförsäkringar kan du inte teckna hos något annat försäkringsbolag på marknaden. Anledningen är att försäkringen bygger på skadeståndsrätt. Det som den privata försäkringsmarknaden kan erbjuda sina kunder i byggbranschen är oftast någon form av olycksfallsskydd, som inte omfattar arbetssjukdomar.

Ser AFA Försäkrings försäkringspaket lika ut för alla yrkesgrupper?

– Inte riktigt. Det kan skilja lite beroende på till exempel om man jobbar i privat eller offentlig sektor. Men i princip är det samma förmåner. Det är ingen skillnad på om man jobbar som snickare eller med högspänning. Om du råkar ut för någonting så ser försäkringsskyddet likadant ut.  

Hur bestäms vad som ska ingå i ert försäkringspaket?

– Innehållet bestäms genom förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter, LO och Svenskt näringsliv, ungefär som när man förhandlar om löner, och förändras kontinuerligt. Ett exempel är till exempel 2014 när det kom ett nytt föräldrapenningtillägg, där alla LO-anställda fick rätt till 10 procent extra ersättning i upp till 180 dagar, utöver den vanliga föräldrapenningen från Försäkringskassan. 

Med det sagt, hur tror du att avtalsförsäkringarna för byggbranschen kommer att utvecklas framöver? 

– En utveckling vi ser idag, särskilt på småhusmarknaden, är att vi har en större andel arbetskraft från Baltikum och andra östeuropeiska länder. De här företagen har ofta försäkringar med ett sämre skydd. Här måste branschen fundera på hur man bäst säkerställer att underentreprenörer och så vidare har ett bra försäkringsskydd, om Byggnads inte lyckats teckna kollektivavtal med dem. 

Vilka yrkesgrupper är det som inte omfattas av era försäkringar, och hur är dessa försäkrade?

– Oftast är det egna företagare med få eller inga anställa. Och de företagen bestämmer ju själva hur de vill lägga upp sina försäkringar. Vi kan ju aldrig tvinga någon att ha kollektivavtal. Är man ensam kanske man föredrar att ha pengar i firman framför att betala in dem till pension. Man kanske tänker att man vill jobba tills man är 70, eller kanske bara till 60 och sedan sälja företaget och göra någonting annat. Generellt är det ytterst få på den svenska arbetsmarknaden som inte har några förmåner alls. 

Vad bör man tänka på som anställd, eller som arbetsgivare, när det kommer till försäkringar?

– Det första är såklart att kontrollera att det finns ett kollektivavtal i sin anställning. Finns det kollektivavtal så spelar det ingen roll om arbetsgivaren sedan till exempel inte skulle betala premien. Då har vi garantier som gör att arbetstagarna är skyddade, oavsett om arbetsgivaren inte skött sig. Som arbetsgivare så är det naturligtvis bra att kunna säga att man har ett kollektivavtal, särskilt i dessa tider då det är svårt att få tag på folk. 

Om du fick lyfta fram någonting ut ert försäkringspaket, jämfört med att inte ha kollektivavtal. Vad skulle det vara?

– Det beror såklart på vad man råkar ut för. Vad som däremot drabbar alla som inte har våra försäkringar, är att man får en mycket sämre pension. Skulle man skada sig på jobbet eller råka ut för en allvarlig arbetsplatsolycka, och bara är försäkrad via Försäkringskassan, så är det ju också väldigt mycket man går miste om.   

Behöver man, enligt din mening, teckna någon eller några ytterligare försäkringar utöver avtalsförsäkringen för att vara skyddad på jobbet?

– Nej, inte så länge det har med yrket att göra.

Att vara skyddad på jobbet är en sak, men vad händer om du skadar dig allvarligt på padelbanan, om barnen blir sjuka eller om något annat händer utanför arbetstid som gör att du inte kan gå till jobbet?

Det är här tilläggsförsäkringar kommer in. Till skillnad från avtalsförsäkringar, under förutsättning att företaget har kollektivavtal, är det upp till varje arbetstagare att välja vilka tilläggsförsäkringar hen vill teckna, och hos vilken försäkringsgivare hen vill teckna dem. 

Många av de fackliga organisationerna erbjuder olika typer av försäkringspaket till sina medlemmar. Det största av dessa fackliga förbund är Byggnads, som erbjuder tilläggsförsäkringar till medlemspris via Folksam. 

Som medlem i Byggnads har du också tillgång till juridiskt stöd vid behov, till exempel för att söka ersättning från Försäkringskassan vid arbetssjukdom eller långsiktiga skador, eller om en tvist skulle uppstå med arbetsgivaren.  

Medlemsavgiften till byggnads består av två delar, en avgift till förbundet och en avgift till regionen du tillhör, och landar någonstans mellan 409 och 744 kr beroende på arbetstagarens inkomst och regionens avgifter. 

– Det finns flera fördelar med att teckna försäkringar via Byggnads, säger Christer Roos, ombudsman och ansvarig för försäkringar på Byggnads organisationsenhet.

– Eftersom Folksam delvis ägs av förbunden, så har vi helt andra möjlighet att påverka hur försäkringarna ska se ut. Vi var till exempel med och förhandlade fram en ny juristförsäkring för våra medlemmar. Som medlem kan du också vara trygg med att Byggnads er till att kollektivavtalen efterlevs, till exempel genom besök och uppföljningar på arbetsplatser.

– Det är en kontinuerlig granskning som görs. Byggnads förhandlar väldigt mycket med motparterna i frågor som rör kollektivavtal, fortsätter Roos.

Vilka tilläggsförsäkringar tycker du är viktigast att teckna utöver de obligatoriska avtalsförsäkringarna? 

– Som privatperson tycker jag att en bra hemförsäkring är viktigast, om man nu inte fortfarande bor hos sina föräldrar. Utöver detta kan det också vara bra med en olycksfallsförsäkring som gäller på fritiden. Har man barn så är det viktigt att försäkrade dem, och dessutom att göra det så tidigt som möjligt. Via den gravidförsäkring som Folksam har så är det till och med möjligt att göra det innan barnen föds.

Hur stort är problemet med oförsäkrade arbetstagare idag, enligt dig?

– Det är definitivt ett stort problem, och ett problem som vi anser vara större än vad arbetsgivarsidan anser det vara. Det är ett faktum att det förekommer utbredd kriminalitet på arbetsplatserna, och företag med oklar struktur. Vanligt förekommande är till exempel att anställda på utländska företag har reseförsäkring istället för olycksfallsförsäkring, vilket naturligtvis inte är samma sak. Det kan bli väldigt besvärligt om något skulle hända på arbetsplatsen. 

Några övriga, allmänna råd som avslutning?

– Ser man till att jobba på ett företag som har kollektivavtal, och är medlem i Byggnads, då ska man trots allt klara sig rätt bra. Som arbetsgivare finns det ju två sätt att skaffa kollektivavtal, antingen genom att teckna Hängavtal med Byggnads eller gå med i en arbetsgivarorganisation.