Sveriges största återbruksprojekt

Sveriges största återbruksprojekt

När Stockholms stads 2 000 kvadratmeter stora, temporära saluhall på Östermalm gjort sitt efter fem års trogen tjänst var fastighetsbolaget Wallenstam snabba på bollen att köpa fastigheten. Idén var att sjösätta ett återbruksprojekt i en skala som aldrig tidigare genomförts i den svenska byggbranschen, att flytta hela byggnaden 50 mil till Göteborg, och där bygga upp den som en modern padelhall.
* Detta reportage publicerades ursprungligen i december 2022.

Att byggbranschen behöver bli mer hållbar, och tänka mer i termer som återbruk och cirkulära flöden, är inget nytt under solen. Men att gå från tanke till handling, särskilt när det innebär att projektet blir dyrare, det är en helt annan femma. 

När anrika Östermalmshallen i Stockholm skulle renoveras 2016 uppfördes en tillfällig träbyggnad så att hallens hyresgäster skulle kunna fortsätta att driva sina respektive verksamheter. När fastigheten, vars stomme i grunden är en limträkonstruktion med Kerto LVL-balkar från Metsä Wood, efter fem år förtjänat sitt syfte uppstod frågan vad man nu skulle göra med den.

WALLENSTAM KÖPTE FASTIGHETEN

Som tur var för Stockholms stad fanns det redan en aktör som hade storslagna planer för byggnaden, även om långt ifrån alla detaljer var klara då Wallenstam skrev under en avsiktsförklaring i slutet av 2020. 

– Byggbranschen måste fokusera mer på cirkulärt och hållbart byggande, säger Johan Wuollet, projektledare på Wallenstam. Vi kände att vi vågade hoppa på tåget när möjligheten dök upp att köpa fastigheten, även om vi inledningsvis inte ens var på det klara med exakt var den skulle stå.  


Johan Wuollet, projektledare på Wallenstam. Foto: Metsä Wood.

Den temporära Östermalmshallen i Stockholm. 

Att demontera och flytta en 2 000 kvadratmeter stor byggnad 50 mil bort, och där bygga upp den igen, har såklart sina utmaningar. 

Med det sagt är det närmast att betrakta som en bedrift att hela projektet, från det att Wallenstam fick tillträde till fastigheten i Stockholm i februari 2021 tills att den nya padelhallen stod klar för uthyrning vid årsskiftet 2021/2022, kunde utföras på mindre än ett år. 

– Den stora utmaningen har varit projekteringen. Eftersom det inte gjorts någonting liknande förut fanns det inga referensprojekt att gå in och titta på, eller någon att rådfråga. Som exempel var uppmärkningen av alla delar ett projekt i sig. Bara takkonstruktionen bestod av över 1 000 byggnadsdelar som alla behövde märkas upp med nummer för att passa på rätt plats.


En de största utmaningar för projektet var projekteringen. Som exempel bestod bara takkonstruktionen av över 1 000 byggnadsdelar. Foto: Wallenstam. 

– Det krävde också väldigt mycket planering för att allting skulle kunna läggas på plats när man kom till den nya platsen, med mellanlagring och så vidare. Att man inte lade någonting längs in som behövde användas först, säger Johan Wuollet.

– En annan utmaning var att skydda alla byggnadsdelar under hela processen, så att det inte tog skada av transport, väder, vind och mellanlagring. Efter själva demonteringen så flöt dock arbetet på jättebra. Vi var färdiga i Stockholm redan till juni 2021, flera veckor före planeringen. 

LASTBILAR PÅ HVO-BRÄNSLE

Hållbarhetstänket omfattade även förflyttningen av materialet från Stockholm till Mölnlycke i Göteborg. Samtliga transporter sköttes av lastbilar som alla gick på HVO-bränsle. Materialet fraktades först av mindre bilar från Östermalm till en mellanlagringcentral vid Arlanda, och därifrån med större långtradare till Göteborg. 


Den nya padelhallen i Mölnlycke. Foto: Wallenstam. 

Mottagandet från branschen, och allmänheten i stort, har varit varmt. Sedan färdigställandet vid årsskiftet 2021/2022 har hallen både blivit nominerad för, och vunnit flera priser för sin design. Projektet har också skapat ett stort intresse hos forskningsinstitutet RISE, som via sina projekt verkar för hållbar tillväxt.

Hur mycket av den gamla saluhallen kunde egentligen återbrukas?

– Ambitionen var från början att vi skulle återbruka så långt det bara var möjligt, vilket jag också tycker att vi lyckats med. När det gäller hela fastighetens stomme, så är den 100 procent återbrukad, inklusive glas- och entrépartier. En del av glaspartierna har vi också flyttat, så att de nu finns i en annan del av byggnaden. Det vi tillfört fastigheten är egentligen det yttre takskiktet, alltså isolering och papp, plus en del utvändiga panelsektioner som blivit dåliga under de fem år som byggnaden stått obehandlad i Stockholm. 


Hela fastighetens stomme är 100 procent återbrukad, inklusive glas- och entrépartier. Foto: Metsä Wood.

Hur ser byggkostnaden ut för ett sånt här projekt, jämfört med att bygga en padelhall på traditionellt sätt?

– Utan att nämna några siffror så har det helt klart blivit dyrare, rent ekonomiskt, än att bygga en ”vanlig” padelhall av sandwichpaneler och plåt. Samtidigt går det inte att jämföra på det sättet. Det handlar trots allt om prisbelönt arkitektur, och ett byggprojekt som också sparat enormt mycket CO2. Det ekonomiska perspektivet var heller aldrig motivet från början, utan själva hållbarhetsresan och att kunna göra någonting nytt.

Har ni räknat på CO2-besparingarna för projektet?

– Just nu så håller [mjukvaruföretaget] Plant på att räkna på det. Men den beräkningen är i dagsläget inte helt klar. Det är inte helt enkelt att göra, eftersom du måste gå in och titta på varje byggnadsdel för att analysen ska bli lätt. Men ambitionen är att klimatrapporten ska vara klar tills vårt årsbokslut för 2022. 

Hur ser du på framtiden för den här typen av projekt, och i förlängningen återbruk och hållbart byggande i stort?

– Alldeles för mycket av det som byggs idag slängs efter alldeles för kort tid, mycket för att det inte är anpassat för att återbrukas. Samtidigt tycker jag också att det finns ett helt annat tänk kring hållbarhet och cirkuläritet i branschen än tidigare. Det kan vara återbruk av dörrar och fönster, eller att man kan dela material mellan fastighetsbolag.

– Mycket handlar också om vad man bygger med, och där är ju trä väldigt förmånligt eftersom det har en förhållandevis liten miljöpåverkan. Jag tror definitivt att vi kommer att få se fler projekt av det här slaget, och då både bostadshus och kommersiella fastigheter. Men det kräver också kunskap. Det är en resa som jag tror att byggbranschen precis har påbörjat.

Många tror också på en skarpare lagstiftning inom kort. 

– Visst kommer det att finnas en helt annan kravbild på återbruk och cirkuläritet i framtiden. Det är bara att titta på hur mycket som hänt de senaste åren. Att man nu behöver redovisa sitt byggavfall till exempel. Och redan nu redovisar man ju faktiskt återbrukbara produkter när man söker bygglov.

SKRIVEN AV
David Liljefors

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.