Årets version har ett utökats med ett par nya produkter, bland annat en ny bredd på staketläkt. Vissa förtydliganden har även gjorts för att det ska vara enklare att förstå anvisningarna. Den stora nyheten är annars att väsentliga delar av Svenskt Träs anvisningarna har införts i AMA Hus 21.

– Vi ser fortfarande fall där trallskruv går av och så vidare, säger Johan Fröbel, chef teknik och handel på Svenskt Trä. Det har främst med okunskap om hur trä, eller mer specifikt trall i det här fallet, rör sig över längre tid att göra. Att trä sväller när det blir blött och krymper vid torrare väder och det är en process som pågår hela tiden, under hela produktens livstid

Vad skiljer en dyrare trall från en billigare?

– Egentligen är det en estetisk fråga än något annat. Själva impregneringsprocessen är densamma för enklare och ”finare” trall. Här finns krav och en tredjepartscertifiering som säkerställer att virket håller vad som utlovats. Tittar vi på tryckimpregnerat som är den absolut största produkten, så finns den i olika handelssorteringar från den billiga 28 x 120 som är den stora volymprodukten och innehåller en större del kvist och liknande. Lägger man på några kronor så får man en finare trall med mindre kvist. Sedan kan man ju också gå upp i bredd och tjocklek. Då sågar man från andra delar av stocken där man också som regel får mindre kvist.

Hur ser du på alternativen till vanligt tryckimpregnerat virke?

– Mycket handlar mycket om vilken livslängd man eftersträvar på trallen, och till viss del även om miljöpåverkan som jag ser det. En trall av sibirisk lärk har som exempel en livslängd på kanske 15 år innan den behöver bytas ut, jämfört med minst det dubbla för vanligt tryckimpregnerat. Alternativ som komposittrall som tillverkas i Kina eller Tyskland innebär naturligtvis en större miljöpåverkan. Vill man av någon anledning absolut inte ha en kemikaliebaserad produkt så är det ju kärnfuru och kärnlärk som gäller. Alternativt något av de importerade träslagen, och av dessa är det i så fall bara kärnfuru som finns närproducerad. Det finns förvisso sibirisk kärnlärk i Sverige, men endast i små mängder.

Hur pass allvarlig är den rådande bristen på virke just nu?

– Det är ett ansträngt läge. Den nuvarande bristen uppstod i samband med pandemin förra året. Många länder, bland annat stora exportörer som Kanada och Ryssland gick ned i produktion, och hade samtidigt svårt att leverera det som producerades. Det blev snart ett stort underskott av virke på den globala marknaden. En bidragande orsak har också varit angreppen av granbarkborre både i Sverige och utomlands. Vi har jobbat på så gott vi kunnat i Sverige, men just nu är lagernivåerna på sågverken sett till säsong mycket riktigt de lägsta på 20 år. Och vissa produkter, som trall kan bli en bristvara.

Hur har bristen på virke påverkat priserna?

– Priserna har stuckit iväg ganska rejält. Som exempel fördubblades priserna i USA på bara några veckor under augusti 2020, och under de första kvartalet 2021 har de varit ännu högre. Sverige har varit förhållandevis förskonade från den typen av prisökningar, men de höga globala priserna har också gjort att den svenska exporten ökat. Som exempel ökade den svenska träexporten med 10 procent under 2020 jämfört med 2019.

Någon trendspaning att bjuda på?

– Det man ser är att många blandar bredder, 28 x 45 och 28 x 70 trall till exempel. Det som också kommer mer och mer, även om vi inte pratar några jättevolymer, är så kallad Royalimpregnerad trall [trall som genomgått en tvåstegsbehandling där tryckimpregnerat virke kokas i linolja], en trall som har en längre livslängd och en större beständighet mot väder och vind som är väldigt vanlig i Norge. Det är en riktig Rolls Royce-produkt.

VIRKESKVALITET OCH SORTERING

Kvaliteten hos svenskt virke bedöms enligt den internationella handelssorteringsstandarden SSEN 1611-1, en visuell sorteringsmetod som vanligtvis görs vid sågverken och baseras på totalt 21 stycken parametrar. Den viktigaste av dessa parametrar är kvistar, men även naturliga och biologiska särdrag som barkdrag, kådlåpor, reaktionsved, avvikande fiberstruktur och angrepp från svamp och insekter tas med i bedömningen. Sorteringen kan göras antingen genom bedömning av både flat- och kantsidorna eller enbart flatsidorna. Sorterna kallas då G4 (både på flat- och kantsidor) respektive G2 (enbart flatsidor). Sortbeteckningarna följs av en siffra från 0 till 4 som anger virkets kvalitet där 0 är högsta möjliga kvalitet och 4 den lägsta.

HANDELSSORTER
Sort G4-0
Små, friska och torra kvistar är tilllåtna i liten omfattning, men inte barkringade eller rötangripna kvistar. Virke av sorten G4-0 är lämpligt för till exempel invändiga snickerier och invändiga lister. Planhyvlat virke av furu är ofta av denna sort.
Sort G4-1
Barkdrag, reaktionsved och små barkringar är tillåtna, men inte rötangripna kvistar som påverkar utseendet i någon omfattning. Användningsområden för virke av sorten G4-1 är till exempel invändiga och utvändiga panelbrädor av hög kvalitet. Planhyvlad gran är ofta av denna sort.
Sort G4-2
Barkdrag, kådved och rötkvistar som påverkar utseendet i större omfattning är tillåtna, medan blånad, fast röta, vresved och toppbrott är tillåtna i liten omfattning. Virke av sorten G4-0 är lämpligt för till exempel trallkonstruktioner, underlagsspont av högre kvalitet samt väggreglar i icke bärande innerväggar.
Sort G4-3
Rötkvistar, barkdrag, blånad, fast röta, genomgående sprickor, vresved, toppbrott, viss deformation, kvisthål och andra egenskaper som påverkar utseendet i stor omfattning är tillåtna. Virke av sorten G4-3 används ofta till exempelvis trallkonstruktioner, underlagsspont av lägre kvalitet samt emballagevirke.
Sort G4-4
Här är det i stort sett ”anything goes” som gäller, under förutsättning att virket håller samman och kan hanteras utan att gå sönder. Det betyder att egenskaper som vankant, sprickor och deformationer samt även röta i begränsad omfattning är tillåtna. Sort G4-4 används vanligtvis för till exempel formvirke och emballage av låg kvalitet