Den här våren har strejkvarslen duggat tätt. DMH har pratat med Mats Åkerlind, förhandlingschef på arbetsgivarorganisationen Sveriges Byggindustrier. Genom honom får vi ta del av ett arbetsgivarperspektiv på att 60 byggföretag med 2 600 medlemmar varslats om strejk av Byggnads. Nr 4/2016 av DMH går i tryck innan den 12 april när varslet eventuellt verkställs – strejkhotet kan alltså vara över för denna gång – men vi tar tillfället i akt att få svar på allmänna frågor som man som mindre arbetsgivare kan fundera över.

Sveriges Byggindustrier, BI, har 3 200 medlemsföretag med 95 000 medarbetare. Det finns 320 000 anställda i byggbranschen så BI representerar alltså arbetsgivare som tillsammans utgör ungefär en tredjedel av branschen. Mats Åkerlind menar att många fler än de uttagna drabbas i andra hand. Elektriker, VVS-firmor och andra underentreprenörer kan bli stående utan något att göra och dra på sig kostnader.

    – Det är stora projekt som berörs: bostäder, sjukhus och industrier, bland annat inom skog och stål. Många projekt riskerar att bli försenade. Ett stort antal leveranser kan bli inställda eftersom Byggnads bland annat riktat in sig på kranstransport. Det slår hårt.

Mats Åkerlind menar att Byggnads förstör för sig själva och för hela den svenska modellen när de inte vill inordna sig i industrinormeringen. De andra avtalen är tecknades nyligen.

– Vi har haft en stabil löneutveckling som tradition. Och sedan 1997 har reallöneökningen varit 40%. Vi har en högkonjunktur nu, mycket byggs, men samtidigt ökar konkurrensen och prispressen. Det är lätt att starta ett byggföretag. De senaste åren har vi fått 7000 nya företag, totalt har vi 97 000 företag i byggbranschen. Många arbetsgivare väljer att stå utanför och inte teckna kollektivavtal. Vi står för kollektivavtalen och våra medlemsföretag gör det. Men facket gör det väldigt svårt för oss.

Byggavtalet är omodernt utformat och tar inte hänsyn till individens kompetens och karriär, hävdar Mats Åkerlind. Arbetsmarknaden ser inte ut nu som den gjorde då, när avtalet utformades, på 70-talet. Då var det miljonprogramsbyggen och få aktörer, nu är det många små företag och marknaden är splittrad på ett helt annat sätt.

– Om kollektivavtalet ska kunna omfamnas av fler, alla de som står utanför i dag, så måste det till ett enklare lönesystem som små företagare kan förhålla sig till. Och mer effektiva regler, för bland annat förhandlingar, som underlättar för företagarna. Det är 6 000 företag, med 44 000 anställda, som inte har kollektivavtal. De ska inte skrämmas in, eller tvingas träffa överenskommelser de inte vill ha.

    Nu råder prestationslönetvång, ackord- eller resultatlön. Mats Åkerlind menar att det är ett gammalt system, som också gör det svårare för kvinnor och invandrare att ta sig in på byggmarknaden.

– Det säger sig självt att till exempel bygga ställningar så fort som möjligt inte är bra. Byggarbetare är högavlönade, och Byggnads har 99% manliga medlemmar. Byggnads säger sig arbeta för jämställdhet och integration, men det är nästan lite skrattretande. Vi vill inte sänka genomsnittslönerna, vi vill modernisera.