Sanktionsavgifter i byggbranschen

Hur stora är de, och vem bär ansvaret för ett reglerna följs?
Sanktionsavgifter i byggbranschen

Det döms ut fler sanktionsavgifter än någonsin i Sverige. Bara fram till september i år (2018) har Arbetsmiljöverket handlagt 795 ärenden, varav nästan häften gällde mindre företag med 0–10 anställda. Har du inte full koll på reglerna kan det kosta företaget hundratusentals kronor.  

I juli 2014 beslutade Riksdagen att införa sanktionsavgifter för bygg- och anläggningsbranschen, istället för det tidigare betydligt omständligare systemet med straffsanktioneringar och böter med långa (och kostsamma) utredningar – med all rätt, kan man tycka. Från att tidigare ha varit en process som inkluderat polis, åklagare och tingsrätt är det nu endast Arbetsmiljöverket, och eventuellt förvaltningsrätten om ett ärende överklagas, som beslutar om sanktionsavgifter i de fall bestämmelser inte följs på arbetsplatserna. 

Du kan dock fortfarande bli straffat och dömd för böter för vissa överträdelser, som att lämna oriktiga uppgifter till Arbetsmiljöverket, ta bort en skyddsanordning, underlåta att anmäla olycksfall och vissa överträdelser i arbetstidslagen. 

Med den nya lagen har inte bara handläggningstiderna kortats väsentligt (cirka 60 procent av ärendena handläggs inom 10 månader efter inspektion), fler företag har också blivit belagda med sanktionsavgifter. Och trenden är uppåtgående. Tittar vi på statistiken för de senaste åren så utdömdes sanktionsavgifter i 323 fall år 2015, 422 fall 2016, 687 fall år 2017 och 795 fall fram till september 2018.  

Av de ärenden som hamnat på Arbetsmiljöverkets bord så utgörs den med marginal största gruppen av överträdelser kring fallskydd, följt av ofullständiga eller saknade trucktillstånd, obesiktigade lyftanordningar andra tekniska anordningar som grävmaskiner, fordonskranar, hissar, lingångar och kranar – och därefter brister kring trycksatta anordningar som pannor, kokkärl, brandsläckare, kylmaskiner och cisterner. 

Att just fallskydd hamnar högst upp på listan har också att göra med att det är inom detta område som Arbetsmiljöverket valt att lägga stor vikt i sina inspektioner. Varje år omkommer nämligen 3–7 arbetstagare till följd av fall inom byggsektorn. 

Av de företag som tilldömts sanktionsavgifter är ungefär hälften företag med 0–10 anställda, vilket kanske inte är så konstigt eftersom små företag är den vanligaste företagsformen i Sverige, men i rapporten ”Ett utökat system med sanktionsavgifter – en lägesbild” (2017) pekar Arbetsmiljöverket även på faktorer som att mindre företag ofta inte är lika välinformerade om vilka regler som gäller, att de i vissa fall upplever kostanden för till exempel nödvändig skyddsutrustning och utbildning som för stor och att risken för inspektioner bedöms som liten. 

Hur stora är då sanktionsavgifterna? Från 5 000 till 1 miljon kronor är det korta svaret. Vissa avgifter är fasta, medan de flesta är differentierade – det vill säga att de beräknas efter antalet sysselsatta (både anställda och inhyrda) i företaget enligt en stigande skala, oavsett om de arbetar heltid eller deltid. Den högsta avgiften som kan utdömas är emellertid för 500 anställda. 

Exempel på en fasta sanktionsavgift är om förhandsanmälan inte lämnats till Arbetsmiljöverket innan ett bygge påbörjas (5 000 kr) eller om byggherren inte upprättat en miljöplan (50 000 kr). 

För en differentierad sanktionsavgift som överträdelser kring fallskydd är avgiften 40 000–400 000 kr. För ett företag med sju anställda som till exempel skottar snö på tak utan rätt skyddsutrustning hamnar avgiften på 44 300 kr, eller 78 900 kr om samma företag skulle ha 55 anställda. 

 

HÄLFTEN TILL DOMSTOL

Det är alltid arbetsgivaren, som kan vara ett företag, en kommun eller landstinget, som ansvarar för att bestämmelser följs på en arbetsplats – och såldes också den som blir betalningsskyldig för sanktionsavgifter. Som arbetsgivare kan du med andra ord inte skylla brister på anställda, eller kräva dem på ersättning – även om korrekt utrustning, information etc. har tillhandahållits. 

Men vad gör man då som företagare om man blivit tilldömt sanktionsavgifter efter en inspektion eller ett tillbud på arbetsplatsen, som man inte anser vara korrekt? Går beslutet att överklaga? Är det ens värt att försöka?   

När Arbetsmiljöverket tagit ett beslut om sanktionsavgifter skickas ett strafföreläggande ut till arbetsgivaren där det framgår vilket belopp som ska betalas. Godkänner du beslutet är avgiftsföreläggandet att likställa med en lagakraftvunnen dom. Ärendet skickas då vidare till läns­styrelsen. Det är till dem du sedan ska betala. Alternativet är att överklaga beslutet till förvaltningsrätten, och eventuellt även till nästa instans, kammarrätten. Detta kräver dock särskilda skäl och ett prövningstillstånd. 

Av de strafförelägganden som skickats ut under 2017 och 2018 är det ungefär hälften som godkänts, medan lika många gått vidare till domstol. 

De vanligaste skälen till överklagan är att man hävdar att bestämmelserna varit otydliga, att den differentierade avgiften är orättvis, lönsamhetsproblem, att enskilda arbetstagare brutit mot arbetsgivarens instruktioner förseelser. 

Bland skälen finns även en del mer kreativa orsaker, som man inte tillåtits bygga ställningar på kundens tomt, att det handlade om arbetstagarens sista jobb före pensioneringen eller att arbetsgivaren fått uppdraget ”för sent ”och därmed fått använda vad som fanns att tillgå vid tillfället. 

Det är dock endast i 5 procent av fallen som förvaltningsrätten har ändrat Arbetsmiljöverkets beslut om sanktionsavgifter, eller sänkt beloppet för företaget.  

DELAT ANSVAR? 

Så hur fungerar sanktionsavgifterna så här snart fem år efter införandet? Hur tillämpas de i praktiken, och hur ska man som företagare bäst undvika dem? 

Berndt Jonsson, regionchef för Sveriges Byggindustrier Södra Norrland

En man som vet det mest om ämnet är Berndt Jonsson, regionchef för Sveriges Byggindustrier Södra Norrland. 

– Man får inte glömma bort att bestämmelserna inte är till för att ”sätta dit” företagen, utan för utan att göra arbetsplatserna säkrare och minska antalet olyckor, säger Berndt. De flesta företag som jag känner till vill ju heller inte undvika sanktioner främst av ekonomiska skäl, utan för att det ska gå rätt till. Men det är klart att man vill att de här ärendena ska hanteras korrekt, att det så att säga hamnar rätt.

Vad skulle kunna bli bättre tycker du? 

– Personligen tycker jag inte att det är hur stort företaget är [antal verksamma] som borde ligga till grund för sanktionsavgifter, utan hur många som är riskutsatta. Det har mycket större relevans. Om jag till exempel kör för fort med en lastbil, så är det ju ingen som frågar hur stort åkeriet är. Jag kan också tycka att man borde diskutera någon form av delat ansvar i de fall det är uppenbart att den anställda fått korrekta instruktioner och ändå inte följt dem. Att arbetsgivaren ska vara ansvarig under alla förutsättningar, så är det ju inte i alla branscher. För att ta exemplet med åkeriet igen, så är det ju till inte arbetsgivarens fel om chauffören kör för fort. Det handlar såklart dock inte om att skjuta över allting på arbetstagarna. Det skulle ju öppna för att ett oseriöst företag hela tiden skyller på sin personal, och det är verkligen inget vi förespråkar.

Några andra goda råd när det kommer till Arbetsmiljöverkets regler? 

Eftersom det är så pass svårt att överklaga ett beslut om strafföreläggande när det väl är på bordet är det viktigt att jobba i förebyggande syfte. Att man är ytterst tydlig med att man inte accepterar avsteg från de regler man satt upp. Att man säger till, och även använder arbetsrättsliga åtgärder om det skulle krävas.

Rättfallsguiden
Vill du läsa mer om den typen av rättsfall och tvister vi brukar ta upp här under ”Juristen” i DMH? I den nyutkomna boken Rättsfallsguiden, utgiven av Svensk Byggtjänst, tar juristerna Claes Sahlin, Martin Peterson, Maria Andersson och Lilian Vo upp 173 stycken utvalda domstolsavgöranden inom entreprenad- och konsulträtt. Vad handlade till exempel flitigt refererade mål som Gotlandsdomen, Bravidafallet, Takkupemålet om? Varför beslutade rätten som de gjorde och vad, om något, kan vi lära av domarna? Boken kostar 345 kr exkl. moms som tryckt bok och 398 kr exkl. moms som E-bok och finns att beställa hos nätbokhandlare som Bokus och Adlibris, eller på Svensk Byggtjänsts hemsida www.byggtjanst.se

SKRIVEN AV
David Liljefors
WP Facebook Auto Publish Powered By : XYZScripts.com