ROT-avdraget, att en beställare kan få skattereduktion på en del av arbetskostnaden för vissa byggnadsarbeten, infördes 2004 som ett verktyg att generera fler byggnadsarbeten och minska andelen svartjobb i branschen. Sedan avdraget sänktes från 50 till 30 procent 2015 har ROT-arbetena stadigt minskat för varje år ända fram tills 2019, då utbetalningarna åter ökade med 700 miljoner kr till 9,9 miljarder kr – en siffra som dock bara motsvarar hälften av de utbetalningarna rekordåret 2015.

Nytt för 2020 är att det numera är krav på att ROT-arbeten ska betalas elektroniskt för att avdrag ska beviljas. Godkända betalmetoder är kontokort, digitala direktbanksbetalningar eller Swish. När en ROT-ansökan underkänns av Skatteverket handlar det som regel antingen om hur arbetskostnaden har räknats fram, att ansökan innehåller arbeten som inte omfattas av ROT-avdrag eller att ansökan helt enkelt skickats in för sent. Vanligt är också att ROT-arbeten redovisas som RUT-arbeten, där skattereduktionen ligger på 50 procent.

Att företag missuppfattar eller medvetet tänjer på reglerna för ROTarbeten är långt ifrån ovanligt. Oftast handlar det dock om ”mindre” summor där ”brottet” snarare leder till begäran om skattetillägg än polisiära utredningar och åtal. Låt oss titta på några fall där redovisningen av ROT-arbeten ställt till det för både företag och kunder. Till vår hjälp för att reda ut begreppen har vi Pia Blank Thörnroos, jurist och rättslig expert på Skatteverket.

FAST PRIS

I ett fall från 2018 ålades ett VVSföretag från Heby att återbetala sammanlagt 290 000 kronor för arbeten utförda hos fem kunder, bland annat felsökning av värmesystem och montering av kök. Skatteverket påpekade bland annat att inga kostnader för varken material, resor eller utrustning har tagits upp på fakturorna. Efter att VVS-företaget överklagat domen till Förvaltningsrätten sänktes myndighetens krav till 180 000 kronor.

– För branscher där man jobbar med totalentreprenad [jobb till fast pris] där både arbetskostnad och material ingår blir det regelmässigt ett problem att räkna ut arbetskostnaden, säger Pia Blank Thörnroos. Hela idén med ett fast pris är ju att hantverkaren inte ska behöva tala om vad som är arbetskostnader. På det sättet är det oförenliga lagstiftningar. Det är stor skillnad mot när samma jobb utförs på löpande räkning, där varenda arbetsmoment måste vara specificerat. Där är arbetskostnaden mycket lättare att kontrollera, och kunden får ju en helt annan förståelse för kostnaderna. Som det är nu kan en hantverkare med ett högre pris vinna ett anbud för att arbetskostnaden utgör en högre andel av totalpriset. Det är besvärligt tycker jag.

Exakt hur Skatteverket bedömer vad som är rimligt när det kommer till arbetskostnader och materialkostnader vill inte Pia gå in på, men har följande att säga:

– Säger du att arbetskostnaden är 80 000 kr för ett jobb. Hur har du då räknat fram den summan? Om Skatteverket frågar måste du alltid kunna visa hur arbetskostnaden räknats fram. Börjar man ”höfta” fram en arbetskostnad och hävda att ”kunden betalade materialet” fast det inte finns några kvitton. Ja, då blir det uppförsbacke, kan jag säga.

VEM BÄR ANSVARET?

I ett fall från 2018 anlitade en kund ett byggföretag i Stockholm för en badrumsrenovering. Fakturan stannade efter ROT-avdrag på 135 000 kr. Skatteverket underkände dock företagets ROT-ansökan med motiveringen att företaget tagit med kostnader som inte var berättigade till ROT-avdrag. Företaget skickade då en ny faktura på 22 000 kronor motsvarande det underkända ROT-avdraget, en faktura som kunden också betalade för att undvika att hamna hos Kronofogden. Efter att fallet hamnat hos ARN beslutade nämnden att gå på kundens linje, och rekommenderade företaget att betala tillbaka 22 000 kr.

– Lagmässigt så är både utföraren och kunden ansvariga för att se till att kriterierna för ett ROT-arbete är uppfyllda, men Skatteverket kan välja till vem vi vill ställa vårt krav om ansökan inte godkänns, säger Pia. Går det att anta att det i princip varit omöjligt för utföraren att veta att ROT-kriterierna inte varit uppfyllda, eller att det åtminstone skulle ha inneburit en orimligt stor administrativ börda att ta reda på den informationen? Ja, då är det rimligt att kunden får stå för återbetalningen.

Det kan till exempel vara om det senare framgår att kunden inte bodde i bostaden, eller att huset varit nyare än vad kunden angett. Ofta blir ansvaret för att ROTavdraget inte godkänts en civilrättslig fråga mellan beställaren och utföraren. Det händer att utförare går på sina kunder efteråt och säger att ”Nu får ni ta den här kostnaden”. Det kan väcka väldigt starka känslor.

UPPDELAD FAKTURERING

2017 ålades ett VVS-företag i södra Sverige att betala tillbaka drygt 47 000 kr till en kund efter att betalningen delats upp på tre fakturor, där uppgifter om arbetskostnad endast fanns med på den sista. För att ROT-avdrag ska medges vid delbetalning, menade kammarrätten, krävs att arbetskostnaden anges och debiteras enligt vad som framgår av förfarandelagen.

– Det där med delbetalningar har det varit jättemycket diskussioner om, säger Pia. Så länge man inte fakturerar mer än 70 procent av arbetskostnaden vid delbetalning är det som regel inga problem, men du kan inte fakturera all arbetskostnad och sedan lägga skattereduktionen på någon slags avräkningsnota. Skatteverkets principiella inställning är att varje betalning ses för sig, där kunden vid varje delbetalning som omfattar arbetskostnad betalar 70 procent av arbetskostnaden. Fakturerar du fullt ut så får du ingen skattereduktion för den delbetalningen.

BEDRÄGERIER

Om mindre överträdelser är relativt vanliga i ROT-sammanhang, så är regelrätta bedrägerier desto ovanligare, men runt 100 fall om året leder till en anmälan. Som regel rör det sig då om fall där inget arbete utförts alls, där förövarna ofta också är kopplade till annan form av ekonomisk brottslighet. Skattebrott är indelat i tre graderingar: grovt, normalt och ringa, där påföljden sträcker sig från böter till fängelse i högst sex år. Ett av senare års mest omfattande och uppmärksammade fall involverar ett byggföretag i Lilla Edet som med ett stort antal falska fakturor lurat staten på miljonbelopp.

– I många av de domar jag läst som leder till åtal är själva ROT-bedrägerierna bara en del av ”affärsverksamheten”, säger Pia. Det är inte vem som helst som börjar med sånt här. Helt avgörande för om åtal väcks för skattebrott är om det faktiskt utförts ett arbete över huvud taget. Lagstiftningen är ju väldigt enkelt på det sättet: Det ska vara ett jobb som är gjort av en utförare med F-skattsedel, och det ska vara betalt. Då är kraven för skattereduktion uppfyllda.