Så säger GVK om testet: ”Tätskiktssystemen fungerar generellt bättre idag”

Så säger GVK om testet: ”Tätskiktssystemen fungerar generellt bättre idag”

Golvbranschens VåtrumsKontroll (GVK) har idag 770 GVK-auktoriserade företag. Tillsammans med branschorganisationen BKR har man tagit fram branschregler för utförande av tätskikt under keramik i våtrum, baserade på Boverkets Byggregler (BBR). Vi kollade med GVK:s vd Johan Aspelin, om hur de ser på resultaten från Länsförsäkringars test av tätskikt.

Innan vi kommer in på vad Johan har att säga, låt oss först titta på den senaste Vattenskaderapporten, som Johan sedermera kommer att referera till en hel del i texten. 

Vattenskaderapporten, som publicerats sedan 1977, sammanställs sedan 2008 av Vattenskadecentrum. En sammanslutning av branschorganisationer och försäkringsbolag som arbetar tillsammans för att förhindra vattenskador.

Vattenskaderapporten baseras på de skador som rapporteras in från försäkringsbolagens besiktningsmän vid de besiktningar som utförs. Informationen från besiktningsmännen sammanställs därefter i en årlig vattenskaderapport.

Tittar man på den senaste vattenskaderapporten, som publicerades i mars 2022, så rapporterades sammanlagt 40 665 vattenskador. Av dessa orsakas 57 procent av ledningssystem, 28 procent av utrustning som kyl och frys och 15 procent av läckande tätskikt. 


Läckande tätskikt. Av de 40 665 vattenskador som rapporterades in av försäkringsbolagens besiktningsmän orsakades 15 procent av läckande tätskikt. 

Sett till de skador som orsakades av läckande tätskikt, vilket inkluderar badrum, tvättstugor eller andra utrymmen som är försedda med golvbrunn, så orsakas 48 procent av dagens vattenskador på väggar respektive 52 procent av skadorna på golv av vätskebaserade tätskikt. Minst andel vattenskador sker, enligt rapporten, genom tätskikt av plastmatta som sitter bakom kakel och keramiskt material. 

– Länsförsäkringar, som tagit initiativet till de här testerna, är uppenbarligen bekymrade över att testresultaten ska tyda på att vi kommer att få fler vattenskador, säger Johan Aspelin. Då måste man ju fråga sig om så verkligen är fallet. Kan man kontrollera detta? Ja, det kan man faktiskt.


Johan Aspelin, vd för GVK. Foto: GVK.

– Tittar man på den senaste vattenskaderapporten, som visar hur vattenskadorna är fördelade, så är det bara omkring 15 procent som orsakas av läckande tätskikt i våtrum. Om vi sedan tittar närmare på de här 15 procenten. Vad beror dessa skador på? En viktig aspekt är tätskiktets ålder. Ett tätskikt har en teknisk livslängd på 25–30 år. Och det man kan se i statistiken är att det generellt är gamla konstruktioner som läcker.  


Lång livslängd. Moderna tätskikt, det vill säga tätskikt som installerats efter 1995, under klinker/kakel i våtutrymme har en teknisk livslängd på cirka 30 år.  

I den senaste Vattenskaderapporten kan man också läsa att ”för ett tiotal år sedan gjordes rekommendationerna om tätskikt i våtrum om, vilket nu börjar ge effekt i form av färre vattenskador”.

– Vad är då som hände för ett tiotal år sedan, som nu ”börjar ge effekt”, fortsätter Johan. Jo, då kom systemen med tätskiktsfolie. Det är såklart intressant, eftersom man i Vattenskaderapporten kan läsa att flest skador på väggar och golv orsakas av vätskebaserade tätskikt, alltså den äldre typen av tätskikt som inte ens omfattas av Länsförsäkringars test. 

”RÄCKER KOMMA ÖVER RIBBAN”

Johan har också en del att säga om hur testerna som Länsförsäkringar hänvisar till går till, och hur resultaten från testerna tolkas. 

– Vad man måste ha klart för sig är att de här testerna är av typen ”ett eller noll”. Antingen så läcker tätskiktet, eller så läcker det inte. Och när man gör de här testerna, så är kravet att tätskiktet ska klara testet en gång, inte att man ska klara det varje gång. Det räcker så att säga att du kommer över ribban. 

Så för att summera: Kan vi lita på dagens tätskiktssystem?

– Jag skulle definitivt säga att tätskiktsystemen generellt fungerar betydligt bättre idag än tidigare. Och då testar vi dem dessutom betydligt hårdare.

Några allmänna råd om vilka system som är värda att satsa på?

– Generellt kan man säga att man som hantverkare är tryggare att jobba med någon av de stora leverantörerna som har egen forsknings- och utvecklingsverksamhet, än att välja någon uppstickare. Att det finns bra garantier, duktiga tekniker som kan svara på frågor och så vidare.

– För en hantverkare är det viktigaste dock att man har en tillräckligt god yrkeskunskap, så att man klarar av att följa de regler och riktlinjer som finns. Det vanligaste bekymret, när nya tätskikt inte håller måttet, är trots allt att jobbet inte är korrekt utfört.

Något i de gemensamma branschreglerna du skulle vilja lyfta fram som extra viktigt när det kommer till våtrumsinstallationer?

– De svaga punkterna för tätskiktet är generellt genomförningar. Vill man riskminimera så är det bästa att tänka igenom planeringen och egentligen ha så få av dem som möjligt, utöver avloppet. Det blir ju också väldigt mycket lättare för golvläggaren och plattsättaren som ska göra tätskiktet om man inte har så mycket genomföringar där fuktbelastningen är som störst. 

En sista fråga. De gemensamma branschreglerna fick initialt en del kritik från yrkesfolket när de lanserades 2021. Det nämndes bland annat att vissa installationer blev krångligare att utföra. Är det kritik som du känner igen?  

– Branschreglerna är vår tolkning av Boverkets byggregler, baserad på praxis och erfarenhetsåterföring från våtrumsbranschen. Tittar vi till exempel på fallspackling i våtrum så säger Boverket att den övriga ytan utanför duschplatsen kan vara plan, medan vi säger att den ska ha en viss lutning för att ha en viss säkerhetsmarginal. Att jobba med nyproduktion är en sak, men vid renoveringar och ombyggnationer kan du inte alltid följa branschreglerna utan avvikelser.

– I vissa bostadsrättsföreningar får du till exempel inte flytta på rör som går till radiatorer. Då måste man anpassa sig, vilket ofta betyder att man behöver avvika från Boverkets regler. Och det kan ofta bli svårt att förklara för försäkringsbolag och beställare, som generellt trycker väldigt hårt på att det inte får finnas några avvikelser. Det här är ett problem där vi behöver hjälpas åt för att hantera. Det är i grunden inte en byggteknisk fråga, avslutar Johan Aspelin.

SKRIVEN AV
David Liljefors

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

FLER REPORTAGE

VISA FLER