Att försöka besvara en fråga som ”Hur är läget i branschen?” är i dagsläget, egentligen oavsett vilken bransch det handlar om, lite som att beskriva läget i en stad medan en tornado drar genom dess gator. Scania permitterar 19 000 anställda, nya länder stänger sina gränser och statliga stödåtgärder klubbas igenom så snabbt att ingen egentligen hinner reflektera över hur de ska fungera i praktiken.

Ett tydligt exempel är de undersökningar som gjorts under våren. I en undersökning gjord av Visma den 13 mars bedömde cirka 42 procent av knappt 1 300 tillfrågade små- och medelstora företag att deras verksamhet hade påverkats märkbart av Corona-virusets spridning. När Visma mindre än en vecka senare (18–24 mars) ställde samma fråga till 1 500 företag var den siffran 90 procent. Cirka 47 procent räknade också med att behöva säga upp medarbetare den närmaste tiden.

Samma trend bekräftas också av en undersökning gjord av Västsvenska Handelskammaren 14 mars, där 90 procent av 835 tillfrågade företag upplevde att de påverkats negativt av Corona-viruset.

”MÅNGA ÄGG I SAMMA KORG”

Mer specifikt då: Hur ser det då ut i byggbranschen? Pratar man med större aktörer som Skanska, PEAB och Erlandsson Bygg eller branschorganisationer som Installatörsföretagen, Byggföretagen och Byggmaterialhandlarna så har du egentligen hela skalan: från de företag som inte upplever att Corona-virusets utbredning påverkat verksamheten nämnvärt, till företag som redan nu ser allvarliga effekter både för egen del och för branschen i stort.

Samma fallande skala finns också bland de mindre och medelstora företagen, med skillnaden att dessa företag som regel är betydligt sämre rustade för att möta en ekonomisk kris av rådande magnitud – med resultatet att konsekvenserna för de som drabbas är betydligt större, särskilt för de företag som har ”många ägg i samma korg”.

Några generella slutsatser: Läget i byggbranschen förefaller trots allt vara förhållandevis stabilt, inte bara jämfört med andra mer utsatta branscher, utan även jämfört med byggbranschen i många andra länder. I USA blev till exempel Boston nyligen den första staden i landet att stänga ner samtliga byggen, i Storbritannien har byggjätten BAM stängt ned sina arbetsplatser och i Norge har arbetsgivarorganisationen Byggenaeringens Landsforening begränsat personal i byggbodar och omklädningsrum till max tre personer.

En av de få saker som med säkerhet kan sägas i dagsläget är att alla i branschen, stora som små, är oroliga för utvecklingen och planerar för ”worst case”-scenarion och att situationen kan förändras mycket snabbt.

– Vi har hittills inte märkt av några förseningar vad gäller projekt eller leveranser, men vi följer utvecklingen noga och planerar utifrån flera olika scenarion, säger Jacob Birkeland, presschef på Skanska, som i likhet med de flesta större byggföretag infört reserestriktioner för samtliga av sina 35 000 anställda. I princip samma lägesbild delas också av stora spelare som NCC och PEAB genom uttalanden i branschpress.

– Vi är inte påverkade så mycket än, men vår bedömning är att det kommer att gå fort när det väl händer, säger Henrik Ljungdahl, vd för MVB Astor Bygg. Redan idag upplever vi att det är svårare att få tag i personer på kund- och leverantörssidan som är i karantän. Vissa av våra leverantörer har också flaggat för att de kan få materialflödesproblem, men inget av detta är än så länge konkret.

– Vi har dagliga avstämningar med Byggföretagen och arbetsgivarorganisationerna för att gemensamt hitta de bästa lösningarna för hela branschen, säger Johan Lindholm, förbundsordförande för Byggnads till Byggindustrin. Oavsett vad som händer framöver så ligger vårt fokus på att se till att våra medlemmar drabbas så lite som möjligt. Redan nu har vi kollegor från andra länder som sitter i en riktig rävsax. Många av dem sitter fast i Sverige för att gränserna stängs. Det är illa nog, men nu har vissa dessutom hamnat i en situation där arbetsgivaren inte betalar ut deras rättmätiga lön. Det är riktigt skamligt.

Problemet med utstationerade utländska arbetare och stängda landsgränser delas även av Mattias Borrelid, press- och kommunikationsansvarig för arbetsmarknad på Byggföretagen, som också pekar på ytterligare ett antal oroande framtidsscenarion.

– EU:s inre marknad fungerar inte fullt ut i dagsläget, säger Mattias. Vissa beställare förstår inte heller varför entreprenörer gör hindersanmälningar och förvarnar om att det kan bli förseningar. Tittar man i ett längre perspektiv finns det en oro för att många projekt kommer ställas in. Kommer det byggas nya hotell, eller skjuts det på framtiden? Man undrar också om Trafikverket kommer skjuta upp viktiga projekt på grund av att statens finanser blir allt mer ansträngda.

Positivt är dock att tillgången på byggmaterial, en faktor som många uttryckt oro inför, än så länge verkar vara intakt.

– Corona-viruset kommer att påverka byggmaterialhandeln både på kort och lång sikt, men just nu finns det egentligen inga produktområden där det råder någon brist att tala om, och heller inga tecken från leverantörerna att de skulle sluta producera, säger Monica Björk, vd för Byggmaterialhandlarna. Vad som på sikt skulle kunna bli ett problem är internationella transporter då länder stänger sina gränser, till exempel kakel och klinkers från Italien där mycket är nedstängt.

När det kommer till de mindre företagen pekar Ola Månsson, vd på Installatörsföretagen, på allvarliga konsekvenser.

– Merparten av våra medlemsföretag är små och är därför mycket sårbara, säger Ola. Många har redan nu behövt varsla och nästa steg kan vara konkurs. Hos Installatörsföretagen har statistik över produktionsbortfall börjat trilla in som visar på en abrupt nedgång, och redan nu kommer rapporter om projekt som skjuts på framtiden och arbetsplatser som stängs för installationsarbeten inom både entreprenad och service. Ett exempel är företag som från en dag till en annan gått från att klassas som entreprenörer till ”besökare” och därmed inte längre släppts in på arbetsplatsen.

Flera företag har förlorat stora ramavtal med omsorgen, och därmed även en väldigt stor del av sin verksamhet. Tyvärr är det då personalkostnaderna som man akut kan dra in på, eftersom det är svårt att påverka de fasta kostnaderna.

På DMH har vi också gjort en egen undersökning, dels på sociala medier, dels i form av en enkät på vår hemsida. Resultatet i korthet: Ungefär hälften av de mindre företagen som svarat på frågorna upplever att de inte har påverkats eller påverkats väldigt lite av Corona-viruset, medan den andra hälften bekräftar Installatörsföretagen alarmerande bild av läget.

För ett mindre antal företag är läget redan nu så pass prekärt att de upplever att en konkurs är nära förestående om läget inte förändras. Noterbart är också att väldigt få av företagen, de mest utsatta inkluderade, ännu inte varslat/permitterat personal, och att inte ett enda av de tillfrågade företagen upplevde att de fått någon hjälp från staten.

– Sedan [Stefan] Löfven höll sin första pressträff har vi inte haft någonting inbokat. Jag har gått hemma en vecka utan jobb, säger en byggföretagare i södra Stockholm. Känslan är att småföretagare, särskilt vi som har mycket privatpersoner som kunder, drabbas hårdare medan storbyggena rullar på som vanligt. Uppskattningsvis har det här hittills kostat oss omkring 50 000–100 000 kr.

– Att kunderna är sjuka, hemma och jobbar eller vabbar betyder att vi inte kan komma dit och jobba, säger en målare på Gotland. Som det är nu klarar vi oss i bästa fall över sommaren, sen är det kört.

– För oss har Corona-viruset bland annat medfört indragna jobb från restaurangombyggnad, säger en byggföretagare i Tumba utanför Stockholm. Omkring 200 000 kr bedömer jag att det kostat oss hittills. – Ett stort problem för företagen är långa uppsägningstider, menar en byggföretagare från södra Sverige. Vi har helt enkelt inte råd att inte varsla nu på direkten, även om staten går in och betalar 40–50 procent.

”CORONA-GUIDER”

Så vad görs för att förbättra läget för de utsatta företagen i branschen? Faktum är att det ändå är en del. Utöver statens flitigt omdiskuterade åtgärdspaket med subventionerat korttidsarbete, statliga lånegarantier, skattelättnader och tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter så kraftsamlar företag och branschorganisationer för att gemensamt ta sig ur krisen. N

ågra exempel: För att underlätta för sina medlemsföretag har Byggnads temporärt tagit bort arbetsgivarens skyldighet att förhandla vid permitteringar. Flera branschorganisationer, till exempel installatörsföretagen har tillsatt krisgrupper för att kunna ge medlemsföretagen stöd. Beijer Byggmaterial har tagit fram två stycken nedladdningsbara, kostnadsfria ”Corona-guider” för entreprenörer och deras kunder: “Covid-19 guide för hantverkare” och ”Ditt hem är min arbetsplats”.

Fler förslag på åtgärder har också lagts fram. ROT-avdraget skulle till exempel kunna höjas till 50 procent för att öka efterfrågan, menar Byggföretagen. Ge småföretagare möjlighet att vilandeförklara sitt bolag för att kunna få A-kassa och använd Riksbankens löften om likvider till banksystemet på samma vis som stödet till SAS, menar Småföretagarnas Riksförbund.

HOPP I MÖRKRET?

Över då till den fråga som alla ställer sig: Hur kommer det att se ut i framtiden? Eftersom både Saida och Nostradamus är hädangångna är det som återstår att försöka titta på tidigare kriser och dess effekter – något som är lättare sagt med ett för mänskligheten helt nytt scenario.

Ett exempel som ofta används för att beskriva läget på dagens arbetsmarknad i stort är finanskrisen 2008–2009. När situationen var som värst varslades 22 000 personer under en och samma månad. Bara under mars månad 2020 närmade sig varslen 40 000 personer.

Tittar man på de direkta effekterna av finanskrisen 2008–2009 och de efterföljande ”skuldkrisåren” 2011–2012 så minskade husbyggnadsinvesteringarna med över 30 procent samtidigt som bostadsbyggandet mer än halverades fram till 2009, medan husbyggnadsinvesteringarna och bostadsbyggandet minskade med 30 respektive procent under 2012. Att vi har ett liknande scenario att se fram emot är med andra ord inte särskilt långsökt.

Avslutningsvis, en gnutta hopp i mörkret. För även om det i dagsläget kan vara svårt att se, så har historien lärt oss att två saker: att det förr eller senare vänder, och att prövande tider är en unik möjlighet att vinna marknadsandelar från konkurrenter och stå varumärkesmässigt stark när det svänger tillbaka. Kan det kaos vi nu går igenom rent av vara det stora paradigmskiftet inom digitalisering och kommunikation? Och hur kommer ditt företag i så fall att se ut ”på andra sidan”?

CHECKLISTA FÖR ARBETSGIVARE
En vanligt förekommande sägning i debatten om Corona-virusets inverkan på företags verksamheter är hur situationen förändrats/försämrats ”över natten” eller ”från en dag till en annan” – vilket många gånger också är sant. Som arbetsgivare är du hur som helst ställd inför ett stort antal frågeställningar som alla behöver snabba svar. Det här är några riktlinjer för att hjälpa dig på vägen.
Övergripande struktur: Kreativt kaos kan du kosta på dig på semestern. Nu är det stabsläge som gäller, vilket betyder att du behöver en handlingsplan för olika scenarion inklusive tydliga riktlinjer för hur frågor som till exempel sjukfrånvaro, varslingar, intern/extern kommunikation och resor ska fungera. Vad händer till exempel om någon på företaget blir smittad, eller bara vägrar att komma till jobbet?
Riskbedömning: Som arbetsgivare är du ansvarig för dina arbetstagares hälsa, vilket i Corona-tider betyder att du kontinuerligt behöver göra riskbedömningar. Hur ser kontakten med kunder och andra anställda ut? Behövs extra städning? Ska kompletterande skyddsutrustning köpas in?
Ersättningsformer: Med en rad statliga stödåtgärder redan på plats och fler förslag på väg in är det av yttersta vikt att ha koll på vilken typ av ersättning som är aktuell för dina arbetstagare, samt hur och när den betalas ut.
Kortidsarbete: Som arbetsgivaren måste du kunna visa på ”ekonomiska svårigheter som är tillfälliga och allvarliga och som har orsakats av förhållanden utanför arbetsgivarens kontroll” för att kunna permittera dina anställda på 20, 40 eller 60 procent. Som arbetsgivare måste du också ha använt dig av andra tillgängliga åtgärder för att minska arbetskraftskostnader innan du kan ta del av korttidsarbetet.
Kollektivavtal: Visste du att kollektivavtal inte bara kan skilja sig åt mellan arbetsplatser, utan även från en arbetstagare till en annan på samma arbetsplats? Kollektivavtalet kan påverka till exempel ditt ansvar att betala ut på sjuklöner, eller en arbetstagares möjlighet till smittbärarpenning.
Bli paragrafryttare: Se över exakt vad som står i dina avtal och vilka försäkringar som gäller vid olika scenarion. Vad händer till exempel om en kund åberopar force majeure när en försenas leverans kostar dig skjortan?