Rättsfall Juridik: Be careful what you ask for …

När det uppstår en tvist, till exempel om kunden inte betalar och sätter hårt mot hårt i förhandlingar, är ibland den enda utvägen att ses i rätten. Skulle det hända är det emellertid viktigt att du tänker igenom ditt anspråk, särskilt i fall där den ekonomiska eller personliga skadan kan vara svår att bevisa eller för domstolen att bedöma. Begär du ett för högt belopp kan även en rättsprocess där du ”vinner” i praktiken bli en förlustaffär.
Rättsfall Juridik: Be careful what you ask for …

Ett tvistemål är en konflikt som uppstår mellan två eller flera enskilda parter. I ett tvistemål är ingen av parterna en statlig aktör, utan civila aktörer, som företag och privatpersoner. Till skillnad från brottmål, betyder ett tvistemål inte alltid att en part nödvändigtvis har gjort någonting olagligt, även om det heller inte utesluter det. I tvistemål finns det vidare ingen åklagare. För att ett tvistemål ska prövas av en domstol behöver en part väcka talan mot den andra parten.

Eftersom tvistemål ofta är långa och kostsamma rättsprocesser har parterna när som helst efter att talan väckts, till och med dagen innan huvudförhandling, möjlighet att förlikas. Förlikning kan göras både med och utan domstolens inblandning. Vid förlikning kan parterna också begära att domstolen bekräftar (stadfäster) överenskommelsen. Att förlikas med hjälp av en jurist är som regel den smidigaste och bästa lösningen på ett tvistemål. Anledningen är att juristen på ett korrekt och opartiskt vis kan bedöma din och din motparts juridiska position, och därmed minimera de ekonomiska riskerna.

Ytterligare ett alternativ är summarisk process, vilket enkelt uttryckt innebär att du tar hjälp av Kronofogden för att till exempel fastställa en skuld. Om svaranden inte bestrider betalningsföreläggandet inom en bestämd tid kommer Kronofogdemyndigheten att utfärda ett utslag i enlighet med ditt yrkande som har samma juridiska verkan som en dom utfärdad av en domstol.

I avtal mellan företag är det vanligt med så kallade skiljeklausuler. En skiljeklausul innebär att parterna kommit överens om att tvister som omfattas av klausulen per definition inte ska avgöras i domstol utan istället av skiljemän – vilket inte nödvändigtvis blir billigare eftersom skijemännen tar bra betalt för sitt arbete, men som regel är det mindre tidskrävande.

SEGER TILL VISS DEL

Tvister är dyra att driva, och än dyrare att förlora. Innan du bestämmer dig för att väcka talan bör du därför noga överväga rättegångskostnaderna. Enligt rättegångsbalken ska den som förlorar ett tvistemål, så länge det yrkade värdet överstiger ett halvt prisbasbelopp (23 800 kr), ersätta den vinnande partens rättegångskostnader. Problemet är att det i tvistemål inte alltid är självklart vem som är den vinnande parten. Ofta anser domstolen att en part vunnit till viss del och förlorat till viss del.

Ett vanligt scenario är till exempel att käranden begärt ett högt belopp och sedan bara blivit tilldelad en del av det. Alternativt att käranden framställt flera yrkanden och sedan bara vunnit bifall för en del av dem. I dessa fall kan domstolen bestämma att rättegångskostnaderna ska fördelas i proportion till den uppskattade vinsten eller förlusten. Beroende på hur kostnaderna fördelas kan således även ett mål där man får rätt av domstolen i sak i praktiken bli en förlustaffär. Men nog med teori. Låt oss titta närmare på några fall som tydligt illustrerar vikten av att tänka igenom eventuella kostnader vid en tvist. Detta gäller inte minst i fall där den ekonomiska eller personliga skadan kan vara svår för dig att bevisa och för domstolen att bedöma.

HENRIK GUSTAVSSON VS BYGGNADS

En av 2010-talets mest uppmärksammade och kostsamma tvistemål (Högsta Domstolen Mål nr T 1969-19) som vi också tagit upp i DMH tidigare, är tvisten mellan byggentreprenören Henrik Gustavsson och Byggnads där Henriks företag HGS Linköping AB år 2006 tvingades i konkurs efter att ha försatts i blockad. Trots att domstolen gav Henrik rätt i sak och konstaterade att Byggnads stridsåtgärder varit olagliga tilldelades Henrik inte det skadestånd han begärt (765 000 kr i första hand, och 324 727 kr andra hand) och vart därför sittandes med Byggnads rättegångskostnader på svindlade 2,7 miljoner kr. För tydlighets skull bör det också påpekas att Henrik i detta mål fick juridisk och ekonomisk hjälp från organisationen Centrum för rättvisa för att driva processen mot Byggnads. I ett fall där Byggnads istället var kärande (Arbetsdomstolen Mål nr A 32/12) begärde facket sammanlagt 900 000 kr av byggjätten NCC för att de under 2010 och 2011 tagit in åtta underentreprenörer på tre olika arbetsplatser utan att informera Byggnads på ett korrekt sätt.

BYGGNADS VS NCC

Detta anspråk sänktes för övrigt strax innan huvudförhandlingarna till 350 000 kronor. Eftersom Byggnads endast tilldelades ett skadestånd på 90 000 ansåg AD att Byggnads, trots att de fått rätt i sak, skulle stå för sina egna rättegångskostnader på sammanlagt 360 000 kr.

VÄRDET AV FYRA TRÄD

Låt oss avslutningsvis titta på ett fall från västkusten som med största tydlighet inte bara illustrerar den potentiella problematiken med för högt ställda ekonomiska anspråk vid tvistemål, utan också ställer resonemanget om hur vissa saker är svårare att bevisa och bedöma på sin spets. Av hänsyn till de inblandade skipper vi hänvisningarna till de specifika målen för just det här fallet. På en skärgårdsfastighet i Lysekils kommun fällde en granne fyra stycken 3–5 meter höga träd på grannens mark under förberedande arbetet för ett husbygge. Paret vars träd som fällts ansöker om stämning i Uddevalla tingsrätt och krävde skadestånd på 496 000 kronor jämte ränta, bland annat med motivationen att träden skyddat mot insyn, och att en värderingsman uppskattat kostnaden för att plantera nya träd och återställa fastigheten till 500 000 kr. Den svarande medgav att han fällt träden, men ansåg att 10 000 kr var en rimligare ersättning, ett belopp som han redan också gett till paret. Att bestämma det ekonomiska värdet av ett träd är ingen enkel sak, men till slut bestämde domstolen skadeståndet till 20 000 kr per träd, alltså 80 000 totalt. Eftersom paret bara blivit tilldelade runt 16 procent av det yrkade beloppet fann rätten att de inte bara skulle stå för sina egna rättegångskostnader, utan även för 68 procent av den svarandes rättegångskostnader, en summa på 131 000 kr.

Det skulle dock bli värre för paret. När domen överklagades till hovrätten sänkte domstolen skadeståndet för den svarande, och fick även stå för ytterligare 84 000 kr av den svarandes rättegångskostnader. För att summera fick paret alltså ett skadestånd på 50 000 för de fällda träden men fick samtidigt, utöver sina egna rättegångskostnader, betala nästan 240 000 kr av den svarandes rättegångskostnader.

– Som målsägare ska du så långt det är möjligt begära ersättning utifrån den praxis som finns, säger Vega Schortz, jurist på Allt om Juridik. Det kan ju såklart vara svårt när det gäller något som träd. Lägg fram ett förstahandsyrkande med ett skadeståndsbelopp som räknats ut med tillämpning av en beräkningsgrund som har stöd i praxis. Är du osäker på om gällande praxis är applicerbart på ditt fall, kan du också säkra upp med ett andrahandsyrkande där du kräver ett lägre skadeståndsbelopp där skadeståndet har räknats ut med en annan beräkningsgrund, som då också har stöd av praxis. I tredje hand kan du begära att domstolen ska uppskatta skadan med beaktande av samtliga relevanta omständigheter.

Några övriga tips för just tvistemål som avslutning?

– Anlita alltid en jurist. Vill du mot förmodan processa själv ska du titta på hur domstolarna har dömt i tidigare fall. I domskälen till respektive fall finns det ofta väldigt bra angivet hur domstolarna resonerat, och vad du som målsägare ska tänka på när du begär ersättning.

SKRIVEN AV
DMH
Sedan starten har DMH - Den Moderna Hantverkaren publicerat mängder av artiklar, nyheter, reportage och tester för den professionella hantverkaren. Tidningen uppstod ur behovet av en riktig branschtidning för skickliga yrkesmän.

FLER REPORTAGE

VISA FLER