Fackförbund som Byggnads har långtgående rättigheter att driva in lönefordringar, vilket innebär att ditt företag i värsta fall kan sättas i konkurs vid en tvist.

På DMH uppskattar vi alltid då våra läsare hör av sig. Det fall vi tittat närmare på den här gången kommer från ett mail skickat till redaktionen från en uppgiven byggföretagare i södra Sverige med titeln ”Får Byggnads göra som de vill?”

Så här skriver företagaren:
Jag driver sedan 1999 ett byggföretag som har hängavtal med byggnads. Mina snickare har alltid legat rätt i lön och har haft allt som man ska som anställd, som ATF, friskvårdspeng och läkarbesök vartannat år. Sedan har vi dom mjuka värdena på företaget. Vi har julfest med övernattning där även respektive följer med, i mars åker vi till Tyskland och handlar hälsodrycker och till semestern har vi någon kul avslutning med sommarpresent. Nu har Byggnads sagt att vi inte har höjt lönerna vid rätt tillfälle, och att vi därför ska betala 300 000 kr retroaktivt till våra anställda, inklusive vissa som slutat på företaget. Efter ”kohandel” så sänktes denna summa till 158 000 kr, men det är fortfarande en gigantiskt summa för oss som ska fram. Jag har pratat med många i branschen, och det är inte bara vi som inte har förstått detta. Nu vet vi inte om vi orkar fortsätta, och vill att ni upplyser andra om detta innan liemannen kommer.

Iman Bayazi, arbetsrättsjurist och grundare av Operandi Law.

– Den här typen av lönetvister är jättevanliga, säger Iman Bayazi, tidigare arbetsrättsjurist på Sveriges Byggindustrier som nu driver den konsultativa juristbyrå Operandi Law med fokus på arbetsrätt och affärsjuridik inom byggbranschen. Jag skulle tro att det rör sig om ett par hundra ärenden per år. Dels är det vanligt att företag missuppfattar skillnaden mellan hängavtal och kollektivavtal, dels är det vanligt att man helt enkelt inte har full koll på det avtal man skriver under med Byggnads.

”Jag har själv fått släcka många bränder där företag gått till folk som varken har inblick i Byggbranschen eller är arbetsrättsligt skolade”

Innan vi går vidare, låt oss först reda ut skillnaden mellan hängavtal och kollektivavtal, eftersom det har betydelse för det här fallet. Vid tecknande av ett traditionellt kollektivavtal ansöker företaget om medlemskap i Sveriges Byggindustrier, som sedan tecknar kollektivavtalet med Byggnads. Medlemskapet ger också företaget tillgång till rådgivning och förhandlingshjälp. Hängavtal är ett individuellt avtal som tecknas direkt med Byggnads, där företaget i korthet förbinder sig följa de avtal som gäller i branschen. När det gäller förmåner och villkor för de anställda är det relativt liten skillnad på hängavtal och kollektivavtal.

– Vad många inte är medvetna om är att Byggnads oftast sätter en högre nivå på lönerna för företag med hängavtal än för företagen med ”äkta” kollektivavtal, fortsätter Iman Bayazi. Det gör att företagen med hängavtal tittar på lönerna för kollektivavtalen och lägger sig där. Det är ett väldigt vanligt, och på sätt och vis förståeligt misstag. I det här aktuella fallet menar förmodligen Byggnads att byggföretagaren inte höjt lönerna så som han skulle ha gjort årsvis enligt hängavtalet.

Den här företagaren känner sig uppenbarligen besviken och orättvist behandlad. Hur går man vidare i en liknande situation?
– Åter igen handlar det om att vara medveten om vad man skrivit under. Titta vad som står i avtalet, och jämför det sedan mot vad Byggnads anser att du brutit mot. Man kan alltid försöka ta en diskussion med Byggnads, det vill säga kalla till en förhandling. Men man måste också komma ihåg att fackförbund över lag har lågtgående rättigheter att driva in lönefordringar. De har till och med möjligheten att försätta företag i konkurs för att få ut löner. Så det är en väldigt allvarlig situation.

Företagaren nämner vidare att han blivit ersättningsskyldig för anställda som slutat på företaget. Hur långt tillbaka i tid sträcker sig en sådan skyldighet?
– Byggnads kan mycket riktigt kräva in lön retroaktivt, men inte hur länge som helst. Det finns en tidsfrist som framgår av avtalet, och den vanligaste tidsfristen är två år.

Förtagaren nämner också att han efter ”kohandel” med Byggnads fick beloppet sänkt från 300 000 till 158 000 kr. I vilken mån är det möjligt att förhandla med Byggnads?
– Man kan alltid försöka ta en diskussion med Byggnads, det vill säga kalla till en förhandling.  Att beloppet sänktes i det här fallet misstänker jag ha att göra med att Byggnads inte anser att man kan kräva in hela beloppet, till exempel med hänvisning just till tidsfristerna för kräva lön retroaktivt.

Så vad kan vi lära oss av det här fallet. Och vad kan en företagare göra för att undvika att hamna i samma situation? Det här är Iman Bayazis fyra viktigaste punkter:

1- Till att börja med, jämför kostanden för hängavtalet med ett riktigt kollektivavtal och fundera på om det senare trots allt inte kan vara mer lönsamt i längden. Har man få anställda så kan det vara billigare att teckna ett kollektivavtal direkt.

2- Läs alltid igenom hängavtalet noggrant och konsultera en expert på arbetsrätt innan du skriver under. Och kom ihåg att hängavtal oftast har högre lönenivåer än kollektivavtalen, och att Byggnads kan vara ”snällare” mot vissa företag än andra.

3- Sett till att ha väldigt god kommunikation med lönehanterare och revisorer, och säkerställ att de har rätt kompetens. Det finns många lallare därute, och till och med lönesystem som inte är anpassade för byggbranschen.

4- Om Byggnads anser att du brutit mot vad som står i avtalet, kalla på en förhandling och anlita alltid juridisk expertis som kan byggbranschen. Jag har själv fått släcka många bränder där företag gått till Kalle på stan och försöker att bemöta Byggnads. Då gör Byggnads pulver av dem.