I mitten av september friades batterijätten Northvolt, och den av företagets högre chefer som åtalats i en parallell civilrättslig process, från anklagelserna om brott mot utlänningslagen. Men var det rätt beslut? Varför väcktes egentligen åtal? Och vad betyder domslutet för hur huvudentreprenörsansvaret ska tillämpas i framtiden?

Vi börjar med att gå igenom vad som hänt. 2018 får Northvolt miljötillstånd att bygga ”Europas största batterifabrik” i Skellefteå. För etableringen avverkas en yta motsvarande cirka 100 fotbollsplaner, ett område lika stort som Gamla Stan i Stockholm. Tusentals arbetare, och hundratals företag, anlitas för att bygga fabriken, de flesta av dem utländska. Vid tiden räknas byggprojektet som det största i norra Skandinavien. 

Det ska dock inte dröja länge efter byggstart innan det börjar pratas om att allt inte står rätt till på arbetsplatsen. Under 2021, samtidigt som de första batterierna lämnar fabrikens produktionslina, slår skyddsombud och företrädare för flera fackliga organisationer larm om 90-timmarveckor, undermåliga lönenivåer och arbetstagare som i vissa fall inte ens varit medvetna om vilket land de befunnit sig i. 

PLANKADE IN PÅ BYGGET

I mitten av november 2021 publicerar SVT filmer som visar hur arbetare plankar in på bygget i Skellefteå för att jobba. Bara två veckor senare, tidigt på morgonen den 25 november, genomför Polisen tillsammans med representanter från Skatteverket, Arbetsmiljöverket och Jämställdhetsmyndigheten en razzia mot Northvolt.

Under razzian, som pågår under hela dagen, påträffas 12 stycken VVS-montörer och svetsare från Indien och Serbien på arbetsplatsen, arbetstagare som samtliga saknar tillstånd att arbeta i Sverige. Arbetstagarna, som vid tiden är anställda av utländska underentreprenörer i tredje led, vittnar om att de arbetat sex dagar i veckan på arbetsplatsen, och då tjänat mellan 7–10 euro per timme.

I april 2023 åtalas Northvolt för brott mot utlänningslagen. Åtalet gäller dels Northvolt som företag, där åklagaren yrkar på en företagsbot på 618 000 kr, och dels en hög chef på Northvolt. I mitten av september meddelar Skellefteå Tingsrätt att åtalet ogillas, både gällande Northvolt som företag och i den civilrättsliga processen mot den kvinnliga chefen.   

“SAKNADE KORREKTA AVTAL”

Pierre Pettersson, regionalt skyddsombud och ombudsman på Byggnads Västerbotten, är en av de fackliga representanter som först uppmärksammade att reglerna inte följdes på Northvolts arbetsplats i Skellefteå. 

– Jag har mer eller mindre varit stationerad ute på Northvolt i Skellefteå sedan september 2020, säger Pierre. För någon som inte varit där är det svårt att förklara hur pass stor arbetsplatsen faktiskt är. De första nio månaderna handlade det mesta att försöka få en bild över hur det faktiskt såg ut på platsen. Vilka företag var verksamma på bygget? Hur många företag handlade det om? Och hur såg entreprenörskedjorna ut? Under kartläggningen noterade vi att många företag saknade korrekta avtal. Många av dessa företag låg dessutom i kedjor där man saknade avtal hela vägen.

Bilden av att allt inte stod rätt till bekräftades under skyddsronderna, som ofta gjordes tillsammans med ombudsmannen Mattias Hansson från Elektrikerna. 

– Vi såg att det fanns arbetstagare och företag som verkade vara på arbetsplatsen i princip jämt. Även när vi var ute på kvällar och helger, och även när det saknades rapporter om att arbete skulle ske. Under en av våra skyddsronder fick vi tips om ett gäng indiska arbetare som kommit till Skellefteå via ett företag i Östeuropa, vars arbetsvillkor till och med hade fått andra arbetare att reagera. Det visade sig att ingen av dem hade ID06-kort, att de tjänade runt 10 euro i timmen och inte hade några ersättningar. 

Efter att Pierre och Mattias från Elektrikerna lyft problematiken till Northvolt gjordes ytterligare besök hos de indiska arbetstagarna, då även representanter från Arbetsmiljöverket och Northvolt närvarade. Vid dessa besök saknade fortfarande arbetarna ID06-kort/arbetstillstånd. Några åtgärder från Northvolt vart det dock inte. 

– När vi först nämnda de indiska arbetarna för Northvolt så skrattade de bara, säger Pierre. De var bara liksom ”Vi har inte något sånt företag”. Jag pratade senare med en av de personer från Northvolt som hade varit med och träffat de indiska arbetarna. De bekräftade också att de lyft frågan för sina överordnade, och hade då fått beskedet ”Ni behöver inte bekymra er om det här. Vi tar hand om situationen”.

Hur kan den här typen av arbetsvillkor fortfarande förekomma på Nordens största byggarbetsplats 2023? 

– En del av Byggnads styrka är ju att vi alltid kan kräva av våra företag att man bara samarbetar med företag som har kollektivavtal. Problemet i det här fallet är att Byggnads inte hade något kollektivavtal med Northvolt. Vid tillfället var det ungefär 700 företag på plats, och runt 2 200 arbetare ute på området varje dag. Det är ett otroligt stort arbete att kartlägga dessa företag.

Är det för lätt att friskriva sig från ansvar för vad som sker längre ned i entreprenörskedjorna?

– Problemet är ju att det här yrkandet stipulerar att de här arbetstagarna skulle vara anställda av Northvolt, vilket de, sett till anställningsformer och avtal, inte var. Det åklagaren gjorde i det här fallet var att man hoppade över flera steg i entreprenörskedjan, och gick direkt på Northvolt. Man ville väl kanske skynda på processen och se om det var möjligt att gå rakt på draken, istället för att hugga av svansen bit för bit. Enligt min mening är det klart som fan att Northvolt hade ett moraliskt ansvar. Detta skedde med deras goda minne. Northvolt hade flera möjligheter att åtgärda situationen, men de valde att inte göra det.

Så varför ogillades egentligen åtalet? Och varför hamnade just den specifika Northvolt-chefen på de anklagades bänk? Vi kollar läget med Bengt Ivarsson, advokat på Kihlstedts Advokatbyrå, som försvarade Northvoltchefen i rättegången. 

– För en fällande dom gällande brott mot utlänningslagen måste åklagaren först bevisa att arbetstagarna inte har behörighet att arbeta i Sverige, förklarar Bengt. Det ska också vara bevisat att arbetstagarna varit anställda av företaget, alltså Northvolt. Gällande min klient måste åklagaren också bevisa att personen ansvarat för anställningarna, och slutligen också att personen i fråga agerat uppsåtligen eller av oaktsamhet. 

I sin dom konstaterade Tingsrätten förvisso att arbetstagarna inte haft behörighet att arbeta i Sverige vid det aktuella tillfället, men också att de inte varit anställda av Northvolt, utan av de tidigare nämnda underentreprenörerna i tredje led. Vidare konstaterar tingsrätten att chefen inte haft personalansvar, varken på Northvolt eller gentemot arbetarna från Indien och Serbien.

– Eftersom Tingsrätten konstaterade att personerna inte varit anställda av Northvolt så prövades aldrig huruvida min klient agerat med uppsåt eller av oaktsamhet. Min klients uppgift har varit att se till att arbetet rullar på där uppe i Skellefteå.

Om åklagaren istället väckt åtal mot underleverantören i fråga, hade utfallet då kunnat bli ett annat?

– Det är fullt möjligt. Med de här förutsättningarna var domen väldigt väntad. Det har helt enkelt inte funnits förutsättningar för tingsrätten att döma, vilket jag också påpekade för polis och åklagare. Enligt min mening borde åtal aldrig ha väckts. Det finns domar från andra domstolar som tydligt visar att det måste föreligga ett anställningsförhållande för att det ska kunna bli en fällande dom. Det verkar inte som att åklagaren tagit del av dessa. 

Vem kan egentligen hållas ansvarig, och i förlängningen åtalas, på ett företag där arbetsrättsliga regler inte följs? 

– Det är ofta ett svårt jobb för polis och åklagare. Är det företagets vd som ska hållas ansvarig? Är det någon med personalansvar? Det kan också vara att man delegerat ansvar och så vidare. På ett litet företag är det som regel lättare, där det ofta bara finns en person att peka på, som bestämmer allting. Är du vd på Peab eller något annat stort företag så har du inte en chans att direkt påverka det som händer på en viss arbetsplats.

Någonting gott har trots allt kommit av processen. I mars kom Byggnads och Northvolt överens om att korta underentreprenörskedjorna på arbetsplatsen i Skellefteå till maximalt två led. 

– När vi började upphandla byggtjänster utgick vi från att det räckte att skriva strikta legala avtal om att entreprenörer ska följa svenska lagar och villkor. Vi har fått lära oss den hårda vägen att så inte är fallet, säger Anders Thor, ansvarig för samhällsfrågor på Northvolt, i ett pressmeddelande. 

Några rader om de VVS-montörer och svetsare från Indien och Serbien som åtalet gällde som avslutning. Efter att det fastställts att de 12 arbetstagarna saknade svenska arbetstillstånd utvisades samtliga från Sverige. Serberna till Kroatien, och indierna, på egen begäran, till Ungern eller Slovakien – för att där kunna jobba vidare och betala av de lån som de initialt tagit för att komma till Europa.