Pausade projekt och dolda rabatter

Det svenska stålet biter, som alla vet. Men framför allt kostar det numera. Bara under 2021 har de svenska byggmaterialpriserna ökat med 17 procent i snitt, och hiskeliga 76 procent för till exempel trävaror. Vad är orsaken till att materialpriserna fortsätter att skena? Och vad kan du som byggföretagare göra för att tackla situationen på bästa sätt?
Pausade projekt och dolda rabatter

För att summera läget till att börja med. De siffror som SCB nyligen publicerat visar på prisutvecklingen för byggmaterial från december 2020 till december 2021. Sett över samtliga segment handlar det alltså om en ökning på 17 procent. Vissa poster sticker dock ut. Trävaror (+76 procent) är den mest uppenbara, men även armeringsstål (+58,8 procent) och järn/stål (+39,8 procent) har blivit betydligt dyrare. 

Noterbart är möjligen också att betongvaror, trots cementkrisen, ligger under snittet (13,1 procent). 

– Alla märker av prisökningarna, säger Monica Björk, vd för Byggmaterialhandlarna. Alla varor har blivit dyrare. Förutom träprodukter och järn/stål så är det exempelvis infästningsmaterial från den asiatiska marknaden som sticker ut. Flera leverantörer har aviserat prishöjningar, och eftersom vi är ett mellanled så måste vi anpassa priserna. Min känsla är också att många leverantörer passar på att höja sina priser. 

Monica Björk, vd för Byggmaterial-handlarna. Foto: Byggmaterialhandlarna.

Vilka är de viktigaste faktorerna till prisökningen som du ser det?

– Det har av olika anledningar, varit en brist på varor under en lägre tid. Det har drivit upp priserna. Pandemin är såklart en förklaring. Problematiken med [brist på] fraktcontainrar en annan. Det är mycket som släpar efter. Sedan har också transportkostnaderna ökat för branschen, och elpriserna skjutit i höjden.

Råder det brist på någoting i materialväg just nu? 

– Inte som jag känner till. Ingen som jag har pratat med har sagt att de har tomt på hyllorna. Däremot är det prishöjningar på i princip allt. Men det mesta går att få tag på. Det är bara en kostnadsfråga.

Hur jobbar byggföretagen för att ta höjd för prisökningarna?

– Vissa har byggt lager för att säkra upp att verksamheten rullar på. Andra försöker på olika sätt att parera prisökningarna genom att dela dem med sina kunder. Många av våra proffskunder ber oss om underlag för att kunna motivera de höga priserna ut till slutkunden. Ingen vill ju att ens kunder ska riskera att gå i konkurs. Men i slutänden blir det ju att ökningen skickas vidare till kund, på något sätt.


”Min känsla är att många passar på att höja sina priser”


Hur påverkar den här prisökningen byggbranschen i stort?

– 2021 har trots allt varit ett bra år för branschen, enligt de siffror vi har. Men visst är det många byggföretag som får problem på grund av den uppkomna situationen. Trots ökade kostnader kan det många gånger vara svårt att höja priset på pågående och redan kontrakterade projekt, särskilt om det rör sig om fastprisprojekt. Det kan finnas en risk att vissa projekt pausas, och att vissa avvak-tar med större investeringar. 

ENORMA RABATTER

Men kan prisökningarna möjligtvis också ha andra orsaker än yttre faktorer som stängda landsgränser, skenande elpriser och brist på fraktcontainrar? Det menar i alla fall konkurrensverket som nyligen publicerat rapporten ”Konkurrensen i byggmaterialindustrin” där man pekar på flera alternativa anledningar till prisökningarna. I rapporten konstaterar konkurrensverket bland annat att priserna på byggmaterial har varit större än den allmänna prisutvecklingen i Sverige, att uppgången har varit större i Sverige än i andra jämförbara länder och att byggbranschen sett till produktivitet halkar efter övriga industrier – främst eftersom man inte anpassat sig till industriella, standardiserade arbetsmetoder. 


”I klartext så handlar det om ren bonus, eller kickback”


– Vi har identifierat tre, fyra områden som är extra angelägna för den svenska byggmaterialmarknaden, och i förlängningen hur priserna utvecklas, säger Max Brimberg, sakkunnig på konkurrensverket. Ett av de viktigaste är den för Sverige ganska unika situationen med en hög marknadskoncentration både i producent- och produktionsled, där förhållandevis få företag säljer en och samma vara och det är svårt för nya aktörer att ta sig in på marknaden. Där är cementindustrin kanske det bästa exemplet, men det gäller även marknader som mineralull, gips och låsprodukter. Att man mer eller mindre är tvungen att förlita sig på leveranser från ett litet antal enskilda företag kan få väldigt stora effekter på kostnaderna för inköp av material om något ”händer på vägen”. 

Max Brimberg, sakkunnig på konkurrensverket. Foto: KKV. 

Ett annat område med hög marknadskoncentration, enligt konkurrensveket, är grossistmarknaden för installationsmaterial, och då främst inom el och VVS. 

– Tittat man på distributionsledet så går egentligen allt material som används inom el och VVS genom ett fåtal stora grossister som i praktiken styr vilka material och varumärken som ska lagerhållas, och därmed även vilka produkter som ska finnas tillgängliga för entreprenörer och installatörer. Även om material även säljs via byggvaruhus, så är byggvaruhusen inte med i matchen när det kommer till nyproduktion. Att grossisterna kan hålla högre pris-nivåer än byggvaruhusen har bland annat att göra med att de säljer en komplett tjänst med väl utbyggd kundservice och distribution direkt till byggarbetsplatserna. 

Andra problem som försvårar en effektiv prisbildning inom byggindustrin är användandet av rabatter och ersättningsavtal.

– Det här med rabatter har varit flitigt omdebatterat på senare tid. Tittar man på hur rabattsystemen från grossister är uppbyggda så har du tvåsidig rabattmodell. I första hand utgår rabatter på priserna i de prislistor som grossisterna använder sig av. Och de rabattsatserna är ofta enorma. Än mer problematiskt är de så kallade årsomsättningsrabatterna, de retroaktiva rabatter som betalas ut i efterhand utöver de ”vanliga” rabatterna. I klartext så handlar det om ren bonus, eller kickback. Problemet är att dessa rabatter inte kommer med på fakturan till beställaren, som därför får betala ett högre pris för materialet, avslutar Max.

SKRIVEN AV
David Liljefors

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

FLER NYHETER

VISA FLER