Otillbörliga fördelar och nya lagar

Trots att byggbranschen under lång tid toppat mutbrottsstatistiken, och pandemin snarare förvärrat situationen än förbättrat den, så lämnar det korruptionsförebyggande arbetet fortfarande mycket att önska. Det visar en nya rapport från branschföreningen Byggcheferna. Men nu är en ny lag på gång som ska göra det lättare för anställda att slå larm om oegentligheter.
Otillbörliga fördelar och nya lagar

En kort berättelse till att börja med. På en resa över Östersjön till ett reportagejobb i Tallinn någon gång i slutet på 00-talet träffade jag en estnisk entreprenör som installerade fiberoptik i de baltiska länderna.

– Hur går upphandlingen av jobben till, frågade jag.

– Jag frågar bara ”Vem ska ha pengar, och hur mycket ska han ha?”, blev svaret.

Korruption är det juridiska samlingsbegreppet för att ge och ta emot muta, trolöshet mot huvudman samt att utnyttja sin ställning för att uppnå ”otillbörlig fördel” för egen eller annans vinning”. Någon tydlig definition för exakt vad som räknas som muta, eller en ”otillbörlig fördel” för den delen, tillhandahåller emellertid inte lagen. Ett vanligt riktmärke är dock de belopp som skattelagstiftningen föreskriver som maxtak för exempelvis julklappar (450 kr) och representation (300 kr).

Generellt kan även sägas att kontanta ”gåvor”, dold provision, kickback, orimligt förmånliga lån eller andra upplägg av vilken en part har ren ekonomisk vinning i princip aldrig är okej. Nämnas kan också att regelverket historiskt sett haft en tendens att tolkas snävare i den offentliga sektorn.

Straffskalan för tagande/givande av muta är böter eller fängelse i högst två år, alternativt sex månader till högst sex år om brottet kan betraktas som grovt. Den vanligaste påföljden är dock villkorlig dom och dagsböter.

Enligt näringslivsorganisationen Institutet Mot Mutors årliga rapport Mutbrottsdomar i Sverige (2020) var nära hälften av alla mutbrottsmål under 2020 försök att muta personer som utövar myndighet, och den typiske mutbrottslingen en 48-årig man arbetande inom offentliga sektorn (alternativt privata sektorn om han agerat som givare).

I cirka sju av tio fall bestod mutan av pengar. Övriga vanliga mutor var presentkort, resor, fastigheter och olika typer av sakgåvor.

FYRA DAGAR I POLEN

En av senare års största byggrelaterade korruptionsskandaler rullades upp 2017 efter att TV4:s program Kalla fakta avslöjat att Statens Fastighetsverks tidigare förvaltningsområdeschef tagit emot mutor på sammanlagt 7,8 miljoner. De stora beloppen avsåg bland annat nybyggnation och renoveringar av förvaltningsområdeschefens privata fastigheter i Roslagen och Finland.

– Jag la in trägolv i hela kåken, men allting fakturerades som arbete på kommunens slottsområde, sade till exempel en hantverkare som jobbat på förvaltningsområdeschefens svenska fritidshus.

Så sent som i februari 2021 dömdes förvaltningsområdeschefen till fyra års fängelse för tagande av muta, grovt bokföringsbrott, trolöshet mot huvudman, och olovligt förfogande. Enligt domen ska han även betala igen cirka 7,6 miljoner kr till staten. Två av underentreprenörerna dömdes samtidigt till fängelse i två år och sex månader respektive ett år och tre månader för givande av muta samt medhjälp till trolöshet mot huvudman, medan en tredje underentreprenör kom undan med villkorlig dom.

Ett mutbrott behöver emellertid inte omfatta miljontals kronor eller ett systematiskt tillförskaffande av otillbörliga fördelar. Faktum är att själva löftet om en muta är skäl nog för att bli dömd. Låt oss titta på ett antal fall av mer ”vardaglig” karaktär.

I oktober 2020 dömdes en driftschef vid ett kommunalägt bostadsbolag och en av kommunens leverantörer för givande respektive tagande av muta till 30 dagsböter vardera efter att driftschefen och dennes fru låtit sig bjudas på en fyra dagars flygresa till Polen med övernattning på Sheraton och Grand Hotel, hyrbil och middagar där leverantören stod för samtliga kostnader. Utöver dagsböterna dömdes driftschefen även att betala tillbaka de cirka 10 000 kr som resan beräknades ha kostat.

I december 2020 döms två regionanställda för tagande av muta till 50 respektive 80 dagsböter efter att ha tagit emot presentkort till ett värde av 3 000 respektive 5 000 kr i samband med en utbildning på ett teknikföretag. Regionen fakturerades senare också både för utbildningarna och presentkorten.

I november dömdes en privatperson till 60 dagsböter för givande av muta efter att ha erbjudit en trafikinspektör betalning för att godkänna honom i ett praktiktest för taxibehörighet – ett test där den tilltalade tidigare hade underkänts vid ett flertal tillfällen. Här var alltså det uttalade löftet om en muta nog för att döma den tilltalade, trots att inga pengar bytt ägare.

”LAGEN, MAGEN OCH LÖPSEDELN”

En rykande aktuell lägesbild av korruptionen i byggbranschen tillhandahåller branschföreningen Byggcheferna i rapporten Bygg bort korruptionen – en rapport som publicerades så sent som i slutet av mars 2021.

Av rapporten, som bygger på enkätsvar från drygt 1 700 av Byggcheferna medlemmar, framgår till exempel att 13 procent bevittnat misstänkt korruption under de senaste 12 månaderna (en ökning med fem procentenheter sedan 2019). Endast hälften av cheferna ansåg dock att korruption var vanligt förekommande, och 6 av 10 menade att korruption inte diskuterades på jobbet.

Rapporten tar även upp ett nytt lagförslag som ska göra det lättare att rapporterar om missförhållanden på jobbet. Enligt lagförslaget, som förslås träda i kraft 1 december 2021, så kommer alla arbetsgivare med fler än 50 anställda vara skyldiga att inrätta ett så kallat visselblåsarsystem där rapporter om missförhållanden ska hanteras av särskilt utsedda, oberoende personer eller enheter – medan visselblåsaren själv ska vara fredad för eventuella repressalier från arbetsgivaren.

– I grunden måste vi ha en bransch som tål transparens rakt igenom, där ska man kunna uppmärksamma problem utan risk för repressalier, säger Jeanet Corvinius, regionchef på Wästbygg och ledamot på Byggcheferna. Jag har själv varit med och lyft de här frågorna på arbetsplatser där företaget sedan inte valt att inte gå vidare. Det är såklart ingen bra kultur där man väljer att blunda för oegentligheter.

Vilka är dina personliga erfarenherer av korruption?

– I ett projekt var det till exempel en stadsarkitekt som insisterade på att vi skulle ha ett visst fasadmaterial som bara fanns hos en specifik tillverkare. Trots att vi hittade material av samma kvalitet och med närmast identiska egenskaper som var fem miljoner kr billigare stod stadsarkitekten på sig. Det var ganska uppenbart att något inte stod rätt till. Om det sedan var att materialet inhandlades från kompisar, släkt eller som en del av någon slags ekonomisk uppgörelse, det vet jag inte. Nu slutade det med att beställaren backade. Med så pass många etapper kvar i kommunen var bedömningen att det inte var värt att gå vidare, trots allt det ändå handlade om ganska mycket pengar.

Har korruptionen i byggbranschen förändrats över tid?

– Jag vill tro att vi svenskar ändå har en förhållandevis stark moral och en vilja att göra rätt för oss. På många sätt har det också blivit bättre med tiden. För 15 år sedan var till exempel väl tilltagna julklappar, gåvor, middagar och betalda evenemang en vanlig del av företagskulturen. Det är det inte idag. Det är näst intill borta. Idag ger man på sin höjd en stor godisskål som alla på företaget kan dela på.

Hur ska man som entreprenör se till att ha torrt på fötterna när det kommer till korruption?

– Jag brukar sammanfatta det med tre saker: lagen, magen och löpsedeln. Bryter du mot lagar, regler eller policys? Vad säger magkänslan? Och skulle du vara bekväm att försvara ditt beslut om en journalist ringer och ber om en intervju? Känns det inte rätt så prata med någon på företaget, eller välj helt enkelt att stå över om du inte är 100 procent säker.

SKRIVEN AV
DMH
Sedan starten har DMH - Den Moderna Hantverkaren publicerat mängder av artiklar, nyheter, reportage och tester för den professionella hantverkaren. Tidningen uppstod ur behovet av en riktig branschtidning för skickliga yrkesmän.

FLER REPORTAGE

VISA FLER