Limträ – det nya stålet?

Stål eller limträ? Byggbranschen kan det ena materialet på sina fem fingrar och det andra utmanar som ett hållbart och miljövänligt material med bättre brandmotstånd och ett vackert utseende.
Limträ – det nya stålet?

Bygga bärande konstruktioner i stål har vi gjort sedan åtminstone 1800-talet. Limträ introducerades som ett etablerat kommersiellt byggmaterial 1906 men det är först på senare år som det fått sitt stora genombrott här i Sverige. Stål visade sig vara ett olämpligt material på järnvägsstationerna på den tiden eftersom ångan från ångloken fick stålbalkarna att börja korrodera. Därför är de gamla takkonstruktionerna på Stockholms, Göteborgs och Malmös järnvägsstationer från tidigt 1900-tal alla limträkonstruktioner.
Idag är limträ och stål ganska jämbördiga konkurrenter i segmenten hallar för industri, ridhus och lantbruket. Stålhallarna har lite starkare position i södra Sverige, delvis tack vare att avståndet till stålleverantörer i exempelvis Danmark och Polen är gynnsamt.

LeMay – America’s Car Museum i Washington.

– Vi är konkurrenskraftiga i södra Sverige. Stålet kommer i regel från Danmark eller Polen, så det är ganska korta transportvägar. I norr gör längre transportväg att vi blir dyrare. Sedan finns det flera limträtillverkare i mellersta och norra Sverige. Snötyngden gör också limträ till ett bättre alternativ i norr då det är starkare, förklarar Peter Ahlgren på företaget Jacob Lindh AB i Lund som är en av Sveriges större leverantörer av mindre stålhallar till industrier och lantbrukssektorn.
Johan Fröbel, chef för teknik och distribution på branschorganisationen Svenskt Trä, instämmer delvis i den beskrivningen:
– Vi jobbar även i södra Sverige med projekt och det levereras stora volymer limträ till byggprojekt via bygg- och trävaruhandeln. Konkurrensen är ganska hård. Vilken leverantör som kan erbjuda snabbast leverans är nog inte sällan det som styr vad byggaren väljer för alternativ.
En fördel hos stålkonstruktionen är enligt Peter Ahlgren på Jacob Lindh AB att den medger kortare byggtider än limträkonstruktioner.
– På en stålkonstruktion är infästningar och liknande förberett när den kommer ut på bygget.
Emma Morén, konstruktör på träföretaget Martinsons Byggsystem KB menar att limträ kan konkurrera även när det gäller byggtiden:
– Visst är det så att stålkonstruktioner kan vara mera prefabricerade. Samtidigt så kanske en stålkonstruktion behöver ett extra brandskydd, vilket innebär att den ska målas med brandskyddsfärg. Det är ett tidsödande arbetsmoment som man slipper om man använder limträ. Sedan tror jag att det är så att byggbranschen i Sverige fortfarande är mera van vid att bygga i stål än i limträ. Ju större erfarenheter byggbranschen får av limträ, desto mera konkurrenskraftigt tror jag limträet blir.

Brandmotståndet är en faktor som flera både stål- och limträleverantörer nämner. Limträet tål brand under längre tid innan konstruktionen börjar påverkas av branden medan en stålkonstruktion så fort den börjar mjuknaav hettan riskerar att kollapsa. Limträ som ska tåla brand i30 minuter behöver inget extra brandskydd, sällan heller en hallkonstruktion som ska tåla brand i 60 minuter. Vid krav på 90 minuters brandmotstånd kan man behöva brandskydda genom exempelvis inklädning av limträstommen med obrännbara skivor som gips. Men en inklädning med extra trämaterial kan också räcka, förklarar Eric Borgström, konstruktör på branschorganisationen Svenskt Trä:
– Det handlar om att få ett extra lager som fördröjer tiden till det att branden går över i limträkonstruktionen. Ofta är det främst stålbeslagen som behöver brandskyddas. Beroende på vilken leverantör man väljer så går det att få såväl betongelement som plåt och panelbrädor som väggbeklädnad till sin stålhall eller limträhall. De isolerade plåtfasaderna, som idag är uppbyggda som tunna sandwich-konstruktioner, levereras i regel till byggarbetsplatsen färdigmålade och är det populäraste fasadalternativet till både limträ- och stålhallar.
Borga i Skara är en av de stålhallsleverantörer som även ger kunderna möjlighet att köpa enbart stålhallsstommen och välja fasadbeklädnad själv. – Vi kan även ta på oss att montera en fasadbeklädnad som kunden valt och köpt på egen hand, berättar Daniel Dahlberg som jobbar med försäljning på Borga.
När det kommer till miljöaspekten finns det än så länge dock inget annat byggmaterial som slår trä på fingrarna: Byggmaterialet går att återanvända, är till 100 procent återvinningsbart och råvaran växer i skogen och är således förnybar. Stålet går att återanvända och återvinna, men råvaran växer inte upp igen efter 100 år. Eric Borgström på Svenskt Trä pekar på en annan aspekt där han anser att limträ överträffar stål:
– Limträet ger lägre ljudnivå. Trä absorberar ljud. Stål är hårdare och ger högre ljud när man slår på det.


FAVORIT I REPRIS
Ett vackert förnybart material som de har tidigare erfarenheter av. När maskinuthyraren Pan Trading var tvungna att flytta och bygga nya lokaler, valde man en limträkonstruktion, igen.

Sokrates Tsiaras äger och driver Pan Trading, som hyr ut och säljer entreprenadmaskiner i Stockholmsområdet. Förra året fick han beskedet av markägaren i Bromma i västra Stockholm att hans företag Pan Trading måste flytta från de relativt nybyggda lokalerna med kort varsel. Han hittade en ledig tomt i Kungsängen väster om Stockholm, och bestämde sig ganska tidigt för vilken typ av hall de skulle bygga:
– Den lokal vi hade i Bromma var vi med och byggde själva 2006. Då byggde vi i limträ, och vi var nöjda med det huset. Sedan hade vi bråttom att hitta en ny lokal.
Sokrates hade fått tips om bra byggentreprenörer och dessutom kunde limträleverantören Martinsons i Västerbotten leverera med kort varsel. Att Sokrates dessutom kände lite extra för byggmaterialet gjorde inte beslutet svårare:
– Jag gillar trä. Det är vackert och så är det ett miljövänligt byggmaterial.
De inledde bygget av den nya hallen i september fjol och så när som på lite inredningsarbeten är hallen färdig och verksamheten redan i full gång. Beräknad byggtid var ungefär sex månader, men bygget tog lite längre tid än man räknade med, berättar Sokrates Tsiaras.

pantrading

Pan Tradings lokaler i Kungsängen, väster om Stockholm.

Den 51,5 meter långa och 25 meter breda byggnaden är varmbonad och väggarna är en sandwichkonstruktion klädd med vitmålad plåt på både ut- och insidan med en isolering av mineralull. Brandskyddsreglerna krävde en brandvägg bestående av korslimmat trä med gipsskivor på båda sidor mellan kontorssektionen längs hallens ena kortsida på den drygt 1000 kvadratmeter stora verkstadsdelen. Brandväggen ska klara brand i 90 minuter innan den ger vika.
Stommen inklusive väggelement kostade Pan Trading cirka 1 miljon och brandväggen kostade omkring 250 000 kronor (alla priser exklusive moms).


FAKTA
Limträ från förr till nu
1906:
Den tyske byggnadskonstruktören Otto Hetzer låter patentera sina limmade träkonstruktioner , så kallade Hetzer Binder. Han får aldrig patent på receptet för sitt lim, vilket förblir hemligt till långt in på 1950-talet.
1917: Norske byggnadskonstruktören Guttorm Brekke köper patenträttigheterna till Hetzer Binder och får ensamrätten i Norge, Sverige och Finland. Tillverkningen skedde till en början i Norge.
1919: Ett dotterbolag till det norska bolaget bildas i Sverige – AB Träkonstruktioner. Tillverkningen lokaliseras till Töreboda.
1921: De första limmade träkonstruktionerna enligt Hetzers system tillverkas för lokala biografbyggnader. Den första beställningen till Statens Järnvägar (SJ) är limmade konstruktioner till en gångbro utanför Göteborg.
1942: Ett nytt väderbeständigt lim börjar användas vid limträtillverkning, det så kallat fenol-recorcinol-lim.
1960: Från detta år tillverkas limträ vid tre företag i Sverige. De är etablerade i Bygdsiljum, i Långshyttan och i Töreboda.

stalbygge

Bild från ett stålbygge

SKRIVEN AV
Pierre Kjellin

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

FLER REPORTAGE

VISA FLER