Sedan tidigare finns det en skyldighet hos verksamheter att föra anteckningar över sitt farliga avfall, den så kallade anteckningsskyldigheten. Sedan 1 augusti 2020 gäller en utökad anteckningsskyldighet. Anteckningsskyldigheten gäller för många olika verksamheterv och tillämpas när det farliga avfallet skapas, transporteras, samlas in, mäklas, handlas eller behandlas. Det som ska nedtecknas är till exempel avfallstyp, vikt, avsändare, mottagare, transportsätt och datum. I och med lagändringen har anteckningsskyldigheten blivit tydligare, bland annat beträffande vad som ska antecknas och hur det ska antecknas. För de som behandlar farligt avfall har det tillkommit att man ska skriva vad resultatet blev av behandlingen.

Uppgifterna ska även i fortsättningen finnas tillgängliga vid verksamheterna i minst tre år, och på begäran kunna visas upp för tillsynsmyndigheter. För transportörer gäller ett år.

ETT DIGITALT REGISTER

Den största skillnaden mot tidigare är att uppgifterna ska rapporteras in till det så kallade Avfallsregistret hos Naturvårdsverk< det, ett register som öppnades november 2020.

Enligt Naturvårdsverket ska uppgifterna rapporteras in i registret senast två dagar efter att en anteckning gjorts. De som ska rapportera in till avfallsregistret är verksamheter som:

➔ producerar farligt avfall
➔ transporterar farligt avfall
➔ tar emot farligt avfall i insamlingsverksamhet
➔ mäklar eller handlar med farligt avfall
➔ behandlar farligt avfall Avfallsregistret kommer att vara tillgängligt för tillsynsmyndigheterna, vilket kan vara kommuner och länsstyrelser. Statistiken från registret kommer också att rapporteras in till EU.

FAKTA FARLIGT AVFALL

Exempel på farligt avfall är bland annat:

➔ Bygg- och rivningsavfall som innehåller kvicksilver
➔ Betong, tegel, klinker som innehåller farliga ämnen
➔ Byggmaterial som innehåller asbest
➔ Blybatterier
➔ Jord och sten som innehåller farliga ämnen