Konsumenten har inte alltid rätt
Försenad leverans och utförande av beställt jobb
Här är lagen tydlig. Rätt till prisavdrag har konsumenten enligt allmän kontraktsrätt som regel bara vid fel och inte vid dröjsmål. I ett några år gammalt ärende i Allmänna Reklamationsnämnden (ARN) har man läst lagtexterna ordentligt.
En villaägare köper nya fönster till sin villa inklusive montering av ett företag. Leveransen och följdaktligen även monteringen drar ut på tiden. Leveransen av fönstren sker i fem steg i stället för, som utlovat, två steg. Fönstermonteringen tar fyra månader och villaägaren och hans familj får dessutom leva med defekta fönster i ett halvt års tid.
Med hänvisning till förseningen och den upplevda olägenheten begär villaägaren att företaget gör prisavdrag motsvarande ungefär en tredjedel av det totala priset. Företaget motsätter sig kravet och villaägaren tar sitt krav vidare till Allmänna Reklamationsnämnden.
ARN avvisar villaägarens begäran, med hänvisning till både Konsumentköplagen och Konsumenttjänstlagen. Rätt till prisavdrag föreligger enligt allmän kontraktsrätt som regel bara vid fel och inte vid dröjsmål. I 10 § i Konsumentköplagen och 25 § i Konsumenttjänstlagen räknar man upp påföljder som kan utdömas mot försäljaren eller utföraren av tjänsten vid dröjsmål, men ingenstans nämns prisavdrag som en av påföljderna.
Om det däremot är fel på en vara eller utförd tjänst så är prisavdrag en av de påföljder som enligt både Konsumentköp- och konsumenttjänstlagen är tillämpliga som sanktion mot den som levererat varan eller tjänsten. Värt att nämna i sammanhanget är att prisavdraget i dessa fall ska ”svara mot felet” (28 § konsumentköplagen) eller ”motsvara vad det kostar konsumenten att få felet avhjälpt” (22 § konsumenttjänstlagen).
Villaägaren i detta fallet har dock fått ”felet” avhjälpt genom att fönstren till slut blivit levererade och korrekt monterade, och har därför inte rätt till prisnedsättning. Han skulle enligt de två tillämpliga lagarna ha kunnat ha rätt till skadestånd ifall förseningen orsakat honom påvisbar ekonomisk skada. Och någon sådan skada har han inte kunnat visa på, anser ARN.
Återställande av utfört jobb
En bostadsrättsinnehavare anlitar 2015 ett företag specialiserat på inglasningar för inglasning av hennes balkong. Företaget har vunnit den upphandling av inglasning av balkonger som hennes bostadsrättsförening gjort och hon avtalar med företaget om inglasning av balkongen i hennes lägenhet. Hon ingår avtalet skriftligt med en av företagets hemförsäljare.
Arbetet med balkongen blir rejält försenat – inglasningen som enligt avtalet ska vara färdig 30 november 2015 slutförs istället den 13 maj 2016. Det färdiga resultatet är dock behäftat med ett flertal kvalitetsfel, vilka åtminstone till stor del går att hänföra till att balkongerna byggts felaktigt från början, där ett exempel är att pelare till balkonger på de berörda husen har gjutits snett när de byggdes. Det medför bland annat att man inte kan få så tätt mellan glasen och balkongerna som man hade velat.
Bostadsrättsinnehavaren är inte alls nöjd med arbetena på hennes balkong utan kräver antingen att alla felen avhjälps eller att avtalet hävs och balkongen återställs i ursprungligt skick. Hon kräver även skadestånd med 10 000 kronor för förseningarna i arbetet samt ett separat skadestånd på 22 149 kronor.
ARN anser att bostadsrättsinnehavaren har rätt att häva avtalet med företaget. I detta fallet innebär det enligt ARN att hon har rätt att få tillbaka det hon hittills betalat företaget. Och hävningen av avtalet har hon rätt till endast på grund av att företaget gjort en miss när parterna ingick avtalet – bostadsrättsinnehavaren blev aldrig informerad om sin ångerrätt. Att företaget försummat att informera om ångerrätten leder nämligen till att bolaget inte har någon rätt till ersättning för den utförda tjänsten (se 2 kap. 14 och 15 § distansavtalslagen).
Att bostadsrättsinnehavaren häver avtalet innebär dock inte att företaget är skyldigt att återställa balkongen till ursprungligt skick, anser ARN som drar sin slutsats efter att ha gått igenom förarbetena till Distansavtalslagen.
Värt att notera i detta ARN-ärende kan vara att ett återställande av balkongen till ursprungligt skick – som bostadsrättsinnehavaren krävt – kanske inte ens skulle ha varit möjligt. Orsaken är att en eventuell demontering av de utförda åtgärderna på balkongen kan komma att kräva bygglov eller godkännande av bostadsrättsföreningen.
FAKTA
Så säger Konsumenttjänstlagen och Konsumentköplagen om dröjsmål
➔ Konsumenttjänstlagen 25 §: Vid dröjsmål på näringsidkarens sida får konsumenten hålla inne betalningen enligt 27 §. Han får välja mellan att kräva att näringsidkaren utför tjänsten enligt 28 § och att häva avtalet enligt 29 §. Dessutom får konsumenten kräva skadestånd av näringsidkaren enligt vad som sägs i 31 §.
➔ Konsumentköplagen: Vid dröjsmål på säljarens sida får köparen hålla inne betalningen enligt 11 §. Han får välja mellan att kräva att säljaren fullgör köpet enligt 12 § och att häva köpet enligt 13 §. Dessutom får köparen kräva skadestånd av säljaren enligt 13 §.