Konkursskolan

Om likviditeten fallerar och det inte längre går att bedriva en fungerande verksamhet finns det regler man behöver känna till. Driver du ett aktiebolag, och inte gör rätt för dig vid en eventuell konkurs kan du dessutom bli personligt återbetalningsskyldig.
Konkursskolan

– Det finns lite olika sätt att gå i konkurs på, säger Robert Lindström, vd och jurist hos Lawline. Det ena är det som lite slarvigt kallas för konkurs, som egentligen är att träda i likvidation: att bolaget på eget initiativ väljer att avveckla och inte driva sin verksamhet längre. Det blandas ofta ihop med konkurs.

Den egentliga konkursen är om verksamheten hamnar på obestånd. 

– Skatteskulder och skulder till olika fordringsägare som inte får betalt föranleder en konkurs, fortsätter Robert. Ärendet skickas då till kronofogden som försöker göra en utmätning. Om det inte är möjligt får fordringsägarna – ofta underleverantörer, hyresvärdar och skatteverket, som bolaget är skyldiga pengar – ett meddelande från kronofogden om att det aktuella bolaget saknar tillgångar och befinner sig på obestånd. 

Med den informationen finns det möjlighet att ansöka om att försätta bolaget i konkurs tvångsmässigt. Bolaget måste alltså då betala – eller gå i konkurs. Om så är fallet utser tingsrätten en konkursförvaltare och tar över verksamheten. Detta behöver dock inte betyda att hoppet är ute. 

– Man kan begära bolaget i rekonstruktion, säger Robert. Verksamheten blir pausad, man får anstånd med att betala sina skulder och det kommer in en statlig garanti som betalar löner under perioden. Sedan får man förhandla med fordringsägarna. Detta måste man göra innan bolaget begärs i konkurs, och det är något bolaget själv måste ta initiativ till. 

Företagsrekonstruktion får man ansöka om till tingsrätten. 

– Uppfyller företaget kriterierna utser tingsrätten en rekonstruktör, nästan alltid en advokat, som då kommer in och tar mer eller mindre över verksamheten, fortsätter Robert. Tingsrätten vill se om det finns en möjlighet att kunna vända runt det här. Finns det förutsättningar för bolaget att finnas kvar och bedrivas lönsamt? Man kanske säljer av tillgångar, ändrar upplägg, säger upp människor och så vidare. När rekonstruktören anser att verksamheten funkar, handlar det ofta om att för aktieägarna gå in med pengar i bolaget.

Då gör man ett underhandsackord med dem som bolaget är skyldiga pengar. Fordringsägarna kan då antingen välja att försätta bolaget i konkurs – vilket ofta medför att fordringsägarna inte får några pengar alls – eller att gå med på att få ut en mindre del av sin ersättning och hjälpa bolaget komma på fötter. 

”Detta behöver dock inte betyda att hoppet
är ute.”

En rekonstruktion låter förvisso som en räddande lösning. Det ska dock tilläggas att det inte är gratis. Är företaget helt kört i botten kan det dessutom vara för sent för en rekonstruktion. 

– Uppskattningsvis är ett första förskott någonstans mellan 50–100 000 kr, säger Robert.

PERSONLIGT ANSVARIG

Vill det sig illa kan man hamna i en så kallad ”KBR-situation”, eller Kontrollbalansräkningssituation. 

– Gör man det slår det personliga ansvaret igenom för styrelseledamöterna, säger Robert. Det innebär att man inte längre bara pliktar med de 50 000 kronorna, utan hela sin personliga förmögenhet. 

En kontrollbalansräkningssituation innebär att företaget har förbrukat mer än hälften av sitt aktiekapital, som i ett vanligt aktiebolag är 50 000 kr. 

– Om jag vid något tillfälle misstänker att jag kan ha förbrukat mer än hälften av nettovärdet i bolaget, och alla mina tillgångar minus alla mina skulder uppgår till mindre än 25 000 kr – då måste jag upprätta en kontrollbalansräkning, förklarar Robert.

Bekräftar kontrollbalansräkningen att bolaget förbrukat mer än hälften av aktiekapitalet, då måste du som styrelseledamot kalla till bolagsstämma och redogöra läget för bolagsverket. 

– Då har man 6 månader på sig att få ihop de här pengarna igen, säger Robert. Annars måste bolaget försättas i konkurs, alternativt likvideras.

Brister det någonstans i ledet, om man exempelvis inte upprättar en kontrollbalansräkning, inte kallar till en extra bolagsstämma eller inte försätter bolaget i konkurs efter 6 månader – då blir man personligt betalningsansvarig. 

– Alla som har fordringar på bolaget som inte får betalt i konkursen, kan då rikta sina fordringar direkt till styrelsen som brustit i sin förvaltning, säger Robert. Det är otroligt få som känner till det här. 

MITT OCH DITT ENLIGT JURIDIKEN

I konkurslagen använder man sig av något som heter separationsrätt för att skilja på vem som äger vad. 

– Utgångspunkten i juridiken är i princip alltid att den som har något i sin besittning, den presumeras också vara ägare till det den har i sin besittning, säger Robert. Det finns undantag, men det är huvudregeln. 

Driver man en verksamhet som servar och reparerar exempelvis verktyg eller redskap kan det juridiskt sett vara klurigt att reda ut vem som äger vad. Det är betydligt enklare hos en bilverkstad, då det finns register på vem som står som ägare av bilen. Bilen går därför att skilja från verkstadens inventarier vid en konkurs. Komplikationen blir om bilen är under pågående arbete. Är växellådan till exempel bortplockad och ligger i delar på arbetsbänken, hamnar den utanför separationsrätten och går inte att skilja från verkstadens inventarier. Ännu svårare blir det om en skruvdragare ligger i delar på verkstadsbänken. 

– Som kund får jag tillbaka bilen men blir av med växellådan, säger Robert. Juridiskt blir det oklart vilka delar som tillhörde mig, bilen och verkstaden. Det som händer då är att jag [kunden] måste ställa mig ihop med andra fordringsägare, underleverantörer och skatteverket för att kräva tillbaka det som är ”mitt”.

Har inte kunden rätt att få tillbaka sina pengar/inlämnade verktyg i det läget?

– Det har man, men man har inte mer rätt än någon annan part, säger Robert. Jag [kunden] har blivit lika mycket ”lurad” som alla andra – underleverantörer, hyresvärdar och så vidare. Kunden har rätt att plocka ut sina verktyg från verkstaden, förutsatt att man kan avgränsa dem enligt separationsrätten.

Kan kunden kräva något vid följdfel efter klargjord reparation?

– Som kund kan du teoretiskt kräva ersättning, men i praktiken är det omöjligt eftersom det saknas någon part att rikta anspråket mot. 

Kan företaget/firman teckna garantier för hjälp vid en eventuell konkurs? 

– Ja, då får man teckna en försäkring. Tittar man på vår verksamhet har vi en rådgivningsförsäkring som innebär att de råd vi ger till våra klienter, om de föranleder en skada för klienten, ersätter vårt försäkringsbolag det.

SKRIVEN AV
John Sempill
Musiker, trummis, racingnörd, skribent och lite annat.