”Kommer inte ha några större effekter på byggandet i Sverige”

”Kommer inte ha några större effekter på byggandet i Sverige”

JURISTEN Enligt statistik från Svensk-Ryska Handelskammaren fanns omkring 500 svenska företag representerade i Ryssland i början av 2022. Flera av dem inom branscher som bostadsutveckling, ventilation och VVS. Långt fler förlitar sig, direkt eller indirekt, på ryska råvaror för att hålla verksamheten igång. Hur påverkas egentligen den svenska byggbranschen av händelserna i Ukraina?

Till Rysslands näst största stad Sankt Petersburg är det cirka 90 min med flyg från Arlanda. Ungefär som att ta tåget från Stockholm till Norrköping, med andra ord. En man som gissningsvis gjort just den flygresan mer än en gång är vd:n för den svenska bostadsutvecklaren Bonova, Peter Wallin.

När Putin beslutade sig för att invadera Ukraina hade Bonova 810 bostäder under produktion i Sankt Petersburg, och sammanlagt 370 anställda. Den 4 mars förkunnade Wallin i ett pressmeddelande att Bonova stängde ned all verksamhet i Ryssland.  

Hur påverkas egentligen den svenska byggbranschen av händelserna i Ukraina? Klart är att läget är ovisst.

Ett företag som inte bara är verksamt i Ryssland, utan även i Vitryssland och Ukraina, är svenska ventilationskoncernen Systemair. Vid tiden för Rysslands invasion uppgick personalstyrkan på företagets ryska lager och säljkontor till cirka 300 personer, och en ny fabrik utanför Moskva var just på gång att driftsättas.   

— Situationen är väldigt olustig, sa Systemairs vd Roland Kasper till tidningen VVS-Forum i en intervju den 3 mars. Vi har ett konsultföretag med tre anställda utanför Kiev [Ukrainas huvudstad]. Två av dem har begett sig till gränsen med sina familjer. Den tredje är kvar i Kiev, men i skydd. Vi försöker hålla kontakt med dem två till tre gånger per dag, men det är svårt. 

ÖKADE KOSTNADER

Att ge ett entydigt och specifikt svar på hur kriget kommer att påverka den svenska byggbranschen är naturligtvis svårt, för att inte säga omöjligt. 

På Byggföretagen verkar man ändå se på utvecklingen med viss tillförsikt.  

— Vi ser idag egentligen inget som pekar på att kriget i sig kommer att ha några större, direkta effekter på byggandet i Sverige, säger Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef på Byggföretagen. Däremot så drabbas många företag indirekt av konfliktens följder, till exempel i form av ökade priser på råvaror och drivmedel. 

Foto: Byggföretagen. Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef på Byggföretagen.

Vilka är de vanligaste frågor ni får från era medlemsföretag beträffande kriget?

— Framför allt så handlar det om de ökade kostnaderna. Hur man ska göra med redan ingångna avtal, där man på grund av kostnadsökningarna inte längre kan hålla sig inom kostandsramen. Framför allt är det råvaror som redan under pandemin steg kraftigt, som trä, järn och stål samt drivmedel och energi. De här frågorna är ju egentligen inget som vi kan rå på. Vi kan inte gå in och tolka gällande avtal. Det vi gjort är att vi skrivit ett öppet brev till beställarna för att försöka få till en dialog, och att man kan försöka att dela på kostnaderna. Vi har ju både företag som är beställare och företag som är utförare.   

Vilken betydelse kan kriget komma att få för cementkrisen?

— Byggföretagen varnade för allvarliga konsekvenser till följd av cementbrist långt innan invasionen av Ukraina. Med kriget riskerar nu cementkrisen att förstärkas och förlängas. Alternativ som att importera prefabricerade element från andra sidan Östersjön, eller cement från länder som Algeriet, Turkiet och Kina för att mildra konsekvenserna, framstår nu som än mer avlägsna. 

En viktig faktor när man talar om Ukraina-krigets påverkan på den svenska byggbranschen är naturligtvis omvärldens sanktioner. Efter de senaste uppgifterna om betydande ryska krigsbrott i staden Butja har ytterligare sanktionspaket utlovats, och flera länder har dessutom öppnat upp för möjligheten att sluta köpa rysk olja och gas. 

— Från och med nu kommer Litauen inte att konsumera en kubikcentimeter giftig rysk gas, twittrade till exempel den litauiska primärministern Ingrida Simonyte den 3 april.  

Den svenska exporten till Ryssland är i dagsläget större än importen, som nästan halverats sedan 2018. Framför allt är det importen av fossila bränslen som har minskat. Till stor del beror detta på att Ryssland allt mer har kommit att betraktats som en osäker handelspartner, alltså redan långt innan kriget. 

”För vissa av våra konkurrenter, som har fabriker i Estland, Lettland och Litauen, är det svårare”

Företaget Byggelit AB har tillverkat vägg- och träskivor till den svenska husindustrin sedan 1960-talet. Utöver Sverige säljer man även till Norge och Baltikum. 

— Själva har vi lyckats säkerställa att vi har tillgång till det material vi behöver, säger Magnus Persson, försäljningschef på Byggelit. För vissa av våra konkurrenter, som har fabriker i Estland, Lettland och Litauen, är det svårare. Det blir lite av en snöbollseffekt. De ryska sanktionerna gör till exempel att det virke som Finland normalt köper från Ryssland, cirka 9 miljoner kubik, inte längre finns i Finland. En stor del av Europas kemikalieproduktion kommer fortfarande från gamla öststater i Baltikum och Polen. Och de fabrikerna är till stor del också beroende av råvaror från Ryssland. 

Vilka råvaror är det framför allt som det riskerar att bli brist på?

— En specifik produkt är urea, som ingår i det lim vi använder, men även på produkter som till exempel, melanin och metanol. Det har varit en enorm prisökning på urea redan innan kriget. Att vi fortfarande har tillgång på urea beror till stor del på att fabriken i Litauen lyckats ställa om från rysk importerad naturgas till flytande importerad gas.

Hur ser du på framtiden?

— Det är hopplöst att sia om, och det är just det som skapar oro. Kommer det att förändras imorgon? Om sex månader? Sedan måste man också fråga sig vad som händer efter kriget. Det kommer att bli en oerhörd efterfrågan på material när Ukraina ska återuppbyggas. 

När, eller ens om, de svenska företag som nu stängt ned sina verksamheter i Ryssland kommer att kunna återvända är svårt att svara på. Kommer det att vara säkert? Och hur kommer omvärlden att betrakta ett företag som verkar i Ryssland? 

KAN FÖRSTATLIGA TILLGÅNGAR

Vad som också borde oroa potentiella ”återvändare” är det lagförslag som nyligen godkänts av den ryska regeringskommissionen, som i princip ger den ryska staten mandat att förstatliga tillgångar tillhörande företag från ”ovänliga länder”.

Länder på Putins svarta lista om man så vill. Och med tanke på att Magdalena Andersson skickat både cash och pansarskott i flera omgångar till Ukraina känns det inte alltför långsökt att anta att Sverige finns med på just den listan.

I varje nummer av DMH tar vi upp aktuella frågor, en dom eller ärenden i ARN som rör dig som hantverkare, entreprenör och arbetsgivare. Från knepiga avtalsbrott till nya prejudikat rörande byggnadsmetoder. Vi tar hjälp av experter för att analysera fallet och förklara konsekvenserna för dig. Vet du om någon dom som vi borde uppmärksamma? Tveka inte att kontakta oss på news@dmh.nu.

SKRIVEN AV
David Liljefors

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

FLER NYHETER

VISA FLER