Juristen: Ta betalt för offerten?

Juristen: Ta betalt för offerten?

JURISTEN Många, för att inte säga de flesta, tar idag för givet att offerter ska vara gratis. Och visst går det att argumentera för att så ska vara fallet, så länge arbetet med att ta fram dem genererar tillräckligt med jobb. Men hur rimligt är det att som hantverkare åka 10 mil för att titta på ett jobb där kunden begärt in offerter från ett dussin andra företag, eller kanske bara vill ha ett underlag för att sedan göra jobbet själv?

Låt oss börja med att slå fast följande: Det finns inte, varken när det kommer till företagskunder eller privatkunder, några officiella lagar eller bestämmelser som reglerar prissättning för offerter. Det är med andra ord upp till dig som entreprenör att bestämma om, och i så fall hur mycket, en offert ska kosta. Och det är sedan upp till kunden att acceptera, eller inte acceptera, denna kostnad. 

Därmed inte sagt att det inte finns saker att tänka på. Tvärtom. Och som så många gånger förut handlar mycket om raka puckar, ordning och reda – och kanske framför allt, kommunikation. 

Oavsett om du tar betalt för offerter eller inte. Var tydlig med vad som gäller, och kommunicera detta med kunden både muntligt och skriftligt. Foto: Adobe Stock. 

Några grundläggande principer om offerter i stort, innan vi fortsätter. 
En offert kan per definition vara både muntlig och skriftlig. Som regel är det senare alltid att föredra. 

Om kunden accepterat offerten i sin helhet (så kallad ”ren accept”) är offerten ett bindande avtal. Ett alternativ är också att kunden accepterar offerten, men med vissa förbehåll (så kallad ”oren accept”). Det kan till exempel handla om projektets materialpriser, eller att kunden inte accepterar leveranstiden.

Bollen är då tillbaka hos entreprenören, som får ta ställning till kundens ändringar. Om entreprenören accepterar kundens ändringar är offerten, precis som vid ren accept, bindande. 

KAN BEHÖVA DELFAKTURERA

Oavsett om du vill kunna ta betalt för offerter eller inte, så är det framför allt två saker som du behöver vara extra tydlig med när du skriver dem – utöver specifikationen för de tjänster som ska utföras: betalningsvillkor och giltighetstid. 

Glöm inte att ange hur länge offerten är giltig. Annars riskerar du att behöva göra jobbet till angivet pris långt senare. Foto: Adobe Stock.

Är det ett större uppdrag kan du till exempel behöva delfakturera en del av totalbeloppet så att företaget inte behöver ligga ute med stora summor pengar. Som bekant är det en dyr sysselsättning att vara en bank åt sina kunder. 

”Jag skriver själv aldrig offerter med längre giltighetstid än en månad”

– En hantverkare i en Facebook-grupp om offerter

Om du inte anger en giltighetstid så anses offerten vara bindande under en ”skälig betänketid”. I praktiken innebär detta att kunden kan komma dragande med en offert som du skickade för flera månader, eller till och med år sedan. Du har då inget annat val än att damma av offerten och göra jobbet till det angivna priset. 

”Jag skriver själv aldrig offerter med längre giltighetstid än en månad. Detta på grund av att en del av det material som jag använder skiftar i pris oftare än du byter kallingar”, säger till exempel en hantverkare i en Facebook-grupp om just offerter.

KOSTADSBERÄKNING MER OMFATTANDE

Ett uttryck som ofta används synonymt med offert är anbud. Skillnaden är att anbud främst används vid större, ofta offentliga, upphandlingar. En viktig skillnad är också att anbud, främst för att minska risken för spridning av känslig information, är bindande tills att acceptfristen gått ut.

Det är också viktigt att skilja på offert och kostnadsberäkning. Till skillnad från en offert, som normalt endast omfattar entreprenörens kostnader, är kostnadsberäkning en mer omfattande beräkning av ett byggprojekts samtliga kostnader. Kostnadsberäkning är till exempel vanligt förekommande i projekt som omfattar banklån.  

Innan vi går in på argument för och emot att ta betalt för offerter, låt oss för en stund se det från kundernas sida. Det här är några exempel, tagna från forum, Facebook-grupper och sidor av ”Fråga juristen”-typ på nätet. 

”NÄMNDE INGET OM KOSTNAD”

”Jag har en hantverkare som i efterhand vill ha 1 500 kr om vi väljer en annan leverantör,  vilket vi också kommer att göra. Hantverkaren nämnde  dock inget om någon som helst kostnad innan han lämnade offerten. Det kom som en överraskning, när offerten väl kom efter påtryckningar av oss. Kan vi bestrida den kostnaden?” 

”Vi tittar på möjligheten att bygga en toa på övervåningen i ett hus. Nu har jag hittat en firma som känns bra och seriös, men de önskar 5 000 kr för en skriftlig offert. Spontant känns väldigt högt, speciellt om man tar in offerter från flera. Hur vanligt är egentligen det här?”

”Då vill han även ha betalt för offerten, vilket han hävdar vi kommit överens om”

– Kund i en Facebook-grupp av ”Fråga juristen”-typ, som anlitat en snickare

”Jag har bett en snickare som vi har anlitat för mindre jobb att ge mig en offert på en större ombyggnad av vårt hus. Han har fått handlingar, preliminärskisser av arkitekt samt ett papper med instruktioner av mig. Nu har jag fått ett avtal där han vill att jag skall skriva på och skicka tillbaka.

Då vill ha även ha betalt för offerten, vilket han hävdar att vi kommit överens om muntligen, sammanlagt 1 106 kr för tre timmars arbete. Ringde upp och talade om att jag inte hört talas om att man tar betalt för offerering. Han blev irriterad och undrade om det var någon skillnad i arbetstid för tre timmar vid skrivbordet eller ”bakom sågen”. Det var det åtminstone för mig i detta läge, sade jag.”

”OFFERT MED MASSA SIDOR”

”Ska renovera badrummet och har därför kontaktat ett gäng hantverkare. Samtliga har kommit och tittat på objektet för att kunna räkna på en offert. Fick en offert på mailen idag från en firma med en herrejösses massa sidor. Jag fastnade dock för ett stycke som löd: Besvaras inte offerten inom 10 dagar har företaget rätt att ta ut en avgift på 795 kr.” 

”Jag hade en elektriker hemma för att titta på ett jobb. Arbetet är att dra ny utanpåliggande el inklusive normcentral i ett gammalt hus. Fick en faktura igår på två timmars arbete, plus milersättning för tre mil. Jag frågade varför han debiterat för att titta på ett jobb. Han svarade att det var solklart att han inte kunder åka runt och titta på jobb utan att ta betalt.”

Vilka är kostnaderna för att ta fram offerten i tid och pengar? Är det rimligt att åka tio mil enkel väg för att räkna på ett jobb? Foto: Adobe Stock. 

”En bekant till mig råkade ut för en gynnare [hantverkare] som hade fräckheten att erbjuda sig att mot betalning vara ”konsult”. Han skulle då assistera med att begära in offerter från andra byggare och utvärdera dem. Plus att han även själv, mot betalning, skulle räkna på bygget.”

NEJ TILL BETALNING

Hur låter det då om vi frågar hantverkarna själva? Låt oss till att börja med titta på några exempel där entreprenörerna valt att inte ta betalt för offerter.

Följande citat är hämtade från artiklar, hantverksrelaterade forum och Facebook-grupper.  

”Jag offererar inte på samma sätt som många andra”, säger snickaren Christian Arezelius till tidningen Byggnadsarbetaren. Jag lämnar en grov offert och jobbar sällan på fast pris. För mig tar det ungefär en timme att göra en grov offert till ett helt hus. När vi sedan skriver avtal gör jag en mer noggrann beräkning. Jag tror mycket handlar om kommunikation. Om den inte fungerar känner sig inte folk bemötta korrekt.”

”Jag har aldrig tagit ut pris för att göra en offert”

– En hantverkare i en hantverksrelaterad Facebook-grupp

”Jag jobbar som elkalylator på ett större elföretag för att räkna fram offerter när det gäller just elarbeten. Jag håller på åtta timmar om dagen, fem dagar i veckan, och vi har aldrig tagit betalt för en offert.” 

”Jag har aldrig tagit ut pris för att göra en offert”, säger en företagare verksam inom installation av värmepumpar Stockholm. ”Fast det är såklart surt när man lagt ner massa timmar, och så hör kunden inte ens av sig.” 

”Vi tar ingenting för att räkna på jobb”, säger en förtagare inom projekt- och serviceteknik. ”Däremot läggs det arbetet på i offertens timmar. Väljer kunden någon annan som också lämnat offert så faktureras ingenting.”

JA TILL BETALNING

Några av de vanligaste argumenten för att ta betalt för offerter är bland annat oseriösa kunder, tidsåtgång och långa avstånd. 

”Folk plockar in [offerter] ifrån så många olika håll, och av andra orsaker än att de faktiskt tänkt låta någon firma göra jobbet”. säger Snickaren Hans Svan till tidningen Byggnadsarbetaren. ”Jag lägger minst två timmar på varje offert. Jag måste åka ut till platsen, och sedan prata och bolla lite med underleverantörer. Det är dessutom ett arbete som ofta måste göras utanför ordinarie arbetstid.”

”Att ta betalt för att kolla i en tabell och skriva ett papper är oseriöst”, säger en byggföretagare. ”Men så är det sällan i byggbranschen. Det är inte ovanligt att det nästan går en arbetsdag för att göra en offert på ett jobb för 30 k. Då är det inte mycket att leva på efter att material, skatter och löner är avdraget. De stora firmorna räknar ju ofta lika länge på ett jobb för en miljon kr, men debiterar nästan dubbla timkostnaden som en liten firma. Då förstår man ju att de faktiskt tar ut en ganska saftig kostnad för att räkna på de där jobben. 

”MÅSTE FÅ BETALT”

”En del har satt i system att inte projektera själva, utan låta leverantörerna göra jobbet gratis åt dem genom att begära in offerter baserade på väldigt dåligt underlag”, säger en byggföretagare i Stockholm. 

”Det ringde en kund från Dalarö eller vad det var, två mil från Haninge i alla fall. När jag sa jag att jag ville ha betalt för offerten så avböjde han”, säger en snickare i Stockholm. ”Finns inte en chans att jag skulle bränna fyra timmar på en sådan sak, och så kanske han inte ens vill ha jobbet gjort. Han jag pratade med igår lät helt chockad. Jag gillar mitt jobb men vill gärna ha betalt för det.”

”Tiden jag lägger ner måste jag få betalt för på ett eller annat sätt”, säger en byggföretagare från Stockholm. ”Därför väljer jag de jobben som ligger närmast. Åkte en gång till Norrtälje för att räkna på ett hyfsat stort jobb, men blev bara förbannad på mig själv för den tid jag lagt ner när jag sedan inte fick jobbet.”

”Framstår kunden som glad och trevlig, så kan offerten mycket väl bli gratis”

– Citat hämtat från ett forum på nätet för hantverkare

”Om jag känner att kunden bara vill veta vad saker kostar för sitt eget nöjes eller vinnings skull, brukar jag säga att jag vill ha betalt för offerten”, säger en annan hantverkare. ”Om min känsla är sann eller ej vette fan, men det känns som jag spar en massa tid på det i alla fall.”

”Handlar det om någon form av grottjobb, som ett källarprojekt eller liknande, så är jag mer benägen att ta betalt för offerten”, säger en snickare i Göteborg. ”Dels för att projektet är trist, dels för att det kan vara svårt att bedöma tidsåtgången med alla möjliga saker som kan dyka upp. Skulle det handla om ett roligare jobb, till exempel en parkettläggning eller en platsbyggd bokhylla på samma adress, och kunden framstår som glad och trevlig, så kan offerten mycket väl bli gratis.”

GUNGOR OCH KARUSELLER

För att summera: Oavsett om du som entreprenör är för eller emot att ta betalt för dina offerter, så finns det en del saker att beakta. Här är några av dem.   

Har offerten ett uppenbart värde, utöver just prisuppgift för det aktuella jobbet? Handlar det om en ”kontrolloffert” för att värdera någon annans hantverkares anbud? Kräver framtagandet av offerten någon form av expertis som kunden senare kan ha nytta av, till exempel konstaterande av fuktskador eller annan information som kunden kan använda vid en försäljning, eller för att budgetera inför nästa år?

Verkar kunden seriös, eller är det uppenbart att det rör sig om en ”fönstershoppare” där chanserna att faktiskt få jobbet är små?

”Jag fick vid ett tillfälle en anbudsförfrågan via mail och i adressraden såg man att samma mail hade skickats till 63 stycken olika firmor. Idioter!”, säger till exempel en hantverkare på ett forum.  

De faktiska kostnaderna för att fram offerten i tid och pengar. Vissa jobb är naturligtvis lättare att räkna på än andra. Är det rimligt att åka tio mil enkel väg för att räkna på ett jobb som kanske sedan går till någon annan?

Ta igen på gungorna vad man förlorar på karusellerna. Går kostnadsfria offerter att ”räkna hem” på något annat sätt i verksamheten?

Var tydlig med vad som gäller, och kommunicera detta med kunden både muntligt och skriftligt. Har ni kommit överens om någonting, och det finns svart på vitt, då är det sedan detta som gäller

SKRIVEN AV
David Liljefors

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

FLER REPORTAGE

VISA FLER