I mitten av februari 2024 presenterade regeringen den reform som beskrivits som ”den största förändringen av A-kassan på 40 år”. Men vad innebär egentligen det nya regelverket för byggbranschen, där aktuell statistik från fackförbund som Byggnads och Målarna visar på
en arbetslöshet flera procent över det nationella snittet?

Att lågkonjunkturen drabbat Sveriges näringsliv hårt, och byggbranschen i synnerhet, har inte undgått någon yrkesverksam. I slutet av januari var drygt 356 000 personer öppet arbetslösa i Sverige, en ökning med närmare 15 000 personer jämfört med samma period 2023 – vilket motsvarar en arbetslöshet på cirka 6,8 procent.

För byggbranschen specifikt är läget än mer alarmerande. Enligt statistik från Arbetsförmedlingen och SCB ökade antalet varsel på byggsidan med 154 procent under 2023. Och enligt Byggnads och Målarnas A-kassor, ligger arbetslösheten bland deras medlemmar i skrivande stund på cirka 11 procent.

Den omfattande reformeringen av A-kassan är dels en produkt av att systemet som sådant länge ansetts som omodernt, krångligt och dåligt anpassat till dagens arbetsmarknad. Men också för att det nuvarande systemet anses för lätt att utnyttja, och saknar verkliga ekonomiska incitament som uppmuntrar till jobb.

”INGEN HÄNGMATTA”

Kort sagt: Det måste löna sig att arbeta, även om det betyder att man som arbetstagare behöver pendla, flytta eller till och med byta yrkesbana. ”A-kassan ska vara en studsmatta, inte en hängmatta, som Sveriges arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson uttryckte det i en debattartikel i Expressen, februari 2024.

Och visst kan man i viss mån förstå kritiken. För att dra argumentet till sin spets så är det i dagsläget fullt möjligt för en person med en bruttolön på 33 000 kr att arbeta halvtid i sex månader, och därefter, när man väl är ”inne i systemet”, stanna hemma med 26 400 kr/mån i 200 dagar, och därefter minst 21 450 kr/mån på obestämd tid.

Det nya systemet förväntas också kunna förenkla hanteringen, minska administrationen och leda till snabbare utbetalningar. Detta eftersom de ersättningsgrundande uppgifterna framöver kommer att kunna hämtas direkt från Skatteverket, vilket gör att arbetstagare slipper begära ut arbetsgivarintyg från arbetsgivarna, som i sin tur slipper det administrativa arbetet med att utfärda dem.

Bara i byggbranschen handlar det om tiotusentals tidrapporteringar som försvinner. I förlängningen förväntas reformen också kunna motverka svartarbete, eftersom endast skattade inkomster är ersättningsgrundande. Enligt regeringens förslag kommer de nya reglerna att införas från och
med oktober 2025. Det ska också finnas övergångsregler för den som har en pågående arbetslös period.

Så hur ser den nya A-kassan egentligen ut? Och framför allt, hur kommer det nya regelverket påverka dig som jobbar inom bygg?

Med reformen kommer ersättningen att vara helt inkomstbaserad, istället för att som tidigare vara baserad på arbetad tid. Enkelt uttryckt ska arbetslösa och deltidsarbetslösa ange hur mycket de tjänar varje månad, istället för hur många timmar de jobbat.

För att vara berättigad till den nya A-kassan måste du ha tjänat minst 11 000 kr/mån, och haft en sammanlagt inkomst på minst 132 000 under året före arbetslösheten.

Nytt är också att den ersättningsgrundande inkomstnivån höjs från 33 000 till 34 000 kr/mån – vilket motsvarar en höjning av den maximala ersättningen från nuvarande 26 400 till 27 200 kr/mån.

Det nya systemet är uppbyggt enligt en trappa där ersättningsnivån från A-kassan ökar succesivt beroende på hur länge du arbetat och betalat till A-kassan. För arbetstagare som varit medlemmar kortare tid än sex månader kommer ersättningen att vara 50 procent av inkomsten upp till maxbeloppet. Från 6–11 månader gäller 60 procent. Och för att erhålla maxnivån, 80 procent, ska arbetstagaren ha varit medlem i minst 12 månader.

Med de nya reglerna kommer ersättningen att trappas ned snabbare, samtidigt som en maxgräns för ersättningen införs. Med dagens regler har arbetstagare rätt till 80 procent av inkomsten upp
till maxbeloppet i 200 dagar (26 400 kr för den som tidigare tjänat 33 000 kr eller mer), 70 procent från dag 201–300 och därefter 65 procent på obestämd tid.

Framöver kommer arbetstagare bara att ha rätt till 80 procent av inkomsten i 100 dagar. Dag 101–200
sänks ersättningsnivån till 70 procent, och dag 201–300 till 65 procent.

Alternativet för den som alltjämt är arbetslös efter 300 dagar är aktivitetsstöd, men även för detta kommer en avtrappning att ske med 5 procent var 100:e dag, ned till en lägsta nivå av 365 kronor per dag, motsvarande 8 030 kr/mån.

FÖRENKLAR HANTERINGEN

För att sammanfatta: Att ersättningen framöver kommer att vara inkomstbaserad kommer att förenkla hanteringen för alla, inklusive arbetsgivare och arbetstagare i byggbranschen. Som arbetstagare behöver du inte begära ut arbetsintyget från arbetsgivaren. Som arbetsgivare behöver du inte lägga tid på att utfärda det.

Eftersom snittlönen för en svensk byggnadsarbetare ligger runt 36 000 kronor kommer skillnaderna i praktiken att bli väldigt små för det stora flertalet som jobbar heltid, eller till och med deltid.

De som tjänar över 33 000 kr/mån kommer att omfattas av den höjda ersättningsgrundande inkomsten, och därmed kunna öka sin ersättning med upp till 800 kr/mån.

En potentiell vinnare är lärlingar som tidigare inte varit berättigade till någon ersättning alls. Med det
nya inkomstbaserade systemet skulle till exempel en lärling med hyfsat betalt, som blivit arbetslös
efter ett par månader på byggarbetsplatsen, exempelvis kunna vara berättigad till ersättning.

VINNARE OCH FÖRLORARE

Ska vi hitta förlorare i byggbranschen så är det framför allt långtidsarbetslösa byggarbetare/hantverkare som inte kunnat jobba på mer än 200 arbetsdagar.

Nu tar genomsnittsmedlemmen i Byggnads A-kassa än så länge ut betydligt mindre än 200 ersättningsdagar, och påverkas därför inte av det försämrade aktivitetsstödet. Men med vikande konjunktur och ökad arbetslöshet kan detta snabbt komma att förändras.