Juristen: Rätten att slå larm

Juristen: Rätten att slå larm

I Sverige förknippar kanske många fortfarande visselblåsning med vårdskandaler och regelöverträdelser på stora företag i den offentliga sektorn. Men att kunna rapportera om missförhållanden på arbetsplatsen, utan att riskera repressalier, är minst lika viktigt i byggbranschen. Sedan knappt ett år tillbaka finns en ny lag på plats som ska göra de lättare för den som vill slå larm.

En del av ett demokratiskt samhälle är att arbetstagare som uppmärksammar allvarliga missförhållanden i verksamheten kan slå larm. I första hand för att missförhållandena ska kunna uppmärksammas, åtgärdas och undanröjas.

Men också för att allmänheten ska bli varse om samhällsskadliga företeelser som korruption, svartarbete, miljöförstöring och maktmissbruk. 

Att en lagstiftning kring visselblåsning behövs har såklart att göra med att arbetstagare av olika anledningar ofta väljer att avstå från att slå larm.

En av de mest uppenbara är att vederbörande är rädd att drabbas av repressalier från företaget, och är osäker på vilket skydd, om något, visselblåsaren besitter. Ett annat kan vara att det inte alltid är tydligt hur en visselblåsning ska gå till, och vart visselblåsaren ska vända sig. 

KRITISERAD LAG INLEDNINGSVIS

Den första lagen för visselblåsning infördes 2017. Under åren har denna lag kritiserats för att vara för svag och inte erbjuda tillräckligt skydd, särskilt för anställda som inte jobbar inom offentlig sektor, och därmed inte omfattas av meddelarfriheten och meddelarskyddet. 

Den nya, skärpta visselblåsarlagen, som bygger på ett EU-direktiv från 2019, började gälla i slutet av december 2021, och har därmed knappt ett år på nacken. Enligt den nya lagen ska visselblåsare kunna larma om missförhållanden både på företag och myndigheter, utan att riskera repressalier. 

En stor förändring i den nya lagen är att den skyddade personkretsen inte längre enbart omfattar anställda och inhyrda, utan även arbetssökande, egenföretagare, volontärer, praktikanter och aktieägare som är verksamma i ett bolag. Skyddet gäller innan man hunnit tillträda sin tjänst, och efter att man slutat.


Omfattar mer än anställda. En stor förändring i den nya lagen är att personskyddet nu även omfattar arbetssökande, egenföretagare, volontärer och praktikanter. Foto: Adobe Stock. 

En annan förändring är att det i den nya lagen räcker att den händelse, eller det missförhållande, som visselblåsningen berör ska anses ha ett allmänintresse – det vill säga att fler än visselblåsaren anses behöva få information om det inträffade. Tidigare var det ett krav att händelsen/missförhållandet skulle beröra ett ”allvarligt missförhållande” med fängelse på straffskalan. 

Som privat anställd kan du välja på att larma internt, externt eller till olika myndigheter. 

SÄRSKILD VISSELBLÅSARFUNKTION

Från och med juli 2022 gäller att offentliga arbetsgivare med minst 50 anställda, och privata arbetsgivare med minst 250 anställda, ska ha en särskild intern visselblåsarfunktion med tydliga interna rutiner för hur rapportering om missförhållanden ska tas emot, följas upp och återkopplas. 

Från och med den 17 december 2023 gäller samma krav även för privata arbetsgivare med minst 50 anställda.

Det är Arbetsmiljöverkets uppdrag att kontrollera att arbetsgivaren följer de nya reglerna. Arbetsmiljöverket har också mandat att ålägga ett företag vite om reglerna inte följs.

Viktigt att påpeka är att även på privata företag med mindre än 50 anställa, som inte omfattas av kraven för särskilda kanaler för rapportering, så gäller samma skydd för visselblåsaren. 

FAIR PLAY BYGG GÅR I BRÄSCHEN

Hur fungerar då visselblåsning i byggbranschen? En av de aktörer som mest aktivt, och mest framgångsrikt, jobbat med visselblåsning är Byggnads organisation Fair Play Bygg som drivs av Byggnads Stockholm-Gotland och Stockholms Byggmästareförening. 

Fair Play Bygg, vars uttalade målsättning är ”att skapa sunda och trygga arbetsplatser där företagen kan konkurrera på lika villkor”, har använt sig av ett visselblåsarsystem sedan organisationen bildades 2016, det vill säga redan innan den första visselblåsarlagen kom på plats 2017. 

Fair Play Bygg tar emot information om misstankar om brottslig verksamhet som mutor, fusk med arbetsgivaravgifter, utpressning, svartarbete, människoexploatering samt olika typer av bedrägerier, och ser till att föra informationen till myndigheter som Skatteverket, Arbetsmiljöverket, Ekobrottsmyndigheten och Polisen. 

Sedan starten 2016 har Fair Play Bygg fått in över 1 500 tips om misstänkt brottslighet på byggarbetsplatser i Stockholmsområdet, varav 868 har överlämnats till myndigheter.

MÅNGA AKTÖRER HAR LAGFÖRTS

Som en direkt följd av detta har åtskilliga brottslingar kunnat lagföras, och 149 företag kunnat upptaxeras med över 100 miljoner kr – pengar som annars hade undanhållits statskassan och den gemensamma välfärden. 

Trenden är dessutom att allt fler visselblåsare slår larm. Under 2021 inkom sammanlagt 440, varav 249 överlämnades till olika myndigheter för vidare utredning.  

Låt oss titta på två konkreta fall från Fair Play Byggs arkiv, där tips från visselblåsare lett till att information kunnat överlämnas till myndigheterna. 

Efter flera tips under 2021 kunde Byggnads belägga att ett företag rutinmässigt anlitat papperslös arbetskraft, och tvingat enskilda arbetstagare att jobba upp till tolv timmar om dagen, för så lite som 5 000 kronor/mån. Ytterligare granskning visade också stora brister i form av redovisade skatter och sociala avgifter. Ärendet överlämnades till Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten, Polisen och Arbetsmiljöverket.  

Under hösten 2021 inkom tips gällande utländska håltagare som efter att nekats uppehållstillstånd arbetat svart för ett och samma företag. Under det halvår som håltagarna arbetade för företaget fick de arbeta allt längre dagar. Flera tvingades också betala tillbaka en stor del av sin lön till företrädare för företaget. Ärendet överlämnades till Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten. 

Låt oss också titta på ett fall där visselblåsarfunktionen inte fungerat, och där den nya lagen eventuellt skulle kunna ha gjort skillnad. 

I en aktuell podcast från hösten 2022 berättar en ung kvinna om hur hon under flera års tid blivit förminskad och sexuellt trakasserad av en äldre manlig byggledare, bland annat genom att byggledaren kommenterat kvinnans utseende inför kollegor, och genom att tränga sig in på toaletten när kvinnan var där.

Trots att kvinnan berättade om trakasserierna för kollegor slog ingen larm. Själv var kvinnan för rädd för repressalier, och för byggledaren som person, för att göra det själv. Situationen resulterade i att kvinnan fick byta jobb. 

Någon som kan den nya visselblåsarlagen bättre än de flesta är arbetsrättsjuristen Naiti del Sante. Hon har nämligen varit med och arbetat fram den nya lagen på Regeringskansliet.


Naiti del Sante, arbetsrättsjurist på Regeringskansliet. Foto: Privat. 

Varför behövdes en ny visselblåsarlag?  

– Framför allt innebär den nya lagen ett starkare skydd för visselblåsaren, och ett större ansvar för arbetsgivaren att komma till rätta med missförhållanden. Tidigare fanns till exempel inget identitetsskydd för visselblåsaren, eller för andra personer som nämns i en anmälan. Det gör det nu. 

Vad är det viktigaste att tänka på som visselblåsare??  

– Till att börja med så är​ utgångspunkten att det måste finnas vad som i lagen kallas ett allmänintresse för det missförhållande man vill rapportera om, vilket betyder att det ska ha intresse för fler än två personer. Det omfattar till exempel inte saker som att man är missnöjd med sin lön, eller att man har problem med en enskild person på ett personligt plan. Det andra man ska tänka på är att det finns en rapporteringsordning.

– Som anställd måste man som huvudregel i första hand vända sig till arbetsgivaren [via de särskilt inrättade kanaler som ska finnas tillhanda enligt den nya lagen] eller till behöriga myndigheter, och i tredje hand till media. Lagen tar dock inte bort offentliganställdas rätt att vända sig till media, eller på annat sätt offentliggöra uppgifter med stöd av grundlagarna. Eftersom lagen ändå är relativt komplex är det alltid bra först att kontakta sitt fackförbund eller ett rättsligt ombud.

… och som arbetsgivare?

– Det viktigaste, skulle jag säga, är att ta an anmälan på allvar. Att anmälan verkligen utreds och åtgärdas. Och att utredningen sker av oberoende personer. Lagen säger att arbetsgivaren ska återkoppla till anmälaren inom högst tre månader. Gör man inte detta som arbetsgivare så kan visselblåsaren vända sig till media eller till externa myndigheter, vilket innebär att informationen inte längre kommer att stanna hos arbetsgivaren.

Vad kan jag som visselblåsare göra om min anmälan inte utreds, eller om jag utsatts för repressalier?

– Om arbetsgivaren inte utreder sin anmälan inom föreskriven tid [tre månader] så kan du gå till media, eller till externa myndigheter. Om du utsatts för repressalier är det möjligt att stämma arbetsgivaren, antingen genom facket eller genom att anlita en jurist. 

SKRIVEN AV
David Liljefors

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

FLER REPORTAGE

VISA FLER