Juristen: Penningmaskering och målvakter

Byggbranschen har länge pekats ut som ett problemområde när det kommer till ekonomisk brottslighet, inte minst sedan lagen om arbetskraftsinvandring trädde i kraft 2008. Med avancerande upplägg, bluffbolag, målvakter och kanaler för så kallad penningmaskering har kriminella aktörer hittat lukrativa sätt att runda systemet och äventyra den sunda konkurrensen. Men nu sätter bankerna ned foten. Med nya gemensamma riktlinjer ställs högre krav på de företag och beställare som vill låna pengar till sina projekt.
Juristen: Penningmaskering och målvakter

I det senaste numret av DMH tog vi upp olika typer av mutbrott inom bygg- och anläggningsbranschen. Den här gången kommer vi att titta närmare på en alternativ form av ekonomisk brottslighet som varje år omsätter miljardbelopp, sätter anställdas hälsa och säkerhet på spel och i förlängningen utgör ett allvarligt hot mot den fria konkurrensen i branschen. Vi pratar då om så kallad penningmaskering.

Till skillnad mot regelrätt penningtvätt, vars syfte är skapa en legitim förklaring till de pengar som härrör från brottslig verksamhet är syftet med penningmaskering som namnet antyder; att ofta genom komplexa upplägg med kostnadstransaktioner till skalbolag, konkursbolag och målvakter, maskera pengarnas verkliga mottagare och undgå skatter för att därefter använda pengarna till kriminella syften som att avlöna svart arbetskraft. Lite förenklat skulle man kunna säga att penningtvätt handlar om att göra svarta pengar vita och penningmaskering om att göra vita pengar svarta. Penningmaskering kallas därför ibland för omvänd penningtvätt.

KONKURSBOLAG

Ett vanligt upplägg inom byggbranschen är till exempel följande: Ett till synes legitimt byggföretag skickar en faktura till en projektledare eller en beställare. När fakturan är betald ställer en underleverantör eller ett konkursbolag långt bak i leverantörskedjan ut en bluffaktura till byggföretaget. Detta konkursföretag behöver nödvändigtvis inte ens vara verksamt inom byggbranschen.

När byggföretaget betalat den falska fakturan tas pengarna ut kontant av en målvakt hos underleverantören/konkursbolaget. Efter att målvakten fått en symbolisk summa överlämnas kontanterna till byggföretaget som sedan kan använda dem för att betala arbetskraften svarta löner, utan att semesterersättning, sjukförsäkring eller pension utgår till de anställda. Det brott du gör dig skyldig till genom penningmaskering är tekniskt sett bokföringsbrott och/eller skattebrott. För bokföringsbrott sträcker sig straffskalan från böter alternativt fängelse i högst sex månader till fängelse i lägst sex månader och högst sex år om brottet är att betrakta som grovt. För skattebrott gäller fängelse i högst två år, eller lägst sex månader och högst sex år för grovt skattebrott. Om skattebrottet anses som ringa aktualiseras i stället brottet skatteförseelse, vilket föranleder böter.

FÄNGELSE FÖR IRLÄNDSKA BRÖDER

Låt oss titta på några aktuella fall där kriminella aktörer i byggbranschen dömts för olika typer av penningmaskering. Så sent som i april 2021 dömdes fyra irländska bröder som under de senaste åren drivit flera olika företag i byggbranschen till vardera tre år och åtta månaders fängelse för att ha organiserat illegala transfereringar på minst 50 miljoner kronor. Efter att jobb som stenläggning, anläggning av gräsmattor och dränering fakturerats landade pengarna kortvarigt på bröderna eller deras anhörigas konton, för att sedan snabbt flyttas vidare utomlands.

Arbetskraften för jobben, som huvudsakligen rekryterades från Albanien och Rumänien, betalades därefter naturligtvis svart. Efter 2018 gjordes knappt några inbetalningar till skattemyndigheterna från företagen. Som exempel betalade ett av brödernas bolag cirka 30 000 kronor i moms 2019 och 4 000 kronor i moms 2020, trots att företaget omsatte mångmiljonbelopp. Utöver fängelsedomarna dömdes samtliga bröder också till näringsförbud, och tre av dem till utvisning. En femte bror lyckades fly då polisen slog till mot det lägenhetshotell där bröderna greps, och är i skrivande stund efterlyst i sin frånvaro.

FALSKT BEMANNINGSFÖRETAG

Det troligtvis mest uppmärksammade exemplet på penningmaskering i Sverige var den härva som rullades upp 2016–2017 i samband med färdigställandet av ”världens dyraste sjukhus” Nya Karolinska i Stockholm, ett byggprojekt där notan till slut landade på över 57 miljarder kronor.

Hösten 2017 dömdes sju företrädare för fem byggföretag till fängelse mellan åtta månader och tre år och nio månader för grovt skattebrott respektive grovt bokföringsbrott för att ha betalat ut fakturor till ett värde av cirka 38 miljoner kronor till det falska bemanningsföretaget DMM Entreprenad. Efter att pengarna överförts till östeuropeiska målvakters konton, togs de sedan ut på svenska bankomater och återlämnades därefter kontant till byggföretagen mot en avgift på 12 procent.

I samma rättegång dömdes även de två utpekade huvudmännen bakom DMM Entreprenad till fyra respektive sex års fängelse för grovt penningtvättbrott samt grov näringspenningtvätt. På Ekobrottsmyndighetens lista kvarstår emellertid än idag ytterligare 43 byggföretag som sammanlagt betalat in över 19 miljoner kronor till DMM Entreprenad för personaltjänster som enligt utredarna aldrig existerat.

BANKGEMENSAMT INITIATIV

För att göra det svårare för kriminella aktörer att maskera vita utbetalningars mottagare längre ned i leverantörsleden har sju banker nu gjort gemensam sak och enats om striktare riktlinjer för kreditgivning till nyproduktion och renovering. Det bankgemensamma initiativet syftar bland annat till att säkerställa att låntagaren kan redogöra för vilken arbetskraft som nyttjas i alla leverantörsled och att anlitade underleverantörer lever upp till gällande regelverk. Det bankgemensamma initiativet presenterades i mitten av april 2021 och är tänkt att implementeras ”under senare delen av 2021”.

– Svarta pengar och penningmaskering har alltid funnits i byggbranschen, säger Carl Lindståhl, hållbarhetsstrateg på SBAB. Vår uppfattning är dock att det här problemet har växt på senare år, särskilt sedan utlandsregistrerade bolag släpptes in på den svenska marknaden. På SBAB har vi nära och bra relationer med våra kunder men det finns alltid en risk att om det är många underleverantörer i ett projekt så blir betalningsflödena komplexa och kontrollen svår att upprätthålla för kredittagaren.

Vilken typ av penningmaskering kan förekomma?

– Kriminaliteten i bygg- och fastighetsbranschen är mångfacetterad. Ett vanligt upplägg är att man har underleverantörer långt bak i leverantörskedjan som använder sig av en målvakt som tar emot pengar och sedan slussar pengarna vidare till andra personer bortom målvakten. Ibland ägs också de här utländska bolagen längre ned i kedjan av svenskregistrerade bolag, som använder dem för att runda systemet. Att de pengar vi lånar ut inte landar fel handlar ju i förlängningen också om att främja mänskliga rättigheter, eftersom vi vet att många far illa på arbetsplatserna.

Hur är de nya riktlinjerna tänkt att fungera?

– Det här är egentligen inga nya bestämmelser. Vad som hänt är att bankerna tack vare utvecklingen av ID06-systemet och digitaliseringen av branschen i stort har helt andra möjligheter att ställa den här typen av krav. När vi lånar ut pengar till ett projekt, oavsett om det är till en beställare eller direkt till ett byggföretag så ska det finnas en digital kontroll och rapportering på plats i med utgångspunkt från den lagstadgade elektroniska personalliggaren. Bakomliggande system kan vara ID06 eller annat likvärdigt system. Saker vi tittar på är till exempel att företagen, inklusive alla underleverantörer, har F-skattsedel, att arbetsgivaravgifter är betalda om så krävs enligt svensk lag och att företagen inte har restförda skulder.

Några avslutande tips för entreprenörer som behöver låna pengar till ett projekt?

– Att ha kontroll på produktionen, följa de regler som finns, och samtidigt vara medveten om att bankerna kommer vilja se att låntagaren har kontroll på sin arbetsplats vid utlåning av pengar. ✖

SKRIVEN AV
DMH
Sedan starten har DMH - Den Moderna Hantverkaren publicerat mängder av artiklar, nyheter, reportage och tester för den professionella hantverkaren. Tidningen uppstod ur behovet av en riktig branschtidning för skickliga yrkesmän.